Frågestund - 2016-09-15

Herr talman! Ambassadör Krister Bringéus har nu lämnat över sin utredning om Sveriges försvar och säkerhetspolitiska samarbeten, inklusive Nato, till regeringen. Bringéus fastslår att västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle öka med Sverige i Nato.

I sin regeringsförklaring underströk statsministern vikten av samarbete när det gäller säkerhet. Därför, herr talman, vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist varför det är så viktigt för regeringen att hålla dörren stängd till Nato.

Herr talman! Säkerhetspolitiken är liksom ingen kappvändarverksamhet, utan det krävs viss stringens, långsiktighet och stabilitet i det sammanhanget. Att ändra säkerhetspolitisk doktrin skulle få stora konsekvenser och framför allt också sätta press på Finland.

Vi tror att situationen gagnas bäst av att vi håller fast vid den militära alliansfriheten, höjer den militära förmågan enligt det beslut som riksdagen har fattat och fördjupar våra samarbeten med andra länder, vilket vi gör på ett mycket omfattande och effektivt sätt i dag jämfört med hur det såg ut under den förra regeringsperioden.

Vi har fördjupat samarbetet med Finland bortom fredstida förhållanden och övar armé, flyg och marin. Vi har ett avtal med USA, vi har ett avtal med Storbritannien, vi har ett avtal med Polen och Danmark och vi har utvecklat vår relation till de baltiska länderna. Så ser samarbetslinjen ut.

Herr talman! När det gäller säkerhetspolitik kan den ändras rätt fort beroende på hur omvärldsläget ser ut, och det har vi ju sett de senaste åren. Varför föredrar då regeringen ett bilateralt samarbete med USA och de övriga länder som försvarsministern radade upp här i stället för ett samarbete inom ramen för Nato, där Sverige tillsammans med likasinnade andra stater skulle ha mycket större möjlighet att påverka samarbetet?

Herr talman! Inom ramen för Natos partnerskap deltar vi och Finland på en militärt alliansfri grund. Vi utgår då ifrån att vi har det geografiska läge vi har. Självklart är det så att om Sverige och i förlängningen Finland skulle ändra säkerhetspolitisk doktrin får det en avgörande konsekvens för spänningsläget i vår del av Europa. Varför ska vi gå in i ett sådant läge?

Vi anser att det samarbete vi har är det stabilaste, bästa och lugnaste sättet att hantera säkerhetspolitiken i dag.

Herr talman! I går kunde man i tidningen Dagens Nyheter läsa en debattartikel som var skriven av forskaren Joakim Landström. Han har skrivit två rapporter till den utredning om vinster i välfärden som regeringen har tillsatt. I artikeln skriver han: "När Ilmar Reepalu säger i SVT:s ''Agenda'' att vinstnivån i välfärdsbolagen ska vara lägre än 10 procent så går han emot min analys. Skulle hans förslag bli verklighet skulle det i praktiken innebära ett förstatligande av välfärdssektorn."

Trots att många patienter, elever och anhöriga och personal är nöjda med den kvalitet, omsorg och skola som många företag erbjuder vill ni ändå kapa dessa vid fotknölarna. Varför?

Herr talman! Tack, Helena Lindahl, för frågan! Regelverket för privata utförare i den offentligt finansierade välfärden behöver utvecklas och justeras. Vi behöver säkerställa att skattebetalarnas resurser används så effektivt som möjligt och till de ändamål som de är avsedda för.

I dagsläget har vi inte den typen av regelverk, och därför har vi också sett att vi har verksamheter där resurser används till helt andra verksamheter än de som de är avsedda för. Vi har haft konkurser i skolverksamheter som har inneburit att tusentals barn och ungdomar har fått stå utanför sina skolor när de ska gå till undervisningen. Vi har haft oseriösa aktörer som har tagit sig in i välfärdsverksamheterna, och det vill vi inte ha.

Vi vill gynna seriösa aktörer - privata utförare, kommunala utförare och kooperativa utförare som finns i välfärden. Vi vill värna mångfalden, och då måste vi också ha ett regelverk som är långsiktigt hållbart. Det är den frågan som Välfärdsutredningen har att besvara. Betänkandet kommer först i november.

Herr talman! Er vinstjakt på företagen kommer bara att resultera i att många företag, och de flesta är ju faktiskt väldigt seriösa, kommer att få stänga igen sin verksamhet, trots att de äldre, anhöriga, personal och elever är nöjda. Trots att till och med forskare som utredningen anlitat varnar för att mångfalden kan försvinna fortsätter ni er jakt på företagen. Varför vill ni förstatliga välfärdssektorn, Ardalan Shekarabi?

Herr talman! Jag vet inte var uppgifterna om förstatligande kommer ifrån. I direktiven till Välfärdsutredningen är det väldigt tydligt att uppdraget är att säkerställa att vi får bättre resursanvändning i välfärden och att vi säkrar mångfald och valfrihet för brukare.

Det finns alltså inga planer på att förstatliga. Tvärtom behöver vi förstärka mångfalden, men då måste också de mindre aktörerna, de kooperativa aktörerna och non-profit-aktörerna få möjlighet att finnas med i välfärden.

Herr talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Den stora mängd nyanlända som har kommit till Sverige de senaste åren ställer stora krav på integration och insatser för integration, där språk är en viktig nyckel för möjligheten att ta sig in i samhället.

Just nu letar Sveriges kommuner med ljus och lykta efter sfi-lärare för att kunna hitta den kompetens man behöver för att ge de nyanlända den kompetens de behöver. Regeringen lanserade tidigare med buller och bång det man kallar för Lärarlönelyftet för att öka attraktiviteten i läraryrket och locka fler att bli lärare. I den satsningen ingår inte sfi-lärare, vilket skickar en väldigt underlig signal, eftersom det kanske är där som behovet just nu är som allra störst. Varför?

Herr talman! Tack, Erik Bengtzboe, för frågan! Det är helt riktigt: Vi har stora utmaningar när det gäller språkundervisningen. Regeringen har ju tagit initiativ till svenska från dag ett, redan under asyltiden. För att utnyttja resurserna maximalt använder vi - och har fått hjälp av - folkbildningen, som gör stora insatser.

Sfi, som ju kommunerna ansvarar för, står inför mycket stora utmaningar. Bristen på sfi-lärare var stor redan innan, och den är nu ännu mer skriande. Regeringen gör stora satsningar på att utbilda fler sfi-lärare. Det är en kompletterande utbildning så att fler ska kunna bli sfi-lärare. Problemet är ju inte i dag att vi har många sfi-lärare som inte jobbar i yrket. Problemet är att vi har väldigt få utbildade sfi-lärare, och det är viktigt för att kunna upprätthålla kvaliteten i undervisningen att man också har rätt utbildning.

Herr talman! Tack, Ylva Johansson, för svaret! Jag förstår att man som arbetsmarknadsminister tycker att det är knepigt när regeringen lägger sig i lönebildning. Det gör det hela mycket mer dynamiskt, så att säga. Men nu har man valt att göra som man har gjort, och då får man också ta ansvar för det.

Utmaningen blir ju att den lärarstudent som funderar på vilken bana man ska gå, eller den lärare som i dag är lärare i svenska och som skulle behöva gå just den här vidareutbildningen till sfi-lärare, som regeringen gärna vill satsa på, alltså gör ett val där de kommer att få lägre lön om de svarar på behov som finns. Är inte det ett problem som regeringen borde se och adressera?

Herr talman! Vi har stora problem och stora utmaningar när det gäller behovet av sfi-lärare. Att det skulle vara många sfi-lärare som inte vill jobba som sfi-lärare är inte det stora problemet utan att vi har alldeles för få som har rätt utbildning.

I satsningen på ökad attraktivitet i läraryrket har regeringen valt att satsa på ungdomsskolan och inte på vuxenutbildningen, och sfi är en skolform som hör hemma inom vuxenutbildningen.

Herr talman! I regeringsförklaringen sa statsministern att kvalitet och valfrihet ska prägla välfärden. Det låter lovande att regeringen antyder att man förstår att kvalitet och valfrihet hänger ihop.

Samtidigt jobbar regeringens utredare Ilmar Reepalu med ett förslag om att inskränka företags möjlighet att verka i välfärden som är så hårt att utredningens egen expert säger att det i praktiken skulle innebära ett förstatligande av välfärdssektorn, vilket allvarligt skulle skada Sverige, dess tillväxt och allas vårt välstånd.

Redan i dag är vi många som är oroliga. Därför frågar jag statsrådet Ardalan Shekarabi: Hur ska ni få kvalitet och valfrihet i välfärden om det inte finns några företag där och inte heller något välstånd?

Herr talman! Jag tackar Christina Örnebjär för frågan.

Riskkapitalbolagen hör inte hemma i välfärdsverksamheterna. Det är inte min åsikt, herr talman, utan Jan Björklunds ord. De uttalades när Jan Björklund satt i regeringen och var vice statsminister.

Om vi menar allvar med att vi ska ha en effektiv resursanvändning och långsiktighet i välfärden måste vi vidta åtgärder så att de som är verksamma i välfärden och får våra skattepengar för att bedriva skolverksamhet och välfärdsverksamhet är seriösa och använder resurserna till det som de är avsedda för.

Vi har inte de verktygen i dag. Därför hade vi JB-konkursen. Vi har haft enorma övervinster i barn- och ungdomsvården, som är den välfärdsverksamhet som riktar sig till de mest utsatta i vårt samhälle.

Regeringen kommer att verka för långsiktigt hållbara regelverk. Vi kommer att verka för mångfald och kvalitet. Vi blundar inte för problemen, och vi stannar inte vid retorik.

Herr talman! Det finns bottennapp både inom privat och kommunalt driven välfärd. Många mätningar visar dock att välfärdsföretagen i genomsnitt har högre kvalitet och mer nöjda servicetagare.

Oseriösa företag ska inte ha vinsttak; de ska inte finnas över huvud taget i välfärden.

Kvalitet säkras genom höga krav och skarp tillsyn, inte genom att man jagar väderkvarnar.

Vad svarar statsrådet de seriösa välfärdsföretag och nöjda servicetagare som nu är oroliga för framtiden?

Herr talman! De seriösa privata aktörer som finns i den gemensamt finansierade välfärden och som levererar kvalitet har inget att frukta. De kommer att vara välkomna i det fortsatta systemet och kommer att kunna bidra till att utveckla välfärden och höja kvaliteten i välfärdsverksamheterna.

Men de som är inne i välfärden för vinstjakten, som drar ned på bemanningen för att öka vinsten och som försämrar kvaliteten för att maximera vinsten ska inte finnas i den gemensamt finansierade välfärden i Sverige.

Här fokuserar vi på kvalitet och effektiv resursanvändning.

Herr talman! På ett något udda sätt släppte regeringen i veckan beskedet att Riksutställningar på Gotland ska läggas ned. Riksutställningar är en expert- och resursmyndighet för utveckling och samarbete inom museiområdet och stöder museerna genom såväl omvärldsanalys som metodutveckling och rådgivning.

I utredningen om ny museipolitik som överlämnades till regeringen förra hösten föreslogs att Riksutställningar skulle läggas ned och att resurserna i stället skulle användas till att bygga upp en ny museimyndighet. Samtidigt betonades att verksamheten är viktig, och det gäller framför allt Riksutställningarnas betydelse för utveckling och samverkan men också det särskilda uppdraget när det gäller den samtida konstens utveckling och spridning.

Vad jag förstår är tanken att allt ska uppgå i Riksantikvarieämbetet, som förvisso är duktiga på sitt men som i dag ägnar sig åt helt andra saker.

Herr talman! Jag är en positiv person och hoppas alltid att kulturministern har en plan innan hon river upp och lägger ned. Min fråga är därför: Hur tänker hon garantera att Riksutställningars viktiga kompetens tillvaratas och utvecklas?

Herr talman! Jag tackar riksdagsledamot Olof Lavesson.

Jag har en plan. Jag har en plan för kulturen i Sverige. Jag har en plan för att vi ska skapa mer kultur till fler. Kulturen är en mötesplats för människor, och vi behöver ett Sverige som håller ihop och fler mötesplatser.

Vi behöver också en sammanhållen kulturpolitik. Vi behöver en professionaliserad kulturpolitik, en professionalism som finns i våra institutioner. Riksantikvarieämbetet är en sådan plattform, en möjlighet.

Vårt beslut att Riksutställningar ska avvecklas och växa in i Riksantikvarieämbetet är en satsning på de viktiga uppgifter som Riksutställningar har och har utfört med den äran.

Vad gäller de jobb som finns på Gotland, en ö som har fantastisk potential men där det är viktigt att jobben finns kvar, vill jag poängtera att det inte finns någon risk för att dessa försvinner.

Herr talman! Jag undrar vilken konsekvensanalys regeringen har gjort innan man släpper detta besked. Att en sådan saknas påtalade Riksutställningar i sitt remissvar redan i våras. I Riksantikvarieämbetets remissvar nämns inte med ett ord hur man ska tillvarata och utveckla Riksutställningars verksamhet, utan man ser det som en sysselsättningspolitisk fråga.

Riksutställningars roll har varit under diskussion en längre tid, men förändringar måste göras med respekt för uppdraget och kompetensen och utan att man kastar ut barnet med badvattnet.

Herr talman! Riksutställningars vara har diskuterats under lång tid. Det finns mycket skrivet och många tankar. Vi har också haft utredningar om detta, bland annat Museiutredningen, och många remissvar. Detta går i linje med remissvaren. Det är alltså underbyggt, och vi vet vart vi ska.

Vi ska stärka kulturens roll i vårt land. Vi ska ge den mer plats. Vi ska professionalisera den och visa att med professionens hjälp och med ett armslångt avstånd mellan politiken och professionen kommer dessa verksamheter att utvecklas till allas vårt väl och ve.

Herr talman! Sedan en tid tillbaka pågår det en debatt om det är rimligt eller inte att skattepengar används för att finansiera lönedumpning.

Jag tycker inte att det är rimligt, och därför är det glädjande att det ligger en proposition på riksdagens bord om att förhindra skattefinansierad lönedumpning.

Dock cirkulerar det flera oroande påståenden om lagförslaget i debatten. Bland annat hävdas att regeringens förslag ställer lägre krav på utländska företag och att dessa därigenom kommer att kunna ägna sig åt lönedumpning.

Kan civilministern klargöra om detta stämmer eller inte?

Herr talman! Jag tackar Monica Haider för frågan.

I Sverige ska svenska löner gälla. Det första vi kan göra för att säkerställa detta är att se till att våra skattepengar inte används till att dumpa lönerna för dem som sliter i välfärden och i offentligt finansierad verksamhet.

Vi får oroande rapporter från åkerinäringen. Vi får mycket oroande rapporter från taxibranschen om bekräftade lägstalöner på 27 kronor i timmen. Detsamma gäller städbranschen.

Nu har vi tagit fram ett förslag som innebär att det offentliga ska ställa krav på sjysta villkor i samband med offentlig upphandling. Dessa villkor ska gälla både svensk arbetskraft och utstationerad arbetskraft.

Det ska bli en klar förändring mot hur det är nu när svenska seriösa företag som erbjuder sina medarbetare löner och villkor enligt svenska kollektivavtal diskrimineras. Denna diskriminering måste upphöra, och det sker genom att vi lagstiftar mot det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det är såklart viktigt att vi konkurrerar på lika villkor oavsett om det är svensk eller utländsk arbetskraft. Jag ser fram emot att propositionen går igenom i riksdagen.

Herr talman! Sverigedemokraterna har under många år aktivt verkat för att få bort tiggeriet i Sverige, som har blossat upp, inte minst i och med öppna gränser mot bland annat Rumänien och Bulgarien. Vi har drivit frågan aktivt i både riksdagen och den offentliga debatten.

Alla andra partier har varit negativa till våra förslag och dessutom kastat en massa mindre smickrande epitet på oss på grund av dem - tills alldeles nyligen då nästan alla insåg att Sverigedemokraterna hade rätt igen.

En tydlig omsvängning skedde den 18 augusti när civilministern sa att han övervägde att införa ett tiggeriförbud liknande det i våra grannländer.

Problemet är bara att regeringskollegan Miljöpartiet dementerade utspelet, och både Stefan Löfven och Isabella Lövin tillbakavisar att det förs sådana samtal i regeringen.

Kommer regeringen att komma med ett förslag om att förbjuda tiggeri, eller var det bara tomt prat?

Herr talman! Det är allvarligt att människor lever under så fattiga och utsatta förhållanden att de tvingas till tiggeri. Det strider mot den människosyn som regeringen vägleds av om människors lika värde.

Att tigga för sitt uppehälle är inte någon långsiktig lösning. Det är inte hållbart, och det leder inte till att människor får ett bättre liv. Lösningen på detta finns i att människor som i dag kommer till Sverige för att tigga får drägliga livsförhållanden i sina egna hemländer. Det är huvudlinjen i regeringens politik.

Vi utesluter inte att man kan behöva vidta ytterligare åtgärder. Det är till exempel viktigt att man kan avhysa personer som bosätter sig olovligen. Också andra saker kan behöva göras, men grundsynen är att människor som är så utsatta att de inte har någon annan väg framåt än att tigga ska få stöd och hjälp till ett värdigt liv.

Herr talman! Svaret på min fråga, även om Ylva Johansson inte sa det rakt ut, är alltså nej. Svaret från regeringen är att de inte ska förbjuda tiggeri, utan de ska ha fler sociala insatser och slänga ut mer pengar på de EU-tiggare som kommer till vårt land. Det är beklagligt.

Ardalan Shekarabi sitter i salen i dag, men han kunde uppenbarligen inte svara på frågan själv. Jag tycker att det är bra att vi fick ett tydligt svar, även om vi inte fick höra det.

Jag ställer ändå frågan: Var det ett ja eller nej på om ni vill införa ett tiggeriförbud?

Herr talman! Jag svarar under frågestunden för de frågor som inte rör något av de andra statsrådens ansvarsområden. Det är därför jag svarar på denna fråga.

Det är ett allvarligt problem att människor tigger på gatorna i Sverige. Så kan vi inte ha det, men Sverigedemokraterna har inte lösningen på detta problem.

Herr talman! Indelningskommitténs förslag till regional indelning för Svealands län har för Sörmlands del otillräckliga funktionella samband. Regionen blir dessutom geografiskt väldigt stor.

Det är uppenbart att andra hänsyn än det som borde vara grunden, det vill säga arbetsmarknadsregioner och tillväxt, ligger till grund för kartritningen. Hur sjukvården ska organiseras är en märklig utgångspunkt.

Ett av Indelningskommitténs direktiv är att de nya länen ska vara väl anpassade till befolkningens vardagsmönster. Det är inte nuvarande förslag. Det är olyckligt att slarva bort en viktig reform genom fel fokus. Dessutom är tidsplanen orealistisk, med ett ikraftträdande redan den 1 januari 2019.

Varför vill regeringspartierna göra denna reform till ett hastverk där medborgarnas frågor saknar svar och rimlig demokratisk implementering nonchaleras?

Herr talman! Tack, Lotta Finstorp, för frågan och för engagemanget i regionfrågan!

Sverige behöver regionaliseras. Den decentraliserade välfärdsmodellen måste värnas och utvecklas. Vi behöver decentralisera mer av beslutsfattandet närmare människorna. Då behöver vi regioner som är jämnstarka och som har rätt förutsättningar för att fortsätta att bedriva sjukvård, regionalt utvecklingsarbete och inte minst kollektivtrafik.

För detta behöver vi genomföra en reform som påverkar de administrativa gränserna. Just nu har vi ett förslag på bordet som remissbehandlas, och alla berörda parter har möjlighet att komma in med remissvar. Den 6 oktober kommer vi att ta emot remissvaren, och därefter kommer vi att fortsätta beredningsprocessen.

Självklart är det viktigt att beakta de synpunkter som finns när det gäller indelningsfrågor, men det är otroligt viktigt att vi fortsätter att decentralisera välfärden och den offentliga sektorn i Sverige och att vi regionaliserar Sverige. Det är en styrka för vårt land.

Herr talman! Om det beslutas om den föreslagna regionala indelningen är det enda rimliga ikraftträdandet den 1 januari 2023. Det är orimligt att de sex befintliga landsting som är tänkta att bilda Svealands län ska hinna omorganiseras till ett landsting som samordnar övrig verksamhet till den 1 januari 2019.

Varför inte låta frågan belysas och diskuteras i en valrörelse?

Herr talman! Jag tror att Lotta Finstorp är rätt ensam om att mena att detta är ett hastverk där vi har en skyndsam process. Jag tror att det var 1967 som den första utredningen om den regionala indelningen i Sverige redovisades.

Under de senaste tio åren har vi haft två statliga utredningar som har föreslagit en ny regional indelning i både statlig och landstingskommunal sektor. Detta har diskuterats väldigt intensivt under de senaste tio åren, både i Landstingssverige och i staten. Nu är det dags att agera, men det måste självfallet göras med förankring hos de berörda aktörerna.

Herr talman! Det är nu tredje gången gillt som det påpekas för kulturministern att samlingslokaler behöver ett utökat stöd och att lokal utveckling, demokratiska samtal, kultur, integration och möten förutsätter de mötesplatser som våra 1 423 bygdegårdar erbjuder.

Inom kort presenterar regeringen sin budget. Nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen blir säkert lika besvikna som vi i bygdegårdarna om det återigen visar sig att ministerns prat om civilsamhällets betydelse är lika tomt som tidigare. Kommer hon att fortsätta att urholka stödet till samlingslokalerna och deras organisationer eller inte?

Det talades tidigare om det professionella kulturarbetet. Vi behöver den ideella kulturen också.

Herr talman! Tack, Ola Johansson, för engagemanget i frågan! Det är ett engagemang som du delar med många av dina partikamrater och många här i riksdagen.

Att människor får möjlighet att mötas är vi i väldigt stort behov av. Det som vi i regeringen just nu arbetar intensivt med och som vi kommer att fortsätta att arbeta intensivt med också under nästa mandatperiod är att skapa mötesplatser.

Vi håller på med ett samhällsbygge. Vi satsar på ett Sverige som håller ihop. Då är det frivilliga arbetet, det fria kulturlivet och civilsamhället helt centralt. Självfallet behöver man mötesplatser.

Jag har aldrig pratat tomt, aldrig i hela mitt liv, och jag kommer inte att göra det nu heller. Tvärtom kommer vi inom kort med besked som kommer att slå många med häpnad.

Herr talman! Tomt och tomt, Alice Bah Kuhnke. Den 25 februari i år informerades du om att din myndighet Boverket använder en och en halv miljon kronor av det stöd som skulle gå till samlingslokalernas organisationer för att i stället betala personalens löner.

Nu ber jag dig återigen att komma till något av våra 1 400 hus för att på plats se hur mycket varje satsad krona gör för ungdomar, för kulturen, för den lokala utvecklingen och för möten i vardagen mellan svenskar och nyanlända.

Du sviker oss väl inte en gång till?

Herr talman! Återigen: Jag är glad för detta engagemang. Här möts vi verkligen över de gränser som man försöker sätta upp. Det civila samhället är helt centralt i det samhällsbygge som vi håller på med, och självfallet behöver man mötesplatser.

Jag åker runt i landet hela tiden och träffar dem som du talar om nu, Ola Johansson, för att få detta ännu mer bekräftat, som underlag för den politik vi bedriver. Nästa vecka presenteras budgeten.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

Jag kan inte säga att det är glädjande att se att försvarsministern har brutit avvecklingen och nedbrytningen av försvarssystemet, där Alliansen tävlade i att ha ledartröjan.

Om man tittar på de strategiska platserna, varav Gotland är en - försvarsministern är medveten om det - ser man att vi nu bygger upp försvaret där igen. Hur ser nästa steg ut? Hur ser framtiden ut? Jag tänker på luftvärn, artillerisystem, robotar och värnpliktsutbildningen, som införs igen. Ska man lokalrekrytera till den och utbilda på Gotland?

Kan försvarsministern utveckla lite grann när det gäller framtiden och steg två och kanske tre?

Herr talman! I dag har regeringen fattat beslut om att ändra regleringsbrevet till Försvarsmakten. Där tidigarelägger vi etableringen av stridsgruppen på Gotland.

Det som är sagt i det beslut som gäller är att vi ska bygga upp stridsgruppen fram till 2018 med ett mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani, sammanlagt ca 300 personer.

Det ska övas med luftvärnskapacitet och marin basering i området. Vi ska ha flygvapnets närvaro på Visbybasen och ha en hög frekvens av övningsverksamhet över huvud taget. Det är vad vi har att vänta under de kommande åren.

Sedan krävs det kanske ingen djupare fantasi för att se att när Försvarsberedningen väl är tillsatt nästa år blir detta en fråga som kommer att diskuteras där. Då finns all anledning att ta upp en del av de perspektiv som Richtoff berör.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tycker att det är glädjande. Jag vet att försvarsministern inte kan prata om vilka luftvärnssystem som vi ska köpa. Samtidigt hoppas vi sverigedemokrater att man satsar på de system där svensk försvarsindustri kan vara en del och där vi har spetsteknologi - sådana system finns.

Jag vet att försvarsministern inte kan peka ut de systemen. Men med försvarsministerns klokhet tror jag säkert att han sprider sanningar runt omkring sig även i det stycket.

Herr talman! Tack för de smickrande orden!

Grundfrågan gällde Gotland. Den ön har ett militärstrategiskt läge som är viktigt inte bara för Sverige. Det som sker på Gotland har direkt bäring också på de baltiska länderna och är viktigt också för Finland. Det var en stor glädje att kunna besöka flygvapenövningen för en tid sedan, där finska förband deltog i övningsverksamheten på Gotland.

Herr talman! Först måste jag visa min uppskattning och glädje över att regeringen har aviserat att det kommer att bli en ny jämställdhetsmyndighet i Sverige. Jag är väldigt glad över att det ska bli ett strukturellt arbete för att komma till rätta med jämställdheten. Men det var inte det jag tänkte fråga om, för det vet jag ju redan.

Jag tänkte ställde en fråga till Ardalan Shekarabi angående myndigheters lokalisering och närvaro i hela landet. Sverige bygger på den svenska modellen, på gemenskap och på att hålla ihop i hela landet. Statlig närvaro är viktig för människor. Det handlar om både vikten av att lokalisera myndigheter men också att finnas nära, så att man kan få service.

Hur går arbetet i regeringen med att se till att det fungerar i hela landet?

Herr talman! Tack, Monica Green, för frågan!

Den centraliseringsvåg som har pågått i den svenska staten måste få ett slut, och den har nu fått ett slut. Regeringen sa ifrån när Skatteverket planerade att lägga ned nio kontor på mindre orter, bland annat Lycksele och Ludvika. Vi sa att det är viktigt att staten förstärker sin närvaro. Nu har vi satt igång ett arbete med att få en övergripande styrning av myndigheternas lokalisering i syfte att förstärka den statliga närvaron runt om i vårt land. Vi har också satt igång arbetet med att omlokalisera hela eller delar av myndigheter från Stockholm till andra delar av landet. Den första myndighet som omlokaliseras är Ehälsomyndigheten, som kommer att flyttas från Stockholm till Kalmar.

Detta kommer att fortsätta. Vi kommer att se fler omlokaliseringar under mandatperioden. Det handlar om att förstärka den svenska statens legitimitet. Medborgarna i vårt land ska känna och veta att den svenska staten finns i hela vårt land och bryr sig om hela vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det tycker jag låter jättebra. Det är ett steg i rätt riktning, och det är välkommet. Det har verkligen behövts, eftersom det har varit en centraliseringsvåg.

Men går det att skynda på arbetet? Finns det fog för att placera ut myndigheter av arbetsmarknadsskäl, eller är det viktigaste att det finns en god service i hela landet? Vad säger ministern om det?

Herr talman! Det är egentligen två frågeställningar. Det är viktigt att ha god service i hela landet, så att medborgarna kan komma i kontakt med staten och den offentliga sektorn. Det är ett arbete som pågår. Vi har också erfarenheterna och arbetet med servicekontoren.

Sedan handlar det också om att omlokalisera myndigheter för att se till att få en bättre spridning av de statliga jobben. Där har vi den rapport som vi beställde från Statskontoret som vi utgår från. Vår målsättning är att vi ska matcha myndigheter som är lämpliga att omlokalisera med städer som har förutsättningar att ta emot dessa myndigheter.

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Ardalan Shekarabi, och den berör offentlig upphandling.

Före frågestunden i dag har det varit en del interpellationsdebatter. Vi vet att det är tufft för kommunerna. Det är mycket tryck utåt. Inom ramen för offentlig upphandling finns det också en oro från kommunerna ute i landet för hur det nya förslaget blir när det kommer ut i verkligheten.

Om man sätter kommunens vardag i centrum och som exempel tar uppgrävning av en gata för att illustrera det hela kan man inse att det inte blir en uppföljning av arbetskraften före eller efter utan på plats direkt, på gatan.

Då vill jag fråga statsrådet om han inte anser att det blir en tung belastning som vi lägger på kommunerna, dessutom mitt i ett ansträngt läge, för att på plats använda resurser för detta.

Herr talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan!

Det finns väldigt mycket som vi måste göra när det gäller utvecklingen av den offentliga marknaden. Vi måste säkerställa att vi har bättre uppföljning. Det är ett arbete som pågår och som regeringen har intensifierat, med skapandet av Upphandlingsmyndigheten och deras arbete med uppföljningsmetoder. Vi måste få bort lönedumpningen. Där avser regeringen att jobba med frågan på bred front. Vi har lagt fram förslaget att göra det obligatoriskt att ställa krav på lägsta nivåer, för att få sjysta villkor. Den frågan hanteras av riksdagen.

Vi anser att detta underlättar för kommunerna, för som det är nu måste kommunerna hitta egna modeller. Vi vet att många svenska kommuner har skapat egna modeller, som Vita jobb-modellen och andra modeller som diskuteras.

Vi behöver ett nationellt regelverk som ger kommunerna trygghet och en myndighet som underlättar för kommuner men också för leverantörer, för företag måste kunna få stöd i upphandlingsfrågor. Därför är det viktigt att Upphandlingsmyndigheten har fått i uppdrag att ge service både till upphandlande myndigheter och till leverantörer och potentiella anbudsgivare.

Herr talman! Uppföljning är A och O. Men just tillvägagångssättet med den skrivning som regeringen har valt - som leder till så stora tillämpningssvårigheter - innebär att det blir väldigt kostsamt och tidskrävande och skapar en enorm arbetsbörda. Jag tycker inte att det är den vägen som man bör gå, och jag undrar om statsrådet verkligen menar det.

Herr talman! Det finns många olika metoder som kan användas i uppföljningsarbetet. En sak som vi tittar på är hur vi kan samordna uppföljningen bättre för att pressa kostnaderna för uppföljningen men framför allt underlätta för leverantörerna.

Ju tydligare lagstiftningen är, desto lättare blir det för upphandlande myndigheter och leverantörer. Ju mer abstrakt lagstiftningen är och ju mer vi övervältrar på kommunerna när det gäller tolkningsfrågor, desto svårare kommer det att bli för upphandlande myndigheter. Effekten kommer att vara värst för de leverantörer som vill få ta del av det offentliga.

Herr talman! Också jag har en fråga till civilministern, statsrådet Shekarabi. I dag är det ett sextiotal statliga myndigheter som har lagstiftningskrav på sig om att upprätta delårsrapporter. Riksrevisionen gjorde en granskning av detta, som publicerades i somras. De fann att kravet inte är ändamålsenligt. Slutsatsen är att nyttan med delårsrapporterna är mindre än kostnaden och att nyttan är begränsad för regeringen, myndigheterna själva och Riksrevisionen.

Därför skulle jag vilja fråga statsrådet: Avser du att ta vidare rekommendationerna och avskaffa kravet på delårsrapporter för de omkring 60 myndigheter som i dag har det kravet?

Herr talman! Tack för frågan, Rasmus Ling! Det är en mycket viktig fråga, om de administrativa bördor som vi har på våra förvaltningsmyndigheter. Regeringen har satt igång ett stort arbete inom ramen för tillitsreformen, som statsministern berörde i regeringsförklaringen.

Statskontoret har fått i uppdrag att identifiera tidstjuvarna i offentlig sektor, så att regeringen har möjlighet att eliminera de tidstjuvar som inte är legitima. Vi har också satt igång arbetet i Tillitsdelegationen, som kommer att jobba med att utveckla styrmodeller bortom New Public Management, där syftet är att låta professionerna i offentlig sektor vara proffs.

Det finns flera förslag som nu diskuteras som Statskontoret har lagt fram. Vi håller på att studera dessa förslag. Målet är att minska den administrativa bördan i den offentliga sektorn. Framför allt handlar det om att ge professionerna i den offentliga sektorn större handlingsutrymme så att de kan lägga mer av sin tid på kärnverksamheten. Då behöver vi också jobba med att minska kraven på återrapportering och fokusera på det som är relevant.

Herr talman! Jag tackar Ardalan Shekarabi för svaret.

Det har hänt väldigt mycket sedan 1997 då det fattades beslut om detta lagkrav. I dag går det så mycket snabbare i verksamheterna, och man måste följa upp på ett helt annat sätt och vidta åtgärder betydligt fortare än halvårsvis. Att ta bort ett sådant krav skulle minska jobben och spara pengar.

Herr talman! Precis som Rasmus Ling beskriver kostar administration. Illegitima krav på återrapportering kostar pengar och stjäl tid från professionerna. Därför kommer vi att jobba med att minska den administrativa bördan. Regeringen måste självklart ta sitt ansvar. Det måste också riksdagen göra när vi beslutar om lagar.

Herr talman! Min fråga går till kultur- och demokratiministern.

Ingen kan ha undgått mediernas rapportering om Socialdemokraternas ungdomsförbunds arrangemang där vita inte var välkomna. Ett regeringspartis ungdomsförbund exkluderade folk baserat på personers hudfärg.

Anser demokratiministern att det är förenligt med demokratiska värderingar att rasistiska arrangemang anordnas av delar av partiet och sanktioneras öppet genom att hållas på partihögkvarteret och dessutom sanktioneras genom offentliga medel?

Herr talman! Jag har som kultur- och demokratiminister inga särskilda synpunkter på hur olika fristående organisationer väljer att organisera sin verksamhet. De är nog fullt kapabla att själva bestämma hur de vill ha det.

Men i ett större perspektiv är det för min del otroligt viktigt att ständigt möta människor i samtal, oavsett vilka de är, oavsett var de kommer från och oavsett om de har vitt skilda åsikter jämfört med vad jag har. På det sättet har riksdagsledamoten och jag mötts och diskuterat flera gånger. Vi stöter och blöter våra åsikter. För mig är det helt centralt i de demokratiska processerna att vi möts på demokratiska villkor. Men det är inte upp till Sveriges regering att diktera villkoren för det fria civila samhället i vårt land. På detta sätt har vårt föreningsliv fått växa sig starkt och är nu ett av de starkaste i världen. Det är för att många blommor får blomma och för att man själv organiserar sig som våra kvinnorörelser är starka och för att man också delvis har valt att ha egna möten för att samlas och vara starka tillsammans.

Herr talman! I mina öron låter det som att du, Alice Bah Kuhnke, tycker att detta är acceptabelt.

Min följdfråga är: Vad vill du göra för att säkerställa att de statliga medlen går till organisationer som arbetar utifrån demokratiska principer?

Herr talman! Jag tackar även för denna fråga. I fråga om det avser jag att göra mycket och har också gjort en hel del. Det ligger helt i regeringens politik att vi ska säkerställa att de skattepengar som går till det viktiga civila samhället i vårt land också ska gå till rätt saker. De ska gå till att främja vår demokrati, de ska gå till att verka för alla människors lika värde och de ska gå till att ge en mångfald av perspektiv så att vi kan förflytta gränser, utmana normer och bli mer, bli bättre och bli till människor. Det kommer jag att fortsatt arbeta för.

Herr talman! Det går bra för Sverige tack vare den högkonjunktur som just nu råder. Samtidigt är läget fortsatt tufft för dem som står långt från arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland utrikes födda är över 21 procent.

Arbetsmarknads- och etableringsministern sa i medierna så sent som den 25 augusti att det är regeringens politik som gör att arbetslösheten har minskat. Nu kan man läsa att vi har en politik som har gjort att arbetslösheten fallit kraftigt, att sysselsättningsgraden är rekordhög och att regeringens aktiva jobbpolitik är skillnaden.

Sanningen är att av de 32 000 traineejobben har det blivit knappt 200, och av de 20 000 extratjänsterna har det blivit ca 1 000.

Vilka jobbsatsningar som regeringen har gjort menar arbetsmarknadsministern har minskat arbetslösheten, och hur många jobb har detta i så fall gett?

Herr talman! Vi har en stark konjunktur, men vi har också en regering som för en politik som ser till att vi får ut mesta möjliga av denna konjunktur.

Vi har vänt politiken. Nu är det slut med nedskärningar och skattesänkningar. Nu gör vi investeringar. Den gamla regeringen gjorde 57 utredningar om bostadspolitiken. I år kommer det att byggas 57 000 nya bostäder. Den gamla regeringen tog bort resurser från skolan. Det blev färre anställda i välfärden. Den här regeringen tillför resurser till välfärden. Vi har ökat antalet anställda i skolan med 13 000. Vi gör investeringar i infrastruktur, i bredband, i omställning av Sverige och stora investeringar i utbildning. Detta är rätt politik i detta konjunkturläge. Det har hittills resulterat i 120 000 nya jobb.

Herr talman! Mycket av det som arbetsmarknadsministern säger är säkert riktigt. Men faktum kvarstår, nämligen att arbetslösheten stiger bland utrikes födda och är närmare 22 procent. Många av de nyanlända som har kommit är inte utbildade. Det behövs fler enkla jobb, fler lärlingsjobb och många insatser för att människor snabbt ska komma i arbete. Här menar vi att det inte finns några insatser.

Därför frågar jag igen: Vilka av dessa jobbsatsningar är det som skulle ha gett fler jobb?

Herr talman! Jag har precis svarat på den frågan, och jag tänker inte upprepa det som jag har sagt.

Det är sant att vi har många nyanlända, och de är naturligtvis födda i ett annat land. De har kommit hit som flyktingar, och de har fått uppehållstillstånd. De skrivs in på Arbetsförmedlingen från första dagen. Det är helt rätt. Vi ska ha jobbfokus från första dagen. Men det ska ärligt sägas att i princip hundra procent är då arbetslösa första dagen.

Det tar lite tid innan man kommer in på den svenska arbetsmarknaden. Det tar för lång tid, tycker jag. Mitt mål är att man i normalfallet ska kunna komma i arbete eller i utbildning inom två år. Jag vet att det är ett ambitiöst mål.

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

De senaste månaderna har det säkerhetspolitiska läget försämrats i Östersjöregionen genom främst ökad aktivitet från den ryska sidan. I dagarna kom beskedet om Gotland. I förra veckan presenterade försvarsministern och utrikesministern det som de beskrev som nycklarna till att trygga den svenska säkerheten. Det handlar om militär alliansfrihet, förstärkt försvar och fördjupade internationella samarbeten.

Jag skulle gärna vilja att försvarsministern berättar lite grann om vad den fördjupade samarbetslinjen egentligen innebär och på vilket sätt den leder till ökad stabilitet.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Den militära alliansfriheten garanterar stabiliteten i vår region. Den leder inte till några tvära kast eller snabba förändringar i den säkerhetspolitiska doktrinen.

Det som sker konkret när vi samarbetar med andra länder är att marin, flyg och armé övar tillsammans. Vi har också materiellt samarbete med vissa länder, vi har ett omfattande informationsutbyte, vi har forskningssamarbete med vissa länder, vi har en interoperabilitet med vissa länder, och vi har också genomfört internationella operationer tillsammans. Det finns en lång rad avtal här. Det svensk-finska avtalet går längst. Vi tittar även bortom fredstida förhållanden. Det handlar också om Polen. Vi har gått med i Stratcom i Riga, vi har gått med i Cybercenter i Tallinn, och vi har ett 53-punktsprogram tillsammans med Storbritannien. Vi jobbar alltså på ett mycket brett fält. Detta bygger ett säkerhetsnätverk kring Sverige och höjer tröskeln och ökar den militära förmågan. Men vi förändrar inte den säkerhetspolitiska doktrinen.

Herr talman! Jag vill tacka försvarsministern för detta svar. Men med anledning av den oro som många kanske känner även med det besked som nu har kommit om Gotland skulle jag vilja fråga försvarsministern om han ser några ytterligare åtgärder i närtid som han tror kommer att vara nödvändiga att vidta.

Herr talman! Jag tror att vi hela tiden måste jobba mycket aktivt med säkerhetspolitiken och försvarspolitiken. Det innebär att kontinuerligt genomföra övningsverksamhet så att vi ökar den militära förmågan och kompetensen. Ökad militär förmåga är sättet att bygga trösklar. Det gör vi tillsammans med andra men också genom att vi satsar på det nationella försvaret och nu investerar i övningar och olika typer av vapensystem.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Ylva Johansson.

Tillväxten ökar - vi befinner oss i en högkonjunktur - och arbetslösheten sjunker. Samtidigt rapporteras att det råder brist på arbetskraft. Man får inte tag på rätt personal att anställa. Chefen för Företagarna i Örebro län, Kaisa Edenvik, gick häromdagen ut och sa att det finns problem med matchningen. Matchningsproblematiken har pågått under flera år men accelererar nu.

Min fråga till regeringen och statsrådet är vad regeringen gör för att matchningen på arbetsmarknaden ska lyckas bättre.

Herr talman! Det är helt korrekt som Eva-Lena Jansson beskriver; vi har stora utmaningar när det gäller brist på utbildad arbetskraft. Många arbetsgivare efterfrågar personal de inte får tag i. I den senaste Småföretagarbarometern - vi vet att många av de nya jobben kommer just i mindre företag - uppger fyra av tio att de har fått tacka nej till en order. Det huvudsakliga skälet är att de inte har fått tag i rätt arbetskraft.

Detta är en stor utmaning. Därför satsar regeringen stort på utbildning i det reguljära systemet, och vi lägger om och moderniserar arbetsmarknadsutbildningen. Vi ställer om hela Arbetsförmedlingen till att jobba mer gentemot arbetsgivarnas behov och mer med matchning. Det är en oerhört stor omställning som just nu pågår där man anställer särskilda företagsrådgivare runt om ute på arbetsförmedlingarna.

Så sent som i förrgår offentliggjorde också statsministern i regeringsförklaringen att han nu bjuder in arbetsmarknadens parter för gemensamma samtal om hur vi branschvis kan tackla de stora kompetensförsörjningsproblemen. Vi kommer att behöva arbeta inom flera områden.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag tänker också att Arbetsförmedlingen måste få bättre verktyg för att just kunna jobba med matchning, möta företagarna och se deras behov. Kan statsrådet säga någonting om det arbetet när det gäller Arbetsförmedlingen, hur man reformerar den och förbättrar dess möjlighet att möta matchningsproblematiken på arbetsmarknaden?

Herr talman! Arbetsförmedlingen ställer om hela sin organisation för att arbeta med fokus på att tillgodose arbetsgivarnas behov. Man har också tillfört 250 miljoner kronor särskilt för att rekrytera så kallade företagsrådgivare som har speciell kompetens just när det gäller branschvis kompetensförsörjning mot arbetsgivarnas behov. Man inrättar nu även särskilda arbetsgivarkontor som också har den särskilda kompetensen. Jag vill även peka på det som i dag har presenterats i en debattartikel om att öppna Platsbanken också för andra aktörer.

Herr talman! Sverige är ett föregångsland inom många områden, inte minst när det gäller jämställdhet. Men mer finns att göra. Arbetsmarknaden är segregerad, och vi ser oskäliga löner. Vi ser att den psykiska ohälsan ökar, främst bland kvinnor. Vi ser ökade sjukskrivningar, också bland kvinnor. Vi ser mäns våld mot kvinnor.

Här krävs det kraftfulla förslag, men jag tycker att sådana saknas. Det är tomt. Vad gör regeringen? Jo, man skickar ut en promemoria - den har gått ut på remiss - om jämn fördelning i bolagsstyrelser. I promemorian föreslås en ändring av aktiebolagslagen: 40 procent av styrelseledamöterna ska vara av vardera könet. Annars får man böter 2019.

Varför ägnar sig regeringen åt symbolpolitik som kränker äganderätten och berör ett hundratal kvinnor?

Herr talman! Man måste nog vara moderat för att inte se vad regeringen gör när det gäller jämställdhetsarbetet. Hela politiken har lagts om i varje del sedan vi fick en feministisk regering.

Vi har nu en feministisk budgetering i varje del av budgetpropositionen. Vi har lagt om uppdragen till en lång rad myndigheter för att de ska jobba aktivt med jämställdhet. Till exempel på mitt eget område har Arbetsförmedlingen fått tillbaka uppdraget att arbeta för en mindre könssegregerad arbetsmarknad. Vi gör aktiva insatser för kvinnors arbetsmiljö, och vi vänder nu den utveckling av skenande sjukskrivningar som vi tog över från den gamla regeringen. Vi har i dag offentliggjort att en ny jämställdhetsmyndighet kommer att inrättas.

På punkt efter punkt stärker vi kvinnors ställning, och vi ser en aktiv utveckling där kvinnors sysselsättning och inkomster ökar. Där måste man också titta på bolagsstyrelserna, där näringslivet - trots höga ambitioner - inte lever upp till sina egna mål.

Herr talman! Jag fick inget svar på frågan varför regeringen lägger fram detta förslag om fördelning i bolagsstyrelser. Jag tycker att man borde kasta förslaget. Det kränker äganderätten, det är klåfingrigt och det är oseriöst. Regeringen borde som sagt ta tag i de jämställdhetsfrågor som berör kvinnor i utanförskap. Det gäller kvinnor med vanliga jobb och inkomster och de problem de möter i sin vardag.

Min fråga är: När kommer förslaget till riksdagen, så att jag kan rösta nej till det?

Herr talman! Regeringen gör omfattande insatser för till exempel ensamstående föräldrar, kvinnliga pensionärer och kvinnor som är sjukskrivna. Det saknas inte förslag, som på den gamla tiden. Nu gör vi insatser för jämställdheten.

När det gäller bolagsstyrelserna finns det sedan många år tillbaka en uppförandekod för de bolag som är registrerade på Stockholmsbörsen. Där står det att man ska sträva efter en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Det var ett frivilligt sätt att komma åt detta. Hände det någonting? Uppnådde man jämn könsfördelning? Nej. Därför kommer ett lagförslag.

Herr talman! Jag vänder mig till kultur- och demokratiministern, och jag vill lyfta fram de kulturella och kreativa näringarna. Det inbegriper mode, design, konst, medier, spel och allt sådant där.

Dessa näringar är jobb- och tillväxtskapande, och i dem finns ingredienser som mångfald, jämlikhet och entreprenörskap att ta fasta på. Det handlar också om att skapa förutsättningar för varje människas förmåga och utvecklingsmöjligheter, oavsett ursprung eller ekonomisk bakgrund. Förutom de rent kreativa värdena är dessa grenar även betydelsefulla när det gäller att stärka den gemensamma svenska konkurrenskraften.

I sammanhanget kan jag lyfta fram det som sker i mitt hemlän, Region Skåne, där en särskild regional handlingsplan för dessa kreativa näringar har tagits fram i samråd med kommuner, företag och organisationer. Den bygger just på detta med samverkan.

Vad avser kultur- och demokratiministern att göra utifrån sin position för att ytterligare stimulera jobb och utveckling i dessa branscher?

Herr talman! Jag tackar Per-Arne Håkansson för frågan och för möjligheten.

Först vill jag säga att jag är imponerad av det arbete man gör i Region Skåne. Under mina resor runt om i landet under de två år jag nu har varit statsråd har jag träffat på fantastiskt bra, målmedvetet och strategiskt arbete, där man i det lokala samhället ser möjligheten med kulturella och kreativa näringar. Jag vill säga att vi behöver göra mer.

Nu har näringsminister Damberg och jag ett arbete på gång tillsammans där vi tittar på detta och har gett i uppdrag till myndigheter att arbeta fram modeller och verktyg för att vi verkligen ska få snurr på detta i vårt land. Här finns det nämligen pengar att tjäna, människor att engagera och kulturella områden att utveckla. Precis som riksdagsledamoten sa handlar det om film, konst, musik, design med mera. Vi behöver vara många även i Sveriges riksdag som engagerar oss i frågan, för här finns det potential.

Herr talman! Jag tackar självklart för det mycket framåtsyftande och glädjande svaret.

Sverige ligger ju i topp när det gäller länders kreativitet i internationella mätningar och så, men konkurrensen är knivskarp. Vi kanske kan ytterligare skruva till det för att förbättra möjligheterna för exempelvis soloföretagare och andra. Det finns även stora företag på detta område där det finns utvecklingsmöjligheter. Hur ser kulturministern på ytterligare samverkan och utvecklingsmöjligheter? Jag förstår att de är goda.

Herr talman! Ja, precis - förutsättningarna är goda. I den exportstrategi regeringen har lagt fram har ju Team Sweden KKN bildats. Det är ett verktyg för att ytterligare främja exporten från de svenska kulturella och kreativa näringarna.

Jag tror dock att vi måste samverka mer. Vi måste, såväl lokalt och regionalt som från statens sida, se hur vi kan få ännu mer snurr på de här affärerna. Det handlar om att alla de unga människor vars lust vi nu väcker i en breddad kulturskola ska kunna både roa sig och få en framtid där.

Herr talman! Det är bra att kultur- och demokratiministern står kvar i talarstolen, för min fråga går till henne.

Jag är djupt bekymrad för mediesituationen i landet, inte minst för våra dagstidningar, våra morgontidningar. Det går knappt en dag utan att man hör att tidningar kämpar för sin överlevnad. Samtidigt är just högkvalitativ journalistik och nyhetsrapportering av stor vikt för vår demokrati, och jag tycker själv att det är viktigt att vi alla får läsa en morgontidning.

Vad gör statsrådet - och vad kan statsrådet göra - för att på kort sikt och på längre sikt förbättra situationen för Tidningssverige?

Herr talman! Den mediepolitiska frågan är en av våra stora frågor att hantera, och den borde ha hanterats för länge sedan. Det är ingen nyhet att många av våra medier just nu går igenom ett stålbad. Det är affärsmodeller som sätts ur spel eller åtminstone skakas om.

Därför har vi agerat från dag ett. Vi tillsatte en utredning, och om några veckor tar jag emot konkreta förslag på hur det nya statliga stödet till den fria pressen ska se ut. Dessutom har regeringen fått igenom en proposition i riksdagen som innebär förändringar i befintligt presstöd, så att vi i alla fall pumpar ut de medel som finns där.

Mycket mer behöver dock göras, och många aktörer behöver ta sitt ansvar. Jag kommer inte att lägga fram nya affärsmodeller, utan jag kommer att försöka hitta förslag som stärker journalistikens lokala närvaro ur ett demokratiperspektiv.

Herr talman! Det låter bra, och det går också väldigt snabbt. Uppfattar statsrådet att direktiven till utredningen fångar denna snabba utveckling? Jag har full respekt för att statsrådet inte kan säga något om resultatet, men känns det som att utredningen fångar problemet vi står inför?

Herr talman! Ja! Direktiven fångar utmaningen. Jag var ivrig att sätta denna utredning på plats, för jag visste redan innan statsministern ringde och jag blev utsedd till statsråd att vi skulle behöva de här konkreta förslagen. Jag har därför stora förväntningar på de förslag jag kommer att få ta emot om några veckor. Vi kommer att behöva jobba hårt med att så snart som möjligt få ett nytt, modernt presstöd på plats i Sverige. Det presstöd som medierna har i dag utvecklades på 1970-talet. Det är inte acceptabelt.