Återrapportering - 2016-03-08

Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Fru talman! Vid gårdagens toppmöte EU-Turkiet och det informella mötet med Europeiska rådet stod EU:s relationer till Turkiet och migrationsfrågorna i allmänhet i fokus. Det blev en lång mötesdag som efter många turer resulterade i ett gemensamt uttalande från EU:s stats- och regeringschefer.

Processen den här gången var inte optimal. Ett nytt textförslag presenterades under dagen utan förvarning, och vi fick därför anledning att återkomma till nämnden vid ett flertal tillfällen under pågående möte. Jag hoppas att framförhållningen blir bättre framöver.

Vad gäller innehållet i uttalandet handlar det framför allt om relationen till Turkiet, den så kallade västra-Balkan-rutten och stöd till Grekland.

EU:s samarbete med Turkiet behöver utvecklas för att vi ska få en hållbar lösning på flyktingproblematiken. Att få stopp på människosmugglingen är ett av huvudbudskapen i vårt gemensamma uttalande från i går. Det välkomnar vi. Vi måste göra vad vi kan för att gå ifrån kaos och okontrollerad flyktingkris till en mer säker och kontrollerad migration.

Vidare lyfts i uttalandet fram en rad av de förslag på migrationsområdet som presenterades av Turkiet vid sittande bord. De innebär bland annat ett återtagande från Grekland till Turkiet, vidarebosättning av syrier från Turkiet till EU, att man ska arbeta för möjligheten till visumliberalisering från slutet av juni, att ge ytterligare stöd från EU till flyktingarna i Turkiet samt att förbereda öppnandet av nya kapitel i anslutningsförhandlingarna.

Eftersom det fanns så många oklarheter och frågetecken om hur förslagen skulle genomföras var det viktigt för regeringen att det i delen av texten om Turkiet återspeglades att asylrätten måste värnas. Vi lyckades också få in skrivningar om att man skulle respektera EU:s lagar och internationell rätt. Vi måste vara tydliga med att vi står upp för och står fast vid dessa väldigt viktiga principer.

Vad gäller ytterligare finansiering som har aviserats i uttalandet vill jag än en gång understryka att det här inte är att ge pengar till den turkiska staten, utan det här är att ge stöd till de flyktingar som finns i Turkiet, och det är en väsentlig skillnad.

För visumliberaliseringsprocessen finns det en vägkarta som ligger fast och som noggrant ska följas. Det är ju genom Turkiets EU-anslutningsprocess som EU har den största möjligheten att ställa tydliga krav på Turkiet och på så sätt understödja en demokratisk utveckling till gagn för hela befolkningen i Turkiet. Samarbetet med Turkiet utgår ifrån tydliga förväntningar på fortsatta reformer och en fördjupad demokratisering.

Fru talman! Låt mig också i det här sammanhanget lyfta fram att flera av oss redan i början av mötet med Turkiet tog upp behovet av att Turkiet respekterar yttrande- och tryckfrihet med anledning av helgens tillslag mot tidningen Zaman och överlag den oroande interna utvecklingen i landet. Detta nämns också i uttalandet.

Nu har Europeiska rådets ordförande Tusk fått ett mandat för att utveckla de olika förslagen och återkomma till toppmötet nästa vecka. Det innebär också att vi kommer att återkomma till nämnden i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Utöver Turkiet behandlade mötet och uttalandet den så kallade västra-Balkan-rutten, att man skulle ge stöd till Grekland. EU måste kunna bistå Grekland i hanteringen av den humanitära situationen som är mycket svår och som vi ser just nu.

Genom omfördelningsmekanismen ska man fördela asylsökande till olika länder inom EU. Här enades vi om att den processen måste skyndas på. Det har vi sagt många gånger, och jag är väl medveten om detta. Jag har fortsatt att driva på för att vi måste få till en konkret handlingsplan för hur det ska gå till. Som en del av det har kommissionen nu åtagit sig att regelbundet rapportera om utvecklingen till rådet.

Kommissionens förslag till nödhjälp inom EU är ju ett sätt att bistå Grekland, och jag välkomnar det. Samtidigt är det viktigt att det sker genom omfördelning av befintliga EU-medel. Hur instrumentet ska utformas kommer att bli föremål för vidare hantering i allmänna rådet den 15 mars. Där kommer regeringen att återkomma i ärendet.

Som avslutande ord, fru talman, vill jag återigen inskärpa allvaret i den här situationen. Klarar vi inte att hantera flyktingkrisen på ett gemensamt och hållbart sätt inom Europeiska unionen är det mycket stora värden som står på spel. Vi kommer redan vid mötet med Europeiska rådet nästa vecka att återkomma till de frågorna.

Fru talman! Detta var återrapporteringen från mötet.

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för rapporten från Europeiska rådet. Det var onekligen en ganska intensiv dag i går. Från början trodde vi att det här mötet skulle bli nästan ett icke-möte, men det utvecklades till någonting annat. Jag är glad att statsministern tar med sig till kommissionen att de länder som har en EU-nämnd har lite svårt att hänga med i turerna.

Som statsministern sa är Turkiet en nyckelspelare. Turkiet har många brister, och jag är glad över att man har framfört synpunkter på mediefrihet och andra saker. Men man kan inte komma ifrån att Turkiet har tagit ett väldigt stort ansvar i den pågående flyktingkatastrofen genom att ta emot så många flyktingar från Syrien. Nu handlar det självklart om hur vi ska hantera detta framöver.

Jag är också glad över att man har anslagit pengar, inte till Turkiet som stat utan till människor, flyktingar, skolgång, sjukvård för att på olika sätt göra livet drägligt för dem. Det förs också en diskussion om man kan göra mer.

Det fördes en diskussion om visumliberalisering. Det är otroligt viktigt att vi inte släpper - och det vet jag att statsministern inte gör - detta med omfördelning. Hade vi genomfört det som EU redan har beslutat hade vi haft mycket mindre problem nu.

Jag tycker också att det är väldigt bra att regeringen har varit drivande för att de förslag som nu finns ska vara i enlighet med internationell rätt och de konventioner som har med asylrätt att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Vi i EU-nämnden har ju glädje att träffa statsministern nästa vecka inför ett nytt möte i Europeiska rådet. Min fråga är: Hur ser processen ut inför det? Statsministern var lite inne på det, men jag skulle vilja att han utvecklade detta.

Fru talman! Det gäller att påpeka för kommissionen att vi har den ordningen med en EU-nämnd som vi ska konsultera, och vi är väldigt tydliga med att vi tänker stå upp för den. Det är vårt regelverk helt enkelt, och det får kommissionen respektera.

När det gäller Turkiets mediefrihet har vi konstaterat att det som sker i landet är problematiskt, och det har vi också sagt.

Jag hävdar återigen att framför allt en eventuell anslutningsprocess och öppnandet av nya kapitel, specifikt kap. 23 och 24, gör att vi får en möjlighet att hålla dialogen igång med Turkiet om hur rule of law, mänskliga rättigheter med mera ska respekteras och utvecklas. Det ser jag som en bra ledstång för arbetet, och det tänker vi hålla oss till.

Omfördelningen tar alldeles för lång tid, ja. Om jag är rätt underrättad är det 16 länder som har informerat om att de är villiga, men det är ändå någonting som inte fungerar om vi bara har kommit upp någonstans runt 500. Siffran rör sig väldigt lite.

När det gäller processerna inför nästa möte jobbar ordförande Tusk nu utifrån de principer som finns i det här uttalandet. Hur ska det här preciseras? Hur ska det bli mer konkret? Hur ska det utföras i enlighet med de olika principerna? Det är det Tusk nu ska jobba med. I den processen får man återkomma till Europeiska rådet om hur man tänker göra. Det är därför jag säger att vi får anledning att återkomma till nämnden och föra processen vidare.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Det är riktigt som statsministern säger - vi kommer av förklarliga skäl att få ägna väldigt mycket tid åt de här frågorna nästa vecka, men också på de olika rådsmötena, när de olika förslagen ska konkretiseras.

Vad gäller de förslag som finns om hur man ska hantera återtagande, tillbakasändning och så vidare måste vi självklart verkligen bevaka att detta är i enlighet med internationell rätt och de konventioner vi har. Som jag tidigare sa är jag väldigt glad att statsministern varit så tydlig och drivande i den här frågan och faktiskt fått med detta också i slutsatserna. Det är sådant som inte är självklart när 28 länder ska enas. Allt handlar om ett givande och tagande.

Fru talman! Vi återkommer som sagt om detta. Något jag tror är viktigt att hålla i minnet är, som jag sa i min rapportering, att vi måste få bort människosmugglingen. Vi måste sätta stopp för detta. Över 400 människor hade omkommit fram till 26 februari. Vi måste bort från det. Det är inte okej att vi har några skrupelfria personer som gör pengar på människors olycka och utsätter människor för detta fruktansvärda.

Att vrida det här i en annan riktning, så att vi får bort det och i stället får en ordnad migration från Turkiet till EU, anser jag vara någonting att sträva efter. Det är en av huvudambitionerna: stopp för att människor dör på Medelhavet. Det här är ett sätt att få till stånd detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Fru talman! Vi ser ett allvarligt läge i Europa med flyktingkrisen. Vi ser samtidigt oroande tendenser i Turkiet när det gäller medier och yttrandefrihet. Vi uppmanade inför det här toppmötet statsministern att lyfta fram den frågan på mötet. Nu får vi rapporter om att statsministern också gjorde så. Likväl har jag inte riktigt sett hur frågan tagits om hand. Hur togs den om hand i uttalandet, hur kritiserade man Turkiet, hur bemötte Turkiet kritiken och hur kommer Turkiet att agera framöver? Det är viktigt att veta.

Frågan är allvarlig, och det är nu viktigt att man kommer framåt med en lösning. Det här uttalandet ger hopp om att man kommer framåt med Turkiet. Jag vill därför fråga statsministern om omfördelningsmekanismen. Det är viktigt att den kommer till stånd. Men är det statsministerns mening att Sverige ska delta i omfördelningen när det gäller att ta emot flyktingar från Turkiet och omfördela dem till Sverige?

Statsministern säger att frågan om omfördelningen har diskuterats många gånger på många möten. Det instämmer jag i. Statsministern säger att han är beredd att lägga fram en handlingsplan. Jag undrar: När är statsministern beredd att också använda budgeten för att det ska löna sig att göra rätt och inte löna sig att göra fel?

Fru talman! Ja, tendenserna i Turkiet är oroande. Att vi ser en oroande utveckling togs upp direkt vid mötet med premiärminister Davutoglu. Det refererades direkt till det som hände med tidningen Zaman och i allmänhet till att det, kort uttryckt, inte är någon bra utveckling.

Deras förklaring till det skedda är att det är fråga om domstolsbeslut i deras land, att det är en oberoende domstol som har fattat de här besluten. Det är deras försvar för vad som sker. Det var flera av stats- och regeringscheferna som tog upp frågan, och det här var alltså det svar vi fick av premiärminister Davutoglu. Det som nu står i uttalandet är: "The EU Heads of State or Government also discussed with the Turkish Prime Minister the situation of the media in Turkey." Det är det som har gjorts.

En av mina poänger är att om vi öppnar fler kapitel i anslutningsprocessen, framför allt kap. 23 och 34, finns det en process för hur saker och ting ska göras, vad som ska göras och vad som ska uppfyllas för att Turkiet ska komma i fråga för ett medlemskap. Där ingår inte minst tryckfrihet, mötesfrihet och mänskliga rättigheter överlag.

När det gäller omfördelningsmekanismen är det, med tanke på det som vi redan har gjort, inte meningen att Sverige ska vara med. Men om vi når en lösning och en situation där vi kommit till rätta med den akuta, kortsiktiga, farliga och osäkra flyktingsituationen och kan gå över till en mer hanterbar och ordnad migration tycker jag att vi alla ska ställa upp på ett sådant system. Dock har vi sagt att vi vid det här tillfället, med anledning av de åtaganden som vi redan har gjort, inte är redo för detta. Men på sikt vill vi delta i ett system där vi fördelar inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Fru talman! Jag beklagar att statsministern inte drev budgetfrågan. Jag hoppas att han gör det nästa vecka, om en och en halv vecka, när stats- och regeringscheferna möts igen.

Det är lite otydligt vilken linje Sverige hade i förhandlingarna. Det var några känsliga frågor, bland annat frågan om säkra zoner. Vi moderater är skeptiska till om det är möjligt att upprätthålla säkra zoner i Turkiet.

Vidare undrar jag om synen på Natoinsatsen, som blev operativ i går. Utrikesministern har varit kritisk, men enligt vad jag nu förstår kanske statsministern välkomnar detta.

För att man ska kunna skicka tillbaka flyktingar till Turkiet måste väl ändå landet klassas som säkert. Är det statsministerns ståndpunkt att Turkiet bör klassas som ett säkert land?

Fru talman! Gällande användningen av budgeten är det inte så enkelt som det kanske kan låta, att det bara är att göra någonting. Man får hålla sig till det regelverk som finns.

Däremot är det uppenbart så att länder som exempelvis Sverige, som är nettobidragsgivare till EU, på sikt inte kommer att kunna stå upp för det vi gör om det är så att några ska ge och några inte ska behöva ge någonting alls, eller i det här fallet ens ställa upp i en svår flyktingsituation när EU:s 28 medlemsländer ska hjälpas åt. Det kommer på sikt att bli tufft, och det är vårt budskap till dem.

När det gäller säkra zoner finns det ett uttalande om en ambition att få till stånd något som är humanitarian safe, och det vore bra om man kunde uppnå det. Men det ska naturligtvis ske parallellt med det som görs av FN, inte minst FN:s säkerhetsråd. Jag har precis haft ett samtal med Staffan de Mistura på det området. Där kommer EU att köra parallellt med FN och det arbete som man gör där för fredsprocessen.

Fru talman! Jag tackar statsministern för föredragningen.

När det gäller de viktiga frågorna om massinvandringskrisen och Turkiets inblandning är det självklart viktigt att föra samtal mellan EU och Turkiet. Vi är här i Europa och Europeiska unionen såklart delvis beroende av Turkiet i detta sammanhang.

Men samtidigt är det helt orimligt, menar jag och mitt parti Sverigedemokraterna, att Turkiet håller EU som gisslan i det här fallet. Det är helt orimligt att vi ska gå viseringslättnader till mötes. Det är helt orimligt att vi ska gå förhandlingar och kapitel om anslutning till mötes. Det är också helt orimligt att vi ska gå ett turkiskt EU-medlemskap till mötes. Det får inte ske.

Här menar vi från Sverigedemokraternas sida att regeringen och statsministern är väldigt naiva. Ungefär 3 procent av Turkiets yta ligger i Europa. Vi har sett en islamistisk utveckling i Turkiet under många år.

Om man tittar på den ekonomiska situationen för landet: Man har bara en bråkdel av Sveriges bnp, till exempel. Vi ser en utbredd korruption. Vi ser att man inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Vi ser hur minoriteter behandlas i Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Det är helt fel väg att gå att försöka få in Turkiet som fullvärdig medlem i Europeiska unionen på det här sättet. Det är helt fel väg att böja sig för de här hoten, den här gisslansituationen. I stället ska vi självklart hjälpa till mer på plats. Det är det som länder som till exempel Libanon och Jordanien efterfrågar.

Det kaos som statsministern refererar till har orsakats av länder som Sverige och den svenska regeringen. Det är den signalpolitik som har förts i decennier som har sett till att vi har fått det här kaoset. Se i stället till att få ett återvändandeavtal på plats med Turkiet! Avbryt alla viseringslättnader och diskussioner om medlemskap!

Min fråga till statsministern, fru talman, är: Varför lägger sig Sverige, EU och statsministern platt för Turkiet i den här frågan?

Fru talman! Pavel Gamov gör misstaget att tro att detta bara handlar om att bjuda in till ett medlemskap och att det sedan är klart. Men det är inte så det går till.

Samtidigt som Pavel Gamov erkänner att det delvis finns ett beroende här säger han: Se till att fixa ett återvändandeavtal! Här ska alltså den ena parten sitta och säga: Det är bara vi som ska ha, och det finns inget ömsesidigt beroende. Jo, det finns ett ömsesidigt beroende.

Man ska komma ihåg att Turkiet har en vinst av att EU fungerar. Det är bara att titta på hur det ser ut i Turkiets omvärld. Där fungerar det inte. Det är en mycket orolig omvärld. Om EU då fungerar och fungerar väl och kan hantera flyktingkrisen har Turkiet nytta av det, liksom EU har det.

I den här stunden, när vi nu har möjlighet att komma åt människosmuggling och en kaosartad flyktingsituation och göra något åt det på riktigt, ställer sig Sverigedemokraterna som vanligt vid sidan. Vi tänker göra det som krävs för att få stopp på människosmugglingen och se till att vi kan få en ordnad migration.

När det gäller viseringskrav och annat: De är just krav, en ledstång för hur man ska ta sig vidare. Vad är det som ska uppfyllas för att man ska kunna få visumliberalisering? Det är en mycket tydlig lista för det, så det är bara att ta del av den. Samma sak gäller om man eventuellt ska komma igång med öppnandet av kapitlen för anslutning. Där finns det också mycket tydliga kriterier som jag har nämnt vid två tillfällen. Det är kap. 23 och kap. 24. Vad innehåller de? Jo, det är just de krav som man ska uppfylla för att det ska bli ett medlemskap. Därmed har vi en ordnad process för detta, och det tycker jag är bra.

Vi har all anledning att förstå att vi är en del i en omvärld, och den delen av vår omvärld betyder mycket för oss. Det är så påtagligt för oss vad som händer i Mellanöstern och den delen av världen, som Turkiet ligger så nära, och då är det klart att vi också ska försöka hitta vägar att hjälpas åt.

Fru talman! Återigen: Det kaos som det refereras till har orsakats av statsministern och regeringen. Det har inte orsakats av Turkiet eller länderna runt omkring Turkiet, som har försökt ta sitt ansvar. Det har orsakats av länder som Sverige, Tyskland och Österrike, som har haft en slapphänt signalpolitik, som har haft en pull-faktor hit för den här massinvandringskrisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

När det gäller Turkiet: Vi ska absolut ha diskussion och dialog med dem, och vi kan ha ett ekonomiskt utbyte. Men vi ska absolut inte släppa in Turkiet som en fullvärdig medlem i Europeiska unionen. Det är helt orimligt. Det är inget som svenska folket vill ha. Det är inget som de övriga europeiska folken vill ha.

Turkiet är inte ett europeiskt land. 3 procent av ytan ligger i Europa. Turkiet är inte ett europeiskt land vare sig religiöst, kulturellt eller språkligt. Turkiet är däremot ett mycket stort land och har stora problem. Vi bör absolut ha dialog med dem, men vi ska inte släppa in dem som medlem i unionen.

Fru talman! Jag tror att det är uppenbart för de flesta att det kaos som vi har sett nu beror på att vi har ett mycket grymt krig i Syrien. Det beror inte på den svenska regeringen. Det beror inte på EU. Det beror på detta fasansfulla krig, som har pågått i fem år.

Nu har vi möjligtvis en fredsprocess, och vi hoppas att vapenvilan håller på riktigt och att vi kan få igång en fredsprocess, så att befolkningen i Syrien kan se framtiden an med tillförsikt. Där ligger problemet.

Vi har fått stå upp för internationella konventioner, att människor som flyr från krig, tortyr och elände har en möjlighet att söka asyl. Det är ett internationellt åtagande som vi ska stå upp för. Men vi har också sagt att vi inte ska göra det på ett oproportionerligt sätt, utan alla länder i EU måste ta sitt ansvar, och det är vad det handlar om.

Det är bra med en bra relation till Turkiet. Vi ska utveckla den. Den är betydelsefull.

Fru talman! Det var, precis som statsministern sa, inte någon vidare bra process att komma med ett papper vid sittande bord. Vi försökte hantera det i går så gott vi kunde.

Nu har vi en vecka på oss att rätta till eventuella oklarheter. Vi har nu fått in papperet, och det är bra. Man ska inte utvisa folk som behov av internationellt skydd. Men samtidigt ska man skicka tillbaka så effektivt som möjligt. Vi ska försvara rätten till individuell prövning. Men samtidigt ska det vara en mycket snabb process. Vi ska öka kontrollen och övervakningen. Men samtidigt ska vi öppna en rutt för legal migration.

Det finns en hel del motsättningar. Samtidigt ska vi finansiera skolor, sjukhus och mat, så att människor får en drägligare tillvaro i lägren. Men samtidigt har vi inte bestämt hur det ska gå till. Det är mycket som ska redas ut den här veckan.

Jag ser faktiskt att Sverige har en historisk roll. Som statsministern säger: Vi ska ha ordning och reda vid våra gränser. Men så kan det bli bara om det bygger på full respekt för mänskliga rättigheter och de internationella konventioner som EU bygger på. Man ska få sin sak prövad. Man ska ha skydd mot våld och förtryck. Den rätten måste upprätthållas.

Om vi inte lyckas med den kampen under den här veckan får vi en situation där EU bygger murar och river ned folkrätten. Då har vi ingen moralisk pondus när vi ska be diktatorer och andra att skärpa sig. Det är oerhört viktigt att vi lyckas, och jag vet att regeringen driver på här för att försvara folkrätten, försvara den lagligen rätten för människor att söka skydd. Det är den stora utmaningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Då blir min fråga: Hur ser utsikterna ut? Jag vet att många andra vill stänga gränsen och att det sedan ska vara klart. Hur ser utmaningen ut? Vad har vi för chanser att vinna, så att förslaget blir rimligt i slutändan?

Fru talman! Utmaningen ligger i den balans som Carl Schlyter beskriver. Vi vill se till att stoppa denna människosmuggling, denna inhumana hantering av människor, där uppemot 500 människor har dött så här långt. Det måste vi få ett stopp på. Jag anser att det är viktigt ansvar för oss.

Det gäller att försöka växla över det till ett ordnat mottagande, där man ser på vilka som ska komma och hur fördelningen ska ske. Det kommer att ta tid att få ett helt nytt system på plats, men jag tycker att vi ska ha den bilden framför oss. Vi ska bort från den inhumana hanteringen och se till att vi har ett mottagande som är ordnat. Det är precis där balansen ligger, och det är där detaljerna och det konkreta utförandet måste utformas. Att få slut på kaoset är egentligen huvudbudskapet. Det kommer man att klara, menar vi, om man förstör affärsmodellen, för dessvärre är Medelhavet en affärsmodell, och den är inte human.

I övrigt är det hjälp till inte minst Grekland som behövs nu, en assistans till Grekland i en mycket svår situation. De människor som finns där nu och som finns på öarna ska ju till fastlandet, och sedan måste det bli en bra hantering. Sverige är berett att bistå med ytterligare hjälp vad gäller prefabricerade hus, tält och vad som kan behövas för att de ska få en dräglig situation.

Precis som Carl Schlyter påpekar gäller det ytterst att vi måste stå upp för asylrätten. Vi måste ha ordning på våra yttre gränser för att det också ska fungera inne i EU. Men i detta ska det finnas en rätt till asyl. Allrahelst vill vi åstadkomma ett så ordnat flyktingmottagande som det någonsin går, för det är det bästa vi kan göra för flyktingarna.

Fru talman! Det är i prövningens tid som vi behöver försvara mänskliga rättigheter som mest. Det är lätt att säga att vi vill ha en massa mänskliga rättigheter när det finns minst behov av dem. När behovet växer måste också försvaret av dem måste växa. Jag ser det mycket som Sveriges uppgift. Många andra länder har ju inte tagit på sig den rollen. Det är viktigt.

Den andra frågan jag har gäller Turkiet. Nu samarbetar vi med Turkiet i den här frågan. Det finns en risk att flyktingströmmen flyttar över till andra länder som har ännu svårare demokratiska problem. Det gäller att se till att EU inte hamnar i en gisslansituation där länder utnyttjar detta för att påverka EU på odemokratiska sätt.

Jag har en fråga beträffande Turkiet, om man nu ska inleda förhandlingar. Där stänger de ned tidningar. De har bristande pressfrihet. De har våld mot interna minoriteter. Det är förbjudet att ens nämna ett folkmord som alla vet hände.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Det är en lång rad saker som Turkiet måste ta tag i. Den här processen kan bli ett led i att se till att det görs bättre. Vad gör statsministern för bedömning? Kommer strategin att lyckas?

Fru talman! Först och främst delar jag uppfattningen att det är i prövningens tid det verkligen gäller: Står man upp för mänskliga rättigheter eller inte? Det är helt korrekt. Det ska vi göra, och det gör vi.

När det gäller samarbetet med Turkiet är det samma svar igen. Min bedömning är att om man har en ordnad process, exempelvis att man öppnar kapitel i medlemsansökningsprocessen, finns det ledstänger för vad som ska uppfyllas och vad som ska vara gjort för att man ska kunna komma i fråga.

Nu nämns fem kapitel: energi, transport, mänskliga rättigheter och utrikes frågor. Det är två kapitel som har med mänskliga rättigheter att göra, kan man säga: 23 och 24. Om de öppnas finns frågan: Vad ska uppfyllas? Det kan inte bli något närmande och något medlemskap om detta inte uppfylls. Det måste vi vara oerhört tydliga med, och det är samma sak vad gäller visumliberaliseringsprocessen. De kriterier som står där måste uppfyllas för att det ska bli resultat.

Fru talman! Tack, statsministern, för redovisningen! Även jag vill göra konstaterandet att det är viktigt att vi upprätthåller den fria rörligheten inom Schengenområdet nu när fler och fler medlemsstater stänger sina gränser. Då fordras en yttre gräns.

Jag går nu över till att tala om Turkiet. Jag tycker att det är oerhört viktigt att igen höra statsministern uttala att det är Köpenhamnskriterierna som gäller och ingenting annat. Turkiet kan inte, och ska inte, ha någon fribiljett för inträde i vår union. Man måste stå upp för de kriterier som vi har satt upp för medlemskap i vår union, och det inkluderar bland annat de mänskliga rättigheterna.

Så över till asylrätten, som vi alla tycker är viktig. I uttalandet står det att irreguljära migranter ska återsändas till Turkiet om de kommer därifrån. Samtidigt sägs det att för varje syrier som sänds tillbaka ska en annan syrier kunna få tillträde till EU-området.

Men hur blir det med asylrätten för en irakier, en iranier eller en afghan? De ska ju också återsändas. Vem ska pröva deras asylskäl? Står vi verkligen, statsministern, för det vi uttalar, nämligen upp för att skydda människor som är i nöd och flyr undan förtryck och förföljelse?

Fru talman! Det är självklart inte så att Turkiet ska ha någon fribiljett. Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva uttrycka det.

De processer som gäller för visumliberalisering respektive eventuella anslutningsförhandlingar ska fullföljas. Där är vi helt överens, regeringscheferna och statscheferna. Det finns ingen fribiljett för Turkiet; det finns ingen fribiljett för någon. Det är för mig en viss trygghet i detta. Det finns en ledstång som vi får hålla oss till, och det finns vissa saker som ska uppfyllas innan detta kan bli aktuellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

När det gäller asylrätten finns det två formuleringar som är intressanta. En är den som Eskil Erlandsson pekar på: to return all new irregular migrants. Sedan finns en skrivning längre fram: to assist Greece in ensuring comprehensive large scale and fast track returns to Turkey of all irregular migrants not in need of international protection.

Det här är en fråga som måste tydliggöras. Vad innebär det? Tsipras beskriver hur de gör i Grekland, och det är även där en form av individuell hantering. Man tar varje individ för sig och vill naturligtvis skynda på processen så att den ska gå så fort som möjligt. Man ser möjligheter att få en snabbare process med att återsända till Turkiet.

Det är det här vi har tryckt på. Det finns människor som kan komma att behöva skydd i Grekland, där det uttalas i Grekland. Det är precis denna typ av frågor som nu måste tydliggöras. Vad är det som ska gälla i olika situationer?

Det är detta som Tusk nu har ett mandat att ta fram ett förtydligande av. Det finns alltså två skrivningar som är viktiga och som vi tänker fortsätta att driva och hålla i.

Fru talman! Jag värdesätter det uttalande som statsministern återigen gjorde angående Turkiet. Vi har inga skilda meningar, men jag vill gärna ha det fastnitat, så att säga, i protokollet.

Jag går över till frågan om asylskäl. Jag sa vid vårt sista samråd under gårdagskvällen och natten att jag förbehåller mig rätten att återkomma apropå att det vid det tillfället inte gick att reda ut hur det blir med de människor som söker skydd på vår kontinent och som inte är syrier. Jag förutsätter att vi till det kommande mötet får en sådan möjlighet så att vi inte behöver diskutera frågeställningen om att på något sätt skjuta asylrätten ifrån oss.

Jag vill gärna ha ett löfte från statsministern om att det blir så.

Fru talman! Vi har stått upp för asylrätten. Det var därför vi fick in de skrivningar som står här om respekten för både internationell lag och EU:s lag. Det var vi som drev in denna skrivning.

Nu måste det tydliggöras mer exakt hur detta ska gå till. Det gjordes såklart inte på gårdagens möte med regeringscheferna och statscheferna. Det är det som ska tydliggöras nu. Det är det uppdrag som Tusk har, och det är det som ska levereras. Jag kan inte berätta här och nu exakt hur det ska gå till, för det är det som ingår i mandatet. Men vi har samma grundinställning: Vi vill stå upp för asylrätten.

Samtidigt ska vi komma ihåg att vi måste se helheten. Det budskap som jag talade om i början är att vi vill få stopp på de farliga irreguljära flyktvägarna över Medelhavet där människor dör i hundratal. Det måste vi få ett stopp på. Den signalen måste vara tydlig: Få bort det, ta kål på den affärsmodellen och återkom till en mer reglerad invandring där flyktingar kan få en mycket mer human behandling!

Fru talman! Tack, statsministern, för redogörelsen! Gårdagen var dyster för Europeiska unionen och för asylrätten. Nu blir Turkiet vår gränspolis och vår gränsvakt. Dit ska flyktingar sändas tillbaka utan prövning. Det är att sätta asylrätten ur spel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Vilken sorts land är det som flyktingarna ska sändas tillbaka till? Turkiet ger inte någon icke-europé flyktingstatus - inte någon. Det är Turkiets flyktingpolitik. Man direktavvisar flyktingar till krigets Syrien. Det är Turkiet som ska vara vår gränspolis.

Turkiet blir alltmer auktoritärt. Förtrycket mot kurderna hårdnar. Det demokratiska prokurdiska partiet HDP förföljs med något som liknar terror. Pressfriheten angrips öppet. De ska vara vår gränsvakt.

Tidigare har regeringen sagt att Turkiet inte är ett säkert asylland. Man har pekat på att Turkiet inte fullföljer internationella konventioner, och man har pekat på hur situationen ser ut för flyktingarna i landet. I går verkade det ändras.

Min fråga till statsminister Löfven är: Anser statsministern att Turkiet är ett säkert asylland?

Fru talman! Jag menar att man måste se helheten. Vi måste också se de problem som vi faktiskt har. Vi har massor av människor som flyr hals över huvud. De sätter sig i båtar som inte är sjövärdiga, de betalar pengar till dessa fullständigt skrupelfria människosmugglare och de dör på Medelhavet. Det är ett problem vi har.

Vi har en väldigt svår flyktingsituation också i EU och i Europa. Den svåraste finns naturligtvis där människor verkligen far illa, men den finns också här. Vi har olika sätt att hantera det. Endera bortser vi från att Turkiet finns där och att det ligger där det ligger, eller så ser vi att det är en del av problemet och även en del av lösningen.

Då tycker jag att det är vettigt att försöka söka en samförståndslösning med Turkiet. Det har länge varit en svensk position att vi vill att Turkiet ska bli medlem av Europeiska unionen under vissa förutsättningar. Vi tycker att det är viktigt. Att då i det här läget stöta bort dem och säga att de inte har någon uppgift att fylla och att vi klarar det här på egen hand menar jag inte är realistiskt. Vi ska ta den här möjligheten.

Turkiet kommer inte att vara gränspolis. Det menar jag är fel uttryckt. Det görs en individuell prövning av de människor som kommer till Grekland, och det är det som Tsipras beskriver för oss. De gör den där. Nu är tanken att fler ska skickas tillbaka till Turkiet, och det är för att få stopp på människosmugglingen - vi måste få stopp på den - och att vi i stället i en ordnad form kan ta människor från Turkiet till EU utan att de ska behöva göra de här farliga resorna. Det är det som det här handlar om.

För att det här nu ska fungera måste detaljerna komma på plats. Hur ska detta utföras? Vad gäller exempelvis för non-refoulement? Det är en internationell regel, och EU-kommissionen gör bedömningen att Turkiet omfattas av den. Man får inte skicka tillbaka människor till vilka villkor som helst. Det här måste tydliggöras och konkretiseras.

Fru talman! Jag ställde en rak fråga till statsministern: om han anser att Turkiet är ett säkert asylland. Jag fick inget svar. Ibland kan bristen på svar vara ett svar i sig. Så är det tyvärr i det här fallet, för Turkiet är inte ett säkert asylland, och det är dit människor ska direktavvisas från Grekland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Även UNHCR, FN:s flyktingkommissarie, har varnat flera gånger för den här överenskommelsen. Ledande företrädare för UNHCR har sagt att risken är att det här leder till att man upphäver den individuella prövningen och att avtalet kan bryta mot internationell rätt. Det är alltså FN:s flyktingorgan vi talar om.

Jag skulle vilja återkomma till min fråga till Stefan Löfven. Anser regeringen att Turkiet är ett säkert asylland?

Fru talman! Den frågan har vi haft uppe här, och vi har sagt att vi inte anser det, inte minst beroende på kurdernas situation.

Grekland och Turkiet har ett avtal, och det är Greklands situation som vi försöker att lösa. I den kontexten blir det den här ordningen. Vi måste få stopp på den grymma människosmugglingen; jag hävdar det bestämt. Det finns ingen enkel lösning på det. Men vi är också beredda att direkt från Turkiet, i en ordnad form, ta emot flyktingar så att de inte behöver göra den här farliga resan.

UNHCR har en del olika uppfattningar men anser att vi måste försöka få stopp på den inhumana trafficking som sker över Medelhavet. Det är också UNHCR:s position. Vi är en mycket stark givare och ger stöd till UNHCR, så jag tror att vi kommer att klara ut den situationen.

Fru talman! Tack, statsministern, för ytterligare en återrapportering i ett ämne som vi alla är väldigt engagerade i! Det märks av de här diskussionerna.

Precis som statsministern sa beror den humanitära krisen på krig, terrorism, förföljelse och miljökatastrofer. Den beror inte på något annat, och det var skönt att statsministern gjorde det så tydligt. Men den beror ändå till stor del också på EU:s totala oförmåga att gemensamt hantera det som nu blivit en humanitär kris men som inte hade behövt vara det. Vi vet alla att om vi redan från början hade haft en gemensam asylpolitik skulle vi inte ha stått i det hav av elände som vi gör just nu.

Ska vi vara lite självkritiska också, för det är på sin plats att vara det ibland, ilade inte Sverige till undsättning när länderna i södra kanten av EU redan för flera år sedan skrek om hjälp för att de inte kunde hantera situationen. Det är inte förrän flyktingarna har kommit upp hit som vi plötsligt driver frågan så skarpt som vi gör. Vi ska nog alltså vara lite självkritiska också.

Förra gången statsministern var i EU-nämnden ställde jag en konkret fråga om ett uttalande som han gjorde. Då sa statsministern att Turkiet måste skapa möjlighet till vård, skola och arbete så att folk inte flyr vidare per automatik och att man också skulle bevaka gränserna och bekämpa människosmugglingen. Jag undrar om delen som handlar om arbete, vård och skola var uppe till diskussion på detta möte.

Fru talman! Jag delar uppfattningen om EU:s oförmåga. Den är alldeles uppenbar. Jag är uppriktigt orolig för EU i stort. Klarar vi inte detta är det mer som står på spel här, och det vore väldigt olyckligt i den här världen om vi inte kunde stå upp för ett starkt Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

När det gäller Turkiet, det befintliga tvåårsprogrammet för 2016-2017 och de 3 miljarderna som är utlovade ingår det här med vård, skola och möjlighet till arbete. Det kan vara sjukvård och andra saker också. Det har tyvärr också där tagit för lång tid att omsätta resurserna, men nu finns det två konkreta projekt, om jag har förstått det rätt, som kommissionen har sagt att man kör vidare med. Ett har med utbildning att göra och innebär ungefär 50 miljoner för skolgång för barn i Turkiet. Det andra projektet är i samarbete med World Food Programme och ska se till att det finns tillräckligt med mat och förnödenheter för människorna.

Det var också därför som vi lade till i det här uttalandet att vi vill skynda på implementeringen, användandet, av de här 3 miljarderna och att vi dessutom är beredda att efter det titta på om vi skulle behöva skjuta till lite mer för att det ska fungera så att vi kan få till en dräglig tillvaro inne i Turkiet.

Fru talman! Människosmuggling är en fruktansvärd företeelse. Vi ser, precis som statsministern säger, hur många som har gått under i Medelhavet inte bara i år utan under många år. Människosmugglingen måste alltså bekämpas. Det ställer jag mig bakom, men det får inte leda till att vi bara skjuter människor tillbaka till Turkiet och bygger upp gigantiska flyktingläger som kommer att permanentas om vi inte hittar gemensamma lösningar inom EU.

Jag vill ta upp Turkiets roll också. Som alla andra är jag bekymrad. Ser inte statsministern någon som helst fara med att man kommer att tumma på EU:s krav om mänskliga rättigheter bara för att man nu står inför denna kris som man inte vill hantera gemensamt? Det har man inte gjort under flera år, så det är uppenbart att man inte vill det.

Fru talman! Jag börjar med den sista frågan. Jag hade den uppe själv i går och varnade för att vi inte får sätta oss i en situation nu där vi binder upp oss själva, till exempel när det gäller visumliberaliseringsprocessen, så att vi inte ser någon utväg i juni och det behöver tummas på regler. Jag tog upp den frågeställningen specifikt för att få bekräftat: Nej, det tänker vi inte göra. Det uttrycktes tydligt under mötet. Man ska inte tumma på reglerna, och det tänker vi verkligen stå upp för. Det är oerhört viktigt.

När det gäller att vi inte bara ska skjuta tillbaka människor till Turkiet är det helt rätt. Vi måste ge dem mer drägliga förhållanden, liksom vi ska göra i Libanon och Jordanien. Det är två länder som också gör fantastiska insatser, och de måste också få stöd. Vi hade uppe på det interna mötet i går att vi inte får glömma bort de länderna. Det är flera länder som behöver stöd. Vi behöver göra mycket för att människor ska få en någorlunda dräglig tillvaro i en så här svår situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! I natt hade vi ett extra EU-nämndssammanträde med anledning av det förslag som Turkiet kastade in under gårdagens toppmöte i EU. Jag valde att lägga ned min röst, därför att jag tyckte att det var för hastigt påkommet och att det var för svåra och allvarliga frågor för att fatta beslut så hastigt.

Turkiets förslag om att börja en byteshandel med flyktingar tycker jag är absurt. Det känns direkt osmakligt. Vi ska alltså skicka tillbaka irreguljära migranter och syriska flyktingar från Grekland till Turkiet, och sedan ska Turkiet få skicka tillbaka vissa syriska flyktingar till EU. I mina öron låter det här som människohandel. Vad tycker statsministern?

Jag undrar naturligtvis också om det är statsministerns mening att Turkiet nu ska bestämma om EU:s migrationspolitik - en politik som vi inte ens själva inom EU kan hålla ihop om. Hur länge ska det här flyktingutbytesavtalet gälla? Vad är det vi binder upp EU:s medlemsstater för? Var ska de här syriska flyktingarna anlända, och hur ska de sedan fördelas inom EU? Vi klarar ju inte ens i dag av en omfördelning av flyktingar inom EU.

Vad ska hända med de irreguljära flyktingarna som kommer tillbaka till Turkiet? Vart ska de ta vägen? Vem ska välja ut de syriska flyktingar som får komma till EU? Är det Turkiet? Är det FN? Eller är det EU?

Sedan handlar det om när de här flyktingarna kommer. Och om Turkietrutten kommer att stängas kommer man ju att välja andra rutter. Vilken beredskap finns för det?

Jag tror att varje EU-land måste ha ett inflytande över sin egen mottagningskapacitet, och jag tror att vi måste hitta andra lagliga vägar in i EU i stället för den här typen av människohandel som jag tycker att man är inne på nu.

Hur ser statsministern på frågan om människohandel?

Fru talman! Det är människohandeln vi ska ha stopp på. Det är det som är ambitionen. Vi måste få stopp på den. Vi har precis nu en människohandel som är fullständigt vidrig. Det finns sådana som inte drar sig för någonting för att tjäna pengar på andra människor och på andra människors död. Det är nästan 500 människor som har dött bara i år på Medelhavet. Det är det vi vill få stopp på.

Jag menar att det inte är en människohandel, utan vi går från den oordnade flyktingsituation och den katastrof som vi nu ser till en ordnad situation, där EU tar emot under ordnade former från Turkiet. Det anser jag vara betydligt bättre. Det bygger på principen one for one. Det är alltså en som åker tillbaka från Grekland till Turkiet och en annan som åker från Turkiet till EU. Det är det som är matematiken, helt enkelt, i detta.

Det man dock kan säga, om man får filosofera lite över det, är att det är klart att det finns en svaghet i det. Vad händer när det inte längre skickas tillbaka några? Det måste vi fundera vidare på. Jag menar att vi ska sikta på ett läge där vi har en ordnad migration, mer lagliga vägar helt enkelt och ordnade vägar. Det tycker jag att vi måste sikta på. Det är ett framtida system. Men det är klart att den här svagheten finns i just det här, om man skulle beteckna det som en svaghet. Men jag menar att vi kan ta det vidare.

Men vi måste få stopp på det som pågår i dag, och det är inget annat än en vidrig och olaglig människohandel, trafficking. Det här är ett svar på det. Det är i sig inte människohandel - nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Fru talman! Men är det ändå inte en risk, statsministern, att vi nu dras in i en människohandel eller en flyktinghandel där vi ska hålla på och utbyta flyktingar? Några ska få åka från Grekland tillbaka till Turkiet. Sedan ska de komma från Turkiet in i EU. Är inte det en märklig utveckling? Statsministern måste väl ändå inse att det här är något slags konstig flyktingomfördelning. Och vem är det som ska bestämma vilka som ska få komma?

Vi måste ju få något svar på hur de här ska utses i sådana fall. Jag ser stora risker med att Turkiet bakbinder hela EU när det gäller vår migrationspolitik.

Vi ska hjälpa till. Människor som är syriska flyktingar i Turkiet ska naturligtvis få hjälp. Barn ska få skolgång och så vidare. Men jag undrar över de resurser som statsministern talar om - även Sverige ska skicka 600 miljoner till Turkiet. Vart ska de pengarna ta vägen om de inte går in i Turkiets statskassa? Vem ska omfördela de resurserna?

Fru talman! Jag vidhåller att det inte är en människohandel när vi stoppar människohandel - det är det vi gör. I dag pågår människohandel. I dag har vi verkligen svåra problem med människohandel - det är min bestämda uppfattning. Människor dör på Medelhavet.

Det handlar om att få stopp på det. De åker då tillbaka till Turkiet, och så säger EU, inte Turkiet: För varje person som åker tillbaka tar vi en från Turkiet. Det handlar om att få stopp på affärsmodellen. I dag lönar det sig för människosmugglare och andra att ta den här vägen och utsätta människor för detta. Om vi får stopp på det och får en ordnad mottagning i stället menar jag att vi har gjort en bra insats.

Sedan gäller det resurserna, de 600 miljoner kronor som Sverige ställer upp med på två år. Det är just för att flyktingarna i Turkiet ska kunna få skolgång, sjukvård, tillgång till arbetsmarknad, utbildning och det som de behöver ha för att få ett någorlunda drägligt liv i Turkiet. Jag tycker att det är en bra insats som vi kommer att vara stolta över.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten från gårdagens möte!

Den illegala migrationens dagar är över, sa Europeiska rådets ordförande Donald Tusk i natt i ett uttalande efter gårdagens möte. Det finns väl all anledning, tyvärr, att tvivla på att det uttalandet kommer att bli verklighet. Men att bekämpa flyktingsmugglandet är oerhört viktigt. Om det är vi helt överens. Att skapa en bättre migration är nödvändigt - en ordnad migration.

Förhoppningsvis kan ett ökat stöd till Grekland och ett bättre samarbete med Turkiet bidra till detta även om farhågorna kring hur detta ska gå till är många, vilket inte minst frågorna från ledamöterna här i kammaren vittnar om. Men om samarbetet med Turkiet blir framgångsrikt kommer det att innebära att fler flyktingar från Syrien blir kvar i Turkiet, fler flyktingar som är i behov av humanitärt stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Därför vill jag fortsätta lite på det tema som föregående frågeställare, Désirée Pethrus och också Tina Acketoft, var inne på. Hur säkerställer vi att stödet når fram till de syriska flyktingarna i Turkiet? Vi har nu omkring 2 miljoner flyktingar från Syrien i Turkiet. Många är barn. Hur säkerställer vi att inte en hel generation går förlorad när de inte får tillgång till skolgång? Hur säkerställer vi att de här medlen faktiskt når fram?

Det är bra att statsministern är tydlig med att pengarna inte ska hamna i de turkiska myndigheternas fickor. Men det måste komma dessa människor till del, så att de syriska skolbarnen kommer i skolbänken.

Fru talman! Det är helt avgörande för att det ska komma något stöd över huvud taget: att projekt identifieras. Som jag redogjorde för tidigare finns det nu två aktuella projekt. Ett har med skolan att göra. Det identifierades med att det ska byggas skolor, vilken plats det ska vara på och så vidare. Det andra programmet är i samarbete med World Food Programme. Det finns också där ett projekt, helt enkelt, och det ska genomföras. Sedan får det följas upp i vanlig ordning.

Men det är just för att det inte ska bli bara en slant in i den turkiska statskassan som det ska hanteras så. Det handlar om att man identifierar konkreta projekt. Det här är det värt att lägga pengar på. Här kan vi få ett bra resultat. Här kommer barnen att kunna gå i skolor. Här kommer människor att kunna arbeta. Här finns det sjukvård. Här finns det mat och så vidare. Det är den typen av konkretisering som behövs för de här medlen. Det är också därför som vi sa att vi är villiga att snabba upp den här implementeringen så att vi använder de här resurserna så att flyktingarna får en bättre situation i Turkiet.

Det är på det sättet som detta ska göras. Identifiera konkreta projekt! Genomför dem! Och redovisa vad som har gjorts med pengarna!

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret, som blev något mer konkret! Det är bra att de här två projekten har identifierats. Men det är inte i närheten av de 3 miljarder euro som ska kanaliseras.

Det är bra att det finns ett projekt utpekat på 150 miljoner som handlar om att säkra skolgång för förhoppningsvis ett stort antal syriska skolbarn - men inte för alla. Det är också viktigt, tycker jag, statsministern, att man tittar på möjligheten att ta vara på all den kompetens som faktiskt de syriska flyktingarna i Turkiet besitter. Det finns många lärare som skulle kunna bidra, till exempel.

Sedan är det en annan fråga, fru talman! Statsministern har gång på gång upprepat att vi måste slå hål på affärsmodellen, affärsidén om smuggling. Det får inte löna sig. Då vill jag återkomma till Ulrika Karlssons fråga. Varför inte använda budgetverktyget som ett sätt att säkerställa att det inte lönar sig för EU-länder att slippa undan ansvar?

Fru talman! Jag börjar i den senare änden. Jag har hört så många påståenden och frågor om detta, men jag har inte hört något konkret förslag. Vad är det som avses? Ska Sverige sluta betala medlemsavgifter, eller ska de här länderna inte få del av fonder? Vad är det som avses? Det är lite svårt att svara på de frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

När det gäller den första delen är vi helt överens. Det har gått alldeles för långsamt, också det, sedan de här medlen blev tillgängliga. Det är därför vi nu skriver in: speed up the disbursement of the initially allocated 3 billion och så vidare. Det är en uppmaning från regerings- och statschefer. Det här måste snabbas på för att flyktingarna ska få en mer human tillvaro i Turkiet.

Vi gör så gott vi kan för att snabba på detta, men det måste också finnas en ordning för det, så att vi inte bara häller ut pengar. De ska användas till något bra. Vi försöker snabba på så mycket vi kan.

Fru talman och statsministern! Som tidigare sagts har vi en näst intill ohållbar situation i flyktinglägren både i Turkiet och i Grekland. Det är av stor vikt att vi hjälper till rent humanitärt.

Men jag har en fråga om ekonomin efter nattens förhandlingar och de olika bud som kom. EU och Turkiet kom tidigare överens om en plan där EU bidrar med 3 miljarder euro till stöd för syriska flyktingar i Turkiet. Sverige ska då bidra med 600 miljoner här.

I går kom det ett nytt förslag från Turkiet om att dubbla summan, och i ett uttalande från EU:s stats- och regeringschefer sägs det att man kommer att besluta om ytterligare finansiering för flyktingfaciliteter för syrier. Samtidigt har statsministern talat om ett stöd till Grekland i den svåra situation som de befinner sig i. Det nämns också i detta uttalande att man ska ge bidrag från EU:s medlemsstater.

Eftersom processen nu är igång är min fråga: Hur mycket ekonomiskt stöd talar vi sammanlagt om för Sveriges del? Hur långt går statsministern och regeringen i denna fråga?

Fru talman! Det finns nu ett beslut om 3 miljarder euro på två år, varav Sverige ska stå för sammanlagt 600 miljoner kronor 2016 och 2017. Något mer finns inte utlovat. Det fanns ett förslag från Turkiet om att det skulle adderas 3 miljarder euro. Det var en av de frågor som togs upp också på vårt interna möte, och då drev jag själv att vi inte bara kan säga att vi står för 3 miljarder till utan att vi vet vad detta ska vara till, utan det får vi identifiera.

Därför blev skrivningen som den blev i det avseendet att det utlovas inget mer. Vad som står är ". and decide on additional funding for the Refugee Facility for Syrians".

Det återstår helt enkelt att se vad det ska vara, men är det så att vi får ett bra resultat och bra projekt av detta vad gäller skolgång, arbete, sjukvård, mat och så vidare tycker jag nog inte att vi behöver skämmas för att vara beredda att göra lite till i den delen. Dock finns det ingenting utlovat, och därför finns det heller ingenting utlovat från Sveriges regering om hur långt vi är beredda att gå, utan det får vi titta på.

Nu är det 2016 och 2017 som gäller. Det finns 3 miljarder euro för detta, och efter det får vi se vad som kan komma att krävas 2018.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från toppmöte med Turkiet samt informellt europeiskt råd

Fru talman! Det är oklara skrivningar, och det är mycket som återstår att se. Jag förstår att det är svårt att säga några exakta summor, men i vilket fall som helst skulle jag vilja se någon form av budget från Sveriges håll, om vi räknar ihop de ekonomiska bidragen till Turkiet och Grekland med kostnaderna för Frontex, insatser från Kustbevakningen och eventuella insatser också från MSB. Stöd kostar ju pengar, oavsett i vilken form det kommer. Jag skulle därför gärna vilja ha någon form av inriktning på detta och vad gäller Sveriges del av det hela.

Samtidigt vill jag framhålla vikten av att hjälpa till i den situation som är.

Fru talman! Då är vi överens om det. Vi ska hjälpa till, och vi ska hjälpa Grekland. De behöver hjälp. Vi behöver se till att skydda den yttre gränsen tillsammans. Där kan vi bidra.

Om Maria Plass förväntar sig att jag här och nu ska kunna svara på vad det här adderar till måste jag dessvärre göra Maria Plass besviken. Vad detta kostar är inga summor jag har i huvudet.

Jag tycker att det är rätt att vi gör det vi gör i insatsen för flyktingar i Turkiet, att vi bidrar till Frontex och att vi bidrar humanitärt också i Grekland, nu inte minst med de prefabricerade husen och tälten. Såvitt jag är informerad är det inom ramen för den budget som redan finns. Men jag kan inte summorna utan och innan, det kan jag inte.

Överläggningen var härmed avslutad.