Interpellationssvar - 2016-10-11

Fru talman! Rickard Nordin har frågat mig hur jag ser på att förslaget om en förändrad fördelning av medel till energi- och klimatrådgivningen.

Precis som interpellanten skriver har statligt stöd för kommunal energirådgivning funnits en längre tid. Rådgivningens nuvarande form härstammar från 1997, och verksamheten har utvecklats kontinuerligt sedan dess, både i form av målgrupper och sakområden.

År 2013 avsatte den dåvarande regeringen medel för en extern utvärdering av statliga insatser för energieffektivisering där den kommunala energi- och klimatrådgivningen ingår. Utvärderingen pekade på att rådgivningen är av varierande kvalitet med märkbara skillnader, att det finns otydlighet kring uppdraget och dess målgrupper samt att uppföljningen är bristfällig. Utvärderingen visade alltså på ett behov av att se över och konkretisera energi- och klimatrådgivningens uppgifter, ansvarsområden och arbetssätt.

Den nuvarande regeringen gick därefter vidare och gav Statens energimyndighet i uppdrag att senast vid utgången av april 2015 lämna förslag

till utformning och inriktning på den kommunala energi- och klimatrådgivningen framöver. Regeringen beslutade efter remittering av myndighetens förslag, och med beaktande av remissinstansernas synpunkter, om en ny förordning (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning. Enligt förordningen bemyndigas Energimyndigheten att meddela föreskrifter om bland annat bidragets storlek.

Energimyndighetens nyligen publicerade föreskrifter medför en ökad differentiering av det bidrag som kan sökas av kommunerna, så att kommuner med många invånare och hög energianvändning kan erhålla mer stöd än kommuner med färre invånare och lägre energianvändning. Detta är önskvärt då det ger rådgivningen förutsättningar att bli mer kostnadseffektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Från regeringens sida har vi varit tydliga med vikten av att även medborgare i mindre glesbygdskommuner har tillgång till oberoende energi och klimatrådgivning av hög kvalitet. Det är också därför regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att ha ett särskilt fokus på dessa frågor.

I föreskrifterna presenterar myndigheten en modell där samarbetande glesbygdskommuner per automatik blir berättigade till ett särskilt glesbygdsstöd utöver basnivån. Dessutom kan glesbygdskommunerna söka ett resebidrag. Till detta ska läggas att medel, som kan sökas av samtliga kommuner, avsätts för särskilda insatsprojekt. Det stämmer således inte att en mindre glesbygdskommun endast har möjlighet att erhålla 50 000 kronor, utan den totala summan kan komma att bli betydligt större än så.

Regeringens bedömning är att det nya regelverket premierar samarbete och ger mindre glesbygdskommuner goda möjligheter att tillhandahålla en energi- och klimatrådgivning av hög kvalitet. Sammanfattningsvis menar jag att det genom det nya regelverket finns förutsättningar för att skapa en effektivare energi- och klimatrådgivning som når ut till fler medborgare.

Fru talman! Energiministerns svar låter ganska bra. Problemet är att verkligheten ser helt annorlunda ut. Det här är ett effektivt sätt att slå ut den kommunala energi- och klimatrådgivningen som finns nära människor och som hjälper till i vardagen.

Ministern säger att det inte handlar om 50 000 kronor. Det kan stämma. Men om vi lägger på resebidraget och landsbygdsstödet kommer vi fortfarande upp i summor som är ungefär hälften av vad man får i dag. I dag får man ett generellt bidrag på 250 000 kronor som minsta summa. Det räcker till ungefär en halvtidstjänst. Nu ska det halveras, i bästa fall - om man får de pengar som ministern talar om. Hur rimmar det med att satsa på miljö- och klimatfrågorna, framför allt i hela landet? Det är fina ord på nationell nivå. Men när det kommer ut till folk på lokal nivå halveras pengarna.

Det är också fascinerande att det talas om att det ska bli mer effektivt. Men hur effektivt är det att dela upp bidraget i flera olika potter? Då behöver man söka de här sakerna, gissningsvis i olika ansökningar. Det behövs administrativa resurser för det. Bara kostnaderna för att sköta administrationen för en kommun som kan få ut först 50 000, sedan 10 000 i resebidrag och sedan kanske ytterligare 70 000 - 80 000 i glesbygdspengar blir ganska rejäla. Och då har vi tappat i effektivitet.

Min uppföljande fråga till ministern blir då om det har gjorts någon undersökning av hur många kommuner som kommer att låta bli att söka stöd över huvud taget, eftersom det blir för mycket administration. Och om det här nu skulle bli effektivare, skulle ministern kunna säga hur mycket effektivare? Har det gjorts någon utvärdering av hur mycket effektivare rådgivningen kommer att bli, av hur många fler som kommer att nås av rådgivning och hur många fler energiförbrukare, räknat i terawattimmar och annat, som kommer att påverkas av det här?

Har det gjorts någon som helst utvärdering av förändringen, annat än i allmänna, generella resonemang som ministern själv delar med sig av i sitt svar? Men de resonemangen kan man dra vilka slutsatser man vill av. Har det gjorts någon utvärdering av hur det här de facto kommer att slå ute i Sveriges kommuner?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag vill tacka interpellanten för en bra fråga.

Om vi börjar med att diskutera fakta kan vi se att det investeras exakt lika mycket pengar i energi- och klimatrådgivningen i dag, och nästa år, som under den borgerliga regeringen. Såtillvida förändras det inte pengamässigt.

Det är dessutom ett centerpartistiskt initiativ, från då Centerpartiet var i regeringsställning, som ligger till grund för hela den här förändringen, nämligen just en utvärdering, vilket är vad Rickard Nordin efterlyser. Den utvärderingen visade att de pengar som vi satsar gemensamt för att de ska gå till en effektiv energi- och klimatrådgivning inte går till det. Det ser väldigt olika ut.

Jag tror att det hade sett exakt likadant ut om Centerpartiet hade varit kvar i regeringsställning med ansvar för energifrågorna. Man hade, liksom vi, försökt se till att pengarna gick till just det de är ämnade för - staten har trots allt inga oändliga källor med pengar.

Utvärderingen, som initierades 2013 av min företrädare som var centerpartistiskt statsråd, visar tydligt att det inte fungerar så bra som vi önskar. Då är det väl rimligt att titta på hur det skulle kunna fungera ännu bättre? Det är det vi går vidare med nu.

Rickard Nordin undrar vilka utvärderingar som har gjorts. Det har beretts i precis den ordning som vi alltid gör med den här typen av nya förslag. De remitteras, man gör konsekvensanalyser och sedan kommer man med förslag. Om det en tid efter att förändringen har gjorts visar sig att det inte fungerar måste man slänga prestigen. Man kan inte säga att systemet ska göras på exakt det sättet. Och utvärderingar kommer naturligtvis att göras även framöver.

När det gäller kommunernas möjligheter tror jag att det här kan hjälpa till att fokusera ytterligare arbete på de områden där behoven är som störst. Det handlar ändå i grund och botten om att se till att få ett effektivt energi- och klimatarbete i kommunerna. Då måste det vara behoven som styr. Om det finns väldigt goda idéer, oavsett vilken kommuntyp det är, tror jag också att det kommer att finnas resurser att tillgå.

Det har först gjorts en utvärdering, en analys, som initierades 2013 av ett centerpartistiskt statsråd, där man kom fram till att det inte fungerar. Men att slutsatsen från samma centerparti, fast nu ett centerparti i opposition, ska vara att ingenting ska göras kan väl inte vara rimligt, Rickard Nordin?

Fru talman! Det är självklart rimligt att utvärdera. Annat vore dumt. Men slutsatserna man drar av utvärderingen och de konsekvenser de får blir helt orimliga i det här fallet.

Statsrådet har också helt rätt i att det inte är någon skillnad när det gäller hur mycket pengar vi satsar på det här. Men det här är helt enkelt en centralisering av resurserna. Det är inte första gången den här regeringen, eller dess myndigheter, lägger fram förslag om att centralisera resurser då man säger att det ska bli mer effektivt. Skattemyndigheten ville dra ned antalet kontor på landsbygden för att det skulle bli mer effektivt och leda till bättre rådgivning. Jag har svårt att se att det blir effektivare och bättre rådgivning för de människor på landsbygden som drabbas av det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är också intressant att titta på var energianvändningen per capita är störst. Det är klart att det används mer energi i stora städer, där det bor förbaskat många människor. Det är ganska enkel matematik. Men det är inte folk som liksom jag bor i en lägenhet, bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster, som är betjänta av att få mer information om hur vi ska värma upp våra hus. Det där sköts av min förening. Jag kan som mest behöva information om vitvaror, och de sakerna finns det utmärkta märkningar på.

Det är de som vill sätta upp solpaneler på sitt tak, som funderar på om de ska ha värmepump, fjärrvärme eller pelletspanna hemma som behöver det här. Det är små företag på landsbygden som behöver den här rådgivningen. Det är också de som kommer att bli av med den.

Det är på landsbygden den stora energianvändningen finns. Sverige är ett långt land, med kallt klimat, inte minst uppe i norr. Och det är kommuner uppe i norr som skulle få indragna resurser. Vi pratar om stora kommuner som Arvidsjaur och Storuman. De får 10 000 kronor i resebidrag. 10 000 spänn för att resa räcker kanske i Stockholms kommun. Men de pengarna förslår inte för att resa runt i Vilhelmina, Storuman och Arvidsjaur. Då har man missuppfattat Sveriges geografi. Regeringen får bakläxa på det här. Man har uppenbarligen valt att satsa resurser där det finns människor men inte där det finns behov i det här fallet.

Jag delar självklart ministerns syn på att vi behöver mer samarbete och så vidare. Men på många håll slår det här sönder samarbeten som redan existerar, där det redan finns ett upparbetat samarbete. Många kommuner gör redan det som efterfrågas, som man vill styra mot i de nya föreskrifterna. Vore det inte bättre i så fall att få till en bredare dialog med de kommuner som berörs och som också behöver bättre samarbete, än att göra så att det slår mot alla? Nu slår det nämligen blint. Det slår framför allt mot dem på landsbygden, och det blir ett problem. Det är dem vi behöver upprätthålla en samhällsservice för. Det gör man inte.

Det här är ytterligare ett exempel på hur man har valt att centralisera resurser.

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för en bra och viktig diskussion! Dock tycker jag att det är onödigt att helt utan grund och utan fakta sprida oriktiga uppgifter. Varken jag eller Rickard Nordin vet ju resultatet av hur

detta kommer att bli.

Nu sjösätts ett system. Förändringarna bygger i det här fallet på ett centerpartistiskt initiativ och på en analys som initierades av ett centerpartistiskt statsråd. Jag delar i grund och botten att man ska se till att dessa resurser används så effektivt som möjligt.

Att då påstå en massa saker utan att ha några egentliga fakta eller någon egentlig grund för det tycker jag är onödigt. Det är klart att när man ska genomföra förändringar blir det alltid en oro; det får man ha respekt för.

Sedan tycker jag att det är modigt av Rickard Nordin att ta en diskussion om centralisering av statens resurser. Han hänvisar till att denna regering inte har någon koll på hur det ser ut i de norra delarna av landet. I den förra regeringen, den regering som Centerpartiet tillhörde, var det inte något statsråd som bodde norr om Uppsala, till skillnad från denna regering som har betydligt bättre representation när det gäller var statsråden bor. Ett flertal av våra statsråd bor i norra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Åtta år av centralisering av statliga jobb är nu bruten. Vi har tagit ett antal aktiva beslut inklusive ett beslut nyligen om utlokalisering av myndigheter till såväl Karlstad som Kalmar. Då är det modigt av Rickard Nordin att ta en sådan diskussion. Jag tar gärna en sådan diskussion, men just nu handlar det om energi- och klimatrådgivningen.

De resurser som vi satsar på klimat- och energirådgivningen är väl använda resurser, men det gäller att se till att de används effektivt så att de leder till att vi använder den energi som vi har tillgång till på effektivast möjliga sätt, oavsett om det gäller glesbygd eller våra storstäder och oavsett om det gäller en villa eller en lägenhet. Det finns mer att göra i båda fallen. Det gäller också oavsett om det handlar om bostadssektorn, transportsektorn eller näringslivssektorn.

Fru talman! Jag har full förståelse för att det kan finnas en oro bland dem som i dag jobbar som klimat- och energirådgivare. Vi ska naturligtvis se till att följa upp dessa pengar så att de går till det som de är ämnade för.

Den förra regeringen initierade en analys där man kom fram till att det inte var bra. Sedan fortsatte man bara och låtsades som att ingenting hade hänt. Att göra så vore däremot ansvarslöst.

Nu genomför vi detta. Vi försöker att använda pengarna effektivare. Ja, det kommer att finnas resurser också ute i glesbygden. Pengarna ska gå till att premiera samarbete. Det tror jag också att det stora flertalet i grund och botten är positiva till. Men, fru talman, jag ska vara ödmjuk nog att säga att vi hoppas att resultatet av detta är en förbättring av det nuvarande systemet. Men jag har ingen prestige i det fallet, så jag säger inte att detta är ett absolut perfekt system. Det får vi naturligtvis följa upp allteftersom systemet nu sjösätts. Skulle det visa sig att pengarna inte går till det som de är ämnade för, nämligen energi- och klimatrådgivning, måste man naturligtvis vara beredd att göra ett omtag.

Men att fortsätta med ett system som enligt de utvärderingar som har gjorts inte fungerar hade varit ansvarslöst. Håller du inte med om det, Rickard Nordin?

Fru talman! Ministern pratade om rena fakta. Ja, rena fakta är att glesbygdskommuner får minst halverade resurser, de kommuner där det är som allra kallast och där man har allra störst energianvändning per capita. Regeringen väljer att resonera som att det uppenbarligen inte spelar någon roll vad man har för geografisk hemvist från början.

Självklart ska man utvärdera, men det är slutsatserna och hur man hanterar resultatet som spelar roll. Där tycker jag att den här regeringen har dragit dåliga slutsatser. Vi kan ha olika syn på om det är rimligt att skeppa resurser till storstadskommuner från landsbygden, som den här regeringen gör i det här fallet. Det kan man tycka är bra eller dåligt, men jag tycker att det är dåligt. Ministern tycker att det är någonting som är bra, och det är uppenbarligen där som skiljelinjen går, inte huruvida man ska utvärdera och göra om eller inte. Men jag tycker att det blir problematiskt, för det här är inte det enda område som man ser detta på. Man kan se det på område efter område. När det gäller skattekontor och samhällsservice i övrigt blir det mindre pengar till dem som bor på landsbygden. De får ett sämre utbud och sämre möjligheter att bo kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi behöver landsbygden för att skapa den energi som man ska ha rådgivning om. Den behövs för att skapa arbetstillfällen i massaindustrin. Skogen finns inte i storstäderna. Man producerar inte heller vår mat i storstäderna. Då måste det finnas samhällsservice även på landsbygden. Det här är ett effektivt sätt att dra undan den, eftersom det de facto innebär en halvering av resurserna.

Fru talman! Om det sista är vi helt överens. Det är viktigt att det finns samhällsservice över hela vårt land. Det är mot den bakgrunden som den nuvarande regeringen har brutit mot den centraliseringspolitik som fördes under den förra regeringen då fler och fler statliga tjänster centraliserades.

Vad hände med skattemyndigheten? Jo, efter en utvärdering som denna regering initierade via Statskontoret beslutade man att låta skattekontoren vara kvar. Det var resultatet.

Vi har också arbetat aktivt för att flytta ut en del myndigheter och fattat sådana beslut. Så skedde inte under den förra regeringen.

Nu har vi ett förslag som grundar sig på ett initiativ från 2013. Det förslaget bereddes i Regeringskansliet redan under den förra regeringen. Nu går vi vidare med det förslaget eftersom det förra systemet inte fungerade tillräckligt bra. Det går inte att försvara att man använder skattebetalarnas pengar på ett ineffektivt sätt; det tror jag att vi kan vara överens om.

Vi sjösätter nu ett nytt system. Rickard Nordin påstod att det skulle innebära att glesbygdskommuner bara skulle få 50 000 kronor. Det har jag nu korrigerat i det svar som jag har lämnat. Så är inte fallet. Rickard Nordin säger att det innebär en halvering, men det behöver inte alls vara så. Det finns i dag många kommuner som över huvud taget inte har någon energi- och klimatrådgivning och därmed inte har några resurser. För dessa kommuner kan detta till och med innebära en ökning.

Nu prövar vi ett nytt system för att se om man mer effektivt kan använda dessa resurser över hela landet. Om det visar sig att vi inte når dessa mål kan jag utan prestige säga att vi är beredda att backa från ett system som vi har sjösatt. Vi måste använda dessa resurser på bästa sätt, och det gör vi nu med ett nytt system. Vi kommer kontinuerligt att utvärdera detta

så att vi når de mål som vi har satt upp.

Överläggningen var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Christian Holm Barenfeld har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att regeringens mål om 30 000 fler enkla jobb ska uppnås.

Regeringens mål är att nå lägst arbetslöshet i EU till 2020. Med 120 000 fler jobb sedan valet och en arbetslöshet som pressats ned under 7 procent är Sverige på väg i rätt riktning. Sysselsättningsgraden är den högsta i EU för både män och kvinnor. Den positiva utvecklingen behöver fortsätta.

För att nå regeringens jobbmål måste antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin öka. Regeringens jobbagenda består av insatser inom fler politikområden. En aktiv närings- och innovationspolitik stimulerar jobbtillväxten genom fler och växande företag.

Små och växande företag är de som bidrar mest till skapandet av nya jobb i Sverige. Regeringens näringspolitik syftar därför till att stärka förutsättningar för fler företag att skapas, växa och exportera. På så sätt ges förutsättningar för fler jobb i hela landet.

När jobbtillväxten ökar är det dock de som står nära arbetsmarknaden som först får jobb. Därför är det viktigt att i ett läge när den svenska ekonomin är stark också ha fokus på insatser för de längst från arbetsmarknaden. Med en tillväxt som är bland de högsta i Europa har Sverige bra förutsättningar att öka sysselsättningen bland långtidsarbetslösa och människor som nyligen anlänt till Sverige

När det gäller påståendet att regeringen försvårat för RUT-jobben så har ju regeringen utvidgat RUT-avdraget till fler sektorer. Sedan den 1 augusti i år omfattar RUT till exempel ytterligare trädgårdstjänster och flyttjänster.

Dessutom har regeringen infört extratjänster i välfärden. I budgetpropositionen för 2017 anger regeringen att ersättningsnivån till arbetsgivaren ska höjas både genom att ersättning kan utgå för heltidsanställning i stället för anställning på 75 procent av heltid och att handledararvodet höjs under de första tre månaderna av en anställning.

Regeringen avser även att vidga målgruppen för insatsen så att nyanlända kan få del av dessa arbetstillfällen. Regeringen gör även satsningar på 5 000 moderna beredskapsjobb i statliga myndigheter fram till år 2020. Regeringen riktar också om nystartsjobben så att resurserna går till dem som står längst från arbetsmarknaden. Dagens anställningsstöd behöver fortsatt bli mer effektiva och enklare att hantera. Därför pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att se över stöden.

För att de som står längst från arbetsmarknaden ska få bättre utsikter att få ett arbete behöver ett fortsatt arbete bedrivas för att se över och förbättra företagens förutsättningar och möjligheter att kunna bidra till att det skapas fler enkla vägar in i jobb.

Fru talman! Tack, minister Damberg, för svaret på min interpellation! Jag hade ju förmånen att tidigare under dagen debattera ungefär samma fråga med din kollega arbetsmarknadsministern. Det var en nöjd arbetsmarknadsminister, och det förefaller vara en relativt nöjd näringsminister också. Det är bra att man är nöjd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är även bra att det är högkonjunktur och att nya jobb tillkommer i Sverige liksom att företagen utvecklas och levererar nya jobb. Det går bra för Sverige, och det går bra för många i Sverige. Men det finns också många som har stora utmaningar. Många står långt från arbetsmarknaden, och de står allt längre från den. Därför har jag ställt denna interpellation.

Statminister Stefan Löfven har gett Mikael Damberg i uppdrag att få fram 30 000 enkla jobb. I tidigare debatter har det kommit splittrade uppgifter. Såväl arbetsmarknadsministern som ett antal socialdemokratiska riksdagsledamöter har haft lite olika synpunkter. Konklusionen är att arbetsmarknadsministern varit något mer positiv till enkla jobb än vad hennes kollegor i Sveriges riksdag förefallit vara.

Jag har även läst intervjuer där näringsministern har uttalat sig i frågan på ett sätt som jag tyckte var bra. Samtidigt har representanter för det socialdemokratiska fackförbundet LO uttalat sig mycket negativt om enkla jobb. De vill inte ha enkla jobb. Frågan är vad Mikael Damberg kommer att göra för att jobben ska bli av. Vad kommer regeringen att göra för att de enkla jobben ska komma till stånd?

Jag kan redan nu säga att jag inte tycker att vi bara ska ha enkla jobb. En moderatledd regering skulle inte sänka lönerna - så har vi betat av det. Det ser inte likadant ut överallt i Sverige. Vi har många invånare med olika bakgrund, olika utbildning och olika förutsättningar. Vi behöver satsningar på spetskompetens och spetsutbildningar. Vi behöver utbildningar inom hantverksyrken. Men vi behöver också enkla jobb med låga krav på kvalifikation för alla dem som i dag befinner sig långt utanför arbetsmarknaden och som har fått låga eller kanske till och med inga utbildningsinsatser tidigare.

Vi har givetvis ett antal personer som står långt från arbetsmarknaden och som är födda och uppvuxna här i Sverige, men vi har också en stor andel som nu anländer. Många av dem har höga kvalifikationer och har haft jobb som kräver lång utbildning. Vi måste bli bättre på att ta detta till vara. Men vi vet också att det finns en stor andel med låg eller ingen utbildning. För vissa av dem behövs utbildningsinsatser, men för andra behövs enkla jobb.

Hur ska regering få dessa enkla jobb att bli verklighet? Vad är regeringens plan? Är det Mikael Damberg, Ylva Johansson och Stefan Löfven som bestämmer, eller är det LO och Karl-Petter Thorwaldsson som bestämmer?

Fru talman! När det gäller nöjdhet är allt relativt, eller hur? Vi är ganska nöjda med att vi har bra drag på svensk arbetsmarknad och att vi lyckas bra med vår jobbpolitik med nu 120 000 fler jobb. Sysselsättningen är den högsta i EU. Dessutom faller arbetslösheten kraftigt på hela arbetsmarknaden. Framför allt är det glädjande att ungdomsarbetslösheten är den lägsta på över 13 år.

Det har vi lyckats med genom att delvis göra om den politik som den förra regeringen de facto bedrev. Den hade inte samma effekt. Jag kan förstå att den förra regeringen inte var särskilt nöjd med sitt resultat, eftersom arbetslösheten bland ungdomar ökade. Långtidsarbetslösheten minskade inte, utan ökade. Detta arv har vi att förvalta. Det försöker vi göra genom att bedriva en politik för i första hand fler jobb generellt i ekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att det betyder oerhört mycket för människor att det finns ett tryck i svensk ekonomi, för då skapas många nya jobb. Det skapar alla typer av nya jobb: jobb för ingenjörer, professorer och doktorer men även för städare, restaurangbiträden, undersköterskor och snickare. Det skapas alltså jobb i hela ekonomin när man bedriver en bra ekonomisk politik. Förra året drevs den mycket av exporten medan den i år drivs av ökade investeringar, inte minst i ökat bostadsbyggande.

Detta är den övergripande bilden av svensk ekonomi och våra vägval att faktiskt göra satsningar på investeringar. Vi vet att det driver svensk ekonomi.

Vad gäller den sista kommentaren om den övergripande diskussionen borde Moderaterna någon gång fundera och reflektera över det rådande konjunkturläget. Vi ser en bristsituation på arbetsmarknaden när det gäller matchning, bostadsbyggande och infrastruktur. Vilken tillväxtpolitik är i det läget smartast? Är det att investera i ökat utbildningsutbud, ökat bostadsbyggande och ökade infrastruktursatsningar för att behålla och utveckla tillväxten i Sverige? Eller är det som vanligt: Moderaterna kokar ned sina budgetförslag till skattesänkningar som tidigare har visat sig vara ganska verkningslösa? Dessa kostar mycket men ger liten effekt på arbetslösheten. Vi har gjort detta skifte, och jag kan förstå att Moderaterna är besvikna över det.

Låt mig gå över till frågan om de enklare vägarna in på arbetsmarknaden. Det har kommit många människor till Sverige - 80 000 för två år sedan och 160 000 förra året - och då måste vi erkänna att vi faktiskt har en annorlunda situation. Många har på kort tid kommit till vårt land. Det ställer krav på oss på nytänkande och nya insatser. Det ställer krav på alla partier att driva på.

Som Christian Holm Barenfeld själv säger är ju alla som kommit till Sverige inte likadana. Det finns de med hög utbildning, där matchning, validering och en snabb väg in på arbetsmarknaden är prioriterat. Det finns de med medelgod utbildning, som med rätt praktikplatser och rätt kompletterande utbildning snabbt kan komma in på arbetsmarknaden. Det finns även en grupp som har väldigt låg utbildning eller nästan ingen alls. Där måste man göra nya insatser.

I den budget vi nu har presenterat finns tre insatser som jag tycker berör denna grupp. Den första är en utvidgning av RUT-systemet, vilket vi kom överens om med de borgerliga partierna. Detta levereras nu. Den andra är extratjänsterna i välfärden, som vi nu justerar och ändrar inriktning på. Detta gör att vi kommer att kunna ta in människor i förskolor, skolor och äldreomsorg för att avlasta befintlig personal men också utveckla kvaliteten.

Det tredje området är de moderna statliga beredskapsjobben. Vi har inventerat vad som egentligen inte görs men som skulle behöva göras på de statliga myndigheterna. Där gör vi en extra insats för enklare administrationsjobb, digitalisering och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, ministern! Att det konjunkturmässigt går bra för Sverige hoppas jag att alla partier, riksdagsledamöter och ministrar tycker är positivt.

Men man ska nog vara ödmjuk i den politiska debatten. Vi får höra regeringens företrädare säga att allt som hände före den 14 september 2014, alltså före valet, gick åt fel håll och att det därefter har gått i det närmaste perfekt. Det gäller alltifrån jobb till byggnation. Jag är ganska övertygad om att för en stor majoritet av de bostäder som nu byggs började planarbetet långt före valet 2014. Många av de reformer som gjordes för fler jobb gjordes före 2014. Jag tror inte att det är vare sig en Ylva Johansson-effekt eller en Mikael Damberg-effekt.

Det klagas mycket på Alliansens skattesänkningar. De stora skattesänkningarna från Alliansen var jobbskatteavdragen, som gav den som arbetade med låg inkomst eller medelinkomst ungefär en månadslön mer i plånboken varje år. Det spelade roll. Men det var också en insats som bidrog till att skapa fler jobb. Den var så bra att regeringen faktiskt har insett att man måste "köpa" den. Man avskaffar den inte. Man behåller alltså alliansregeringens stora jobbreform, jobbskatteavdraget, för man vet att det blir ännu mer negativa effekter på jobbfronten annars.

Det är också bra att Mikael Damberg sjösätter Alliansens och Elisabeth Svantessons matchningsanställningar. Det tror jag kan vara en del av lösningen på problemet med arbetslösheten.

Jag sa tidigare att det går bra för Sverige. Det går bra för många företag. Det går bra för väldigt många på arbetsmarknaden. Men det går inte bra för dem som står långt från arbetsmarknaden. Och de som står långt från arbetsmarknaden är de som är mest betjänta av de enkla jobben. Då säger jag inte att de inte ska erbjudas utbildning. Det är klart att vi även ska erbjuda utbildning. Man kan göra två saker, eller tre.

Det pratades mycket om traineejobben i valrörelsen. Socialdemokraterna, som nu sitter i regeringsställning, lovade att det skulle bli 32 000 traineejobb och 20 000 extratjänster. Än så länge har 179 av de 32 000 traineejobben kommit. Jag bor och verkar i Värmland. Där har två enskilda medborgare fått regeringens utlovade traineejobb. De löser alltså inte utmaningen med dem som står allra längst från arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten sjunker, men den sjunker inte bland dem som står långt från arbetsmarknaden, och det är där insatserna behövs. Alliansregeringens nystartsjobb gav första året de var sjösatta fler jobb än regeringens samlade insatser har gjort.

Det var bra att Mikael Damberg tog upp RUT-avdraget. I migrationsöverenskommelsen lyckades Alliansen få fram att vi skulle bredda det av regeringen försvagade RUT-avdraget, där man halverat beloppet. Vi föreslår nu en tredubbling av regeringens förslag för RUT-avdraget till 75 000. RUT-avdraget skapade nya jobb, gjorde svarta jobb vita och var en ingång till arbetsmarknaden för många av dem som stått långt från arbetsmarknaden. Dessutom var det en stor och viktig insats för ett ökat kvinnligt företagande.

Jag undrar fortsatt vad som ska göras för att de enkla jobben ska bli fler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi börjar med traineejobben. Det är lite vid sidan av. Traineejobben var verkligen inte bara enkla jobb utan förutsatte att ungdomarna hade gymnasieutbildning. Det är inte ungdomar som har gymnasieutbildning som har det svårt på arbetsmarknaden i dag. Arbetslösheten störtdyker bland ungdomar med gymnasieutbildning. Traineejobben var en riktad åtgärd för att hantera ett akut problem som Sverige hade under den borgerliga regeringen, nämligen att arbetslösheten bland ungdomar steg lavinartat, vilket resulterade i att Sverige fick EU-stöd för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, något som vi aldrig fått förut.

Nu har vi en sådan utveckling på svensk arbetsmarknad att vi de facto inte behöver insatsen traineejobb för ungdomar. Ska vi då genomföra den ändå, tycker Moderaterna? Är det smart politik? Eller bör man rikta insatserna dit där vi har stora problem, till exempel genom extratjänsterna i välfärden, som Moderaterna fortsätter att raljera över?

Jag förstår inte: Varför skulle vi inte göra en insats nu för att avlasta för den offentliganställda personalen i äldreomsorg, skolor och förskolor, som ofta känner att deras vardag är väldigt pressad? Man skulle kunna få in en person som avlastar med de enklare arbetsuppgifterna för att ge mer tid för omvårdnad och mer tid med barnen. Det är väl smartare att de här människorna kommer in och gör de här enklare arbetsuppgifterna i välfärden än att de fortsätter att gå arbetslösa? Jag tycker att det är en smart politik. Det är en av de stora satsningarna i vår budget, men Moderaterna fortsätter att raljera över den. Det är oklokt. Jag tycker att vi ska ta den här chansen att både stärka välfärden och ge människor vettiga arbetsuppgifter.

Jag tycker att Moderaternas logik haltar. Åter blir det tydligt att ni alltid väljer skattesänkningar före investeringar. Jag menar att det är fel ekonomisk politik i ett läge där vi har matchningsproblematik på arbetsmarknaden, bostadsbrist och stora problem med infrastrukturen. Då borde investeringar gå före.

Jag vill återgå till diskussionen om de enkla jobben. Det finns de som vill använda flyktingsituationen för att göra någonting annat med Sverige. Flera av de borgerliga partierna har de facto krävt att staten eller regeringen via aktiva beslut ska påverka hur arbetsmarknaden fungerar och pressa lönenivåer i Sverige. Man använder "enkla jobb" som en synonym för jobb med ännu lägre lön.

Jag skulle vilja fråga Moderaterna: Anser ni att vi ska pressa löner i Sverige? Är det rätt väg att gå? Det handlar inte bara om att de nyanlända som kommit till Sverige skulle få lägre lön, utan det finns också en ganska uppenbar smittoeffekt. Om man från politiskt håll driver fram en utveckling som pressar ned lönerna för vissa grupper kommer det att pressa lönerna även för andra grupper. Det här är ett väldigt viktigt besked att få.

Vi har för vår del varit väldigt tydliga. Vi jobbar gärna kreativt, till exempel med matchningsanställningar, som är ett förslag som vi kan bråka om vem som var först med, eftersom det genomfördes i Södertälje under socialdemokratiskt styre och utreddes av Anders Lago. Det handlar om hur man skulle kunna använda matchningar bättre mot privata företag för att privata företag ska ta in mer folk från arbetslöshet in på arbetsmarknaden. Jag tycker att vi ska vara kreativa. Vi ska tänka nytt. Men vi ska vara väldigt tydliga med att vi försvarar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Den svenska modellen kommer att försvaras och utvecklas. Den kommer inte att avvecklas under en socialdemokratiskt ledd regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Som jag sa i inledningen kommer en moderatledd regering inte att sänka lönerna. Det kan vara bra att höra för den som lyssnar på debatten. Vi har däremot en lång rad förslag för hur jobben ska bli fler, för hur vi ska se till att den som står långt från arbetsmarknaden ska komma in på arbetsmarknaden och för hur man ska kunna få riktiga jobb.

Vi föreslår första-jobbet-anställningar. Vi har lärlingsanställningar. Förvisso innebär de en lägre ingångslön, men man ska också få behålla de första 12 000 kronor man tjänar varje månad utan att betala skatt. Det är tidsbegränsade, tillfälliga anställningar. Jag förstår inte varför det här ska vara så svårt. I byggbranschen och andra branscher har vi i grunden lärlingssystem. Man går en utbildning, och därefter får man kvalificera in sig tills man kommer upp i full lön.

De facto pratades det mycket om traineejobb. Det är regeringen som tror på dem. Vi trodde aldrig på dem. De facto lovade ni 32 000 traineejobb. Det har blivit 179. Och jag lovar: Även om arbetslösheten har gått ned finns det långt mer än 179 personer i Sverige och två i Värmland som skulle kunna vara aktuella. Det var ju så att man tog bort andra delar för att göra det här. Man skulle avskaffa sysselsättningsfasen, och där gjorde man extratjänsterna. Men man har dragit ned på sysselsättningsfasen långt mer än vad man har skapat extratjänster. Och det är inte så att de personerna har kommit i arbete.

Vi har många konkreta förslag. Vi gjorde många konkreta delar och har nya konkreta delar. Vi är gärna med och jobbar med dem. Men regeringens förslag leder till färre arbetstillfällen, även enligt regeringens egna mätningar. RUT-avdraget är ett exempel; man försämrade det tydligt. Men Alliansen tvingade i en överenskommelse åtminstone fram att man breddar det.

Fru talman! Det här är nog inte sista gången under mandatperioden som vi talar om jobben och utvecklingen på svensk arbetsmarknad. Jag ser fram emot fortsatta debatter. Det övergripande måste vara att vi skapar en ekonomisk utveckling som leder till att vi i fortsättningen har många fler jobb i svensk ekonomi. Vi ser en sådan utveckling i dag. Det blir inte enklare att hantera människor som nyligen har kommit till Sverige om vi inte har en stark jobbtillväxt generellt i Sverige. Därför är det så otroligt viktigt att jobba med en investeringsledd tillväxt som fortsätter att ha fokus på att skapa nya jobb i Sverige.

Regeringen är i den senaste budgeten väldigt tydlig med att vi tar flera steg framåt när det gäller extratjänsterna och RUT-avdraget, som nämndes, men också när det gäller hur vi kan jobba med moderna beredskapsjobb för att ge människor bättre förutsättningar att få arbetslivserfarenhet och dessutom utföra en del arbetsuppgifter som i dag inte blir gjorda. Det är det perspektivet, med lite klurighet, nyfikenhet och kreativitet, som vi behöver nu, för vi kan inte göra precis som vi har gjort tidigare. Vi måste tänka ännu mer, och vi kommer att komma med fler förslag på det här området. Matchningsanställningar skulle kunna vara ett spännande förslag som bidrar till att fler, inte minst små och medelstora företag, vågar och vill ta in också nyanlända för att utveckla sin verksamhet men också för att ge människor som har kommit till Sverige chansen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi fortsätter alltså gärna att jobba på det här, men återigen vill jag säga väldigt tydligt: Den vice statsministern i den förra regeringen säger att hans parti kommer att gå till val på att sänka löner i Sverige, och även flera av de andra borgerliga partierna har med det. Moderaterna skiljer sig i sitt förslag om lärlingssystem från hur vi har ordnat lärlingssystem på annan arbetsmarknad, där det finns avtal i grunden. Moderaterna vill i stället gå in från riksdagen och bestämma hur anställnings- och avtalsformer ska se ut. Det är ett nytt sätt att egentligen runda arbetsmarknadens parter och slå mot den svenska modellen.

Jag tror att det är oklokt. Jag tror att vi ska utveckla den svenska modellen, inte avveckla den.

Överläggningen var härmed avslutad.

Fru talman! Jonas Jacobsson Gjörtler har frågat mig på vilket sätt jag är beredd att agera för att säkerställa att inte svenska myndigheter gör en annan tolkning av de gemensamma regelverken än i andra EU-länder, vilket bidrar till miljöpåverkan i andra länder i kontrast med generationsmålet.

Jonas Jacobsson Gjörtler ställde identiska eller liknande frågor vid flera tillfällen under det förra riksdagsåret, till exempel i interpellation 2015/16:689 som jag besvarade den 14 juni 2016 och i riksdagsfrågorna 2015/1477 och 2015/1479 som jag besvarade den 24 augusti 2016.

I sammanfattning har jag i mina svar förklarat att prövningen av växtskyddsmedel i Sverige styrs av en EU-förordning, att ett växtskyddsmedel bara får godkännas om medlet inte har några skadliga hälso- eller miljöeffekter samt att de nationella behöriga myndigheternas beslut kan överklagas till domstol. Den som har fått ett avslag på en ansökan kan på så sätt få en prövning av om den behöriga myndighetens beslut varit korrekt i förhållande till gällande rätt. Jag känner mig trygg i att svenska miljödomstolar har förmåga att avgöra om Kemikalieinspektionens tolkning av reglerna är korrekt. Jag känner mig också trygg i att myndigheten i förekommande fall anpassar sig till domstolens tolkning.

Som jag tidigare har påpekat i mina svar till Jacobsson Gjörtler arbetar regeringen för att hantera utmaningen i att tillgången på olika växtskyddsmedel varierar mellan olika länder vars odlare konkurrerar på samma europeiska marknad. Regeringen har avsatt pengar till utvecklingsprojekt för grödor som odlas i liten omfattning eller grödor som får växtskyddsproblem i begränsad omfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vidare kommer regeringen att vara aktiv i den kommande översynen av EU:s förordning där dels uppdelningen av gemenskapen i tre zoner, dels funktionen av det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden blir viktiga att utvärdera.

Jag anser att det är viktigt att vi värnar en hållbar användning av växtskyddsmedel i europeisk livsmedelsproduktion och europeisk odling. Sverige var drivande i förhandlingarna om växtskyddsmedelsförordningen i mitten av 00-talet och fick stort genomslag för svensk kemikaliepolitik.

Fru talman! Tack, miljöministern, för svaret! Det stämmer att vi har diskuterat det här problemet och olika aspekter av det tidigare. Det handlar alltså om de problem som uppstår för svensk växtodling. Det påverkar ett antal olika grödor. I debatten har det mest handlat om löken, men det är långt ifrån det enda.

Vi har belyst detta ur lika olika perspektiv, och det beror på att det är ett problem på många olika sätt. Det mest uppenbara problemet, och det som kanske också hörs mest i debatten, är att odlarna riskerar att helt slås ut när en svensk myndighet väljer att göra en helt annan och mycket striktare tolkning av EU-reglerna än vad man gör i alla andra länder. Det är nämligen det som är fallet just när det gäller löken. Man kan alltså inte använda växtskyddsmedel som man måste använda om man ska kunna odla lök och som får användas i alla andra länder, och detta riskerar att slå ut odlingen.

Detta är dock bara en aspekt. En annan viktig aspekt handlar om konsumenterna, som jag tycker har rätt att kunna få välja svenska kvalitetsprodukter. De svenska produkterna är nämligen ofta väldigt bra, inte minst ur det perspektiv som miljöministern lyfter upp och säger sig bejaka, det vill säga att vi alla vill sträva efter en giftfri miljö. Svenska växtodlare använder betydligt mycket mindre växtskyddsmedel än vad man gör i många andra länder. Om vi pratar om till exempel löken använder de länder som vi konkurrerar med uppemot fem gånger så mycket av samma växtskyddsmedel som vi i Sverige är på väg att helt förbjuda.

Det är klart att detta inte är bra för konsumenterna. De kan alltså inte köpa svenska produkter som har producerats på ett mer miljövänligt sätt utan är tvungna att köpa importerade produkter där man använder mer av det här växtskyddsmedlet.

Den aspekt som jag framför allt vill lyfta upp och som är själva frågan i den här interpellationen är dock det mer renodlade miljöperspektivet. Det är ju så att vi här i riksdagen har varit överens om det så kallade generationsmålet. Generationsmålet säger att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det vill säga, vi ska lösa våra problem så gott vi kan här i Sverige. Vi ska inte lösa våra problem genom att skicka dem någon annanstans, till något annat land. I så fall har vi ju exporterat våra miljöproblem.

Det som händer om vi ensidigt förbjuder våra odlare att använda växtskyddsmedel, och svenska konsumenter i stället köper importerade produkter från andra länder där man använder just de här växtskyddsmedlen och i betydligt större omfattning, är precis det: Vi exporterar vår miljöpåverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker att det är lite synd att miljöministern trots allt inte svarar på den fråga jag ställer, det vill säga på vilket sätt ministern är beredd att agera för att vi inte ska exportera vår miljöpåverkan just kopplat till dessa frågor om Kemikalieinspektionen och växtodlingen. Rekordsiffran härom året för hur mycket lök som odlades i Sverige var 65 000 ton. Om den ska odlas någon annanstans och man där använder fem gånger så mycket växtskyddsmedel som vi gör i Sverige i den svenska odlingen är det självklart att det blir en högst betydande export av vår miljöpåverkan till ett annat land.

Det som händer just nu är dåligt för odlarna, det är dåligt för konsumenterna och det är dåligt för miljön. Jag har flera gånger i de debatter vi har haft frågat hur ministern och regeringen vill lösa det här problemet. Jag tvingas konstatera att det finns väldigt få svar på den frågan, och jag upplever inte heller att det finns något svar på vad ministern vill göra för att vi inte ska exportera miljöproblem.

Fru talman! Jag vill påminna om varför vi över huvud taget har skapat ett system inom EU för prövning av verksamma ämnen i växtskyddsmedel och för växtskyddsmedelsprodukter. Det är för att dessa kemikalier har tagits fram för att döda eller hämma levande organismer, för att dessa sprids rakt ut i naturen och för att det kan bli resthalter kvar i livsmedel som vi konsumerar.

Jag är i grunden väldigt nöjd med att EU:s växtskyddsmedelsförordning leder till en hög skyddsnivå för dem som arbetar inom lantbruket, för oss konsumenter som äter livsmedlen, för våra yt- och grundvatten och för djur- och växtliv. Genomförandet av förordningen bidrar starkt till uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och därmed också till generationsmålet.

I kommande översyn av förordningen, som skulle ha varit igång men som är försenad, lägger regeringen särskild vikt vid att analysera vilka effekter förordningen har på konkurrenskraften.

Med en sådan analys i botten blir det möjligt att initiera en diskussion med övriga EU-länder om eventuell utveckling av förordningen. Lösningen kan självklart inte vara att regeringen ber Kemikalieinspektionen att bryta mot bestämmelserna, som Jonas Jacobsson Gjörtler återkommande uppmanar mig till. En översyn av förordningen är som sagt på gång, och jag kan lova ledamöterna att regeringen kommer att vara aktiv i denna översyn.

Fru talman! Jag tror att vi är överens, miljöministern och jag, om de många fördelarna med att vi har en gemensam kemikaliepolitik, som växtskyddsförordningen är en del av. Tanken med detta är att vi ska ha en samlad politik för hela EU. På den stora gemensamma marknaden ska vi ha samma regler.

Problemet uppstår när svenska myndigheter gör en helt annan tolkning än vad man gör i alla andra länder. Då har vi inte en gemensam politik på området. Man kan inte bara vara helt tondöv och hänvisa till att man tycker att myndigheten har gjort en korrekt tolkning när alla andra länder gör en helt annan tolkning. Detta har prövats i domstol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag skulle vilja säga så här: Jag tror inte att man kan visa att myndigheten skulle ha brutit mot bestämmelsen. Det är inte alls det jag försöker hävda. Det jag säger är i stället att myndigheten hade kunnat göra en helt annan tolkning av bestämmelserna, nämligen den tolkning som man har gjort i alla andra länder. Här har vi det grundläggande problemet. Den svenska myndigheten bryr sig inte om de svenska intressena i detta. Jag tycker att det är ett problem för miljön och för generationsmålet. Jag har svårt att få ihop det hela när miljöministern säger att denna ordning bidrar till att vi uppfyller generationsmålet.

Om vi exporterar vår miljöpåverkan genom att importera, i stället för att själva producera, 65 000 ton lök från länder där man använder fem gånger så mycket växtskyddsmedel som vi gör här i Sverige är det ingenting annat än en ren export av vår miljöpåverkan. Det är ett klart brott mot generationsmålet. Det förvånar mig att miljöministern inte ser det, och jag hoppas att hon vill ta med sig frågan och titta på den en gång till.

Avslutningsvis vill jag säga att detta inte bara handlar om lök. Det handlar i förlängningen om hela livsmedelsproduktionen. Det handlar om Kemikalieinspektionen när det gäller andra grödor, och det handlar också om andra myndigheter.

Vi måste ha en ordning där vi har gemensamma spelregler på hela EU-marknaden. Annars slår vi ut vår livsmedelsproduktion.

Fru talman! Som ledamoten säger är vi överens om att spelreglerna bör läggas på EU-nivå. Med anledning av Jacobsson Gjörtlers påstående om att det pågår ett angrepp på den svenska odlingen genom Kemikalieinspektionens "kraftiga övertolkning" av EU:s regler har jag bett Kemi att göra en sammanställning av miljödomstolens domar sedan 2013. Det rör sig om tio domar. I de flesta fall, sju stycken, instämmer domstolen i de tolkningar och bedömningar som Kemikalieinspektionen har gjort.

Utifrån det underlaget tycker jag att Jacobsson Gjörtlers beskrivning av Kemikalieinspektionens prövningsarbete och dess förenlighet med EU-reglerna är märklig. Jag vill vädja till Jacobsson Gjörtler att i kommande riksdagsfrågor och interpellationer öka noggrannheten i de påståenden som görs. Det är viktigt för att debatten ska uppfattas som trovärdig av medborgarna.

Fru talman! Tack, miljöministern! Jag vill upprepa det som jag var inne på i mitt förra anförande. Jag tror säkert att det finns domar - sju av tio, eller vad du sa - i miljödomstolen som visar att myndigheten inte har gjort fel. Det var inte det jag försökte hävda här. Det jag har sagt är att myndigheten hade kunnat göra en annan tolkning, och det är detta som är problemet. Den svenska myndigheten gör en helt annan tolkning än man gör i andra länder. Den må vara juridiskt okej och därmed inte kunna ifrågasättas i en domstol. Men det innebär inte att tolkningen är rätt i princip. Man hade kunnat göra en annan tolkning som inte hade medfört att vi exporterar vår miljöpåverkan till andra länder, såsom sker i detta fall.

Jag hoppas att miljöministern tar med sig det här och funderar ett varv till. Vi har säkert anledning att återkomma till frågorna.

Svar på interpellationer

Fru talman! Om europeiska regler som syftar till att åstadkomma en gemensam konkurrenssituation inom Europa inte uppnår detta syfte platsar utvärderingen också på den europeiska arenan. En sådan utvärdering är på gång. Den är tyvärr försenad, men regeringen har redan påbörjat arbetet. Jag utlovar att vi kommer att vara mycket aktiva i diskussionen på europeisk nivå, där den hör hemma.

Överläggningen var härmed avslutad.