Frågestund - 2015-12-03

Herr talman! Säkerhetspolisen ändrade för en kort tid sedan bedömningen av risken för ett terrorattentat i Sverige och höjde nivån till den näst högsta. Allvaret i Europa blev tydligt i samband med situationen i Paris nyligen.

Säkerhetspolisen bedömer att ungefär 300 personer har rest från Sverige för att delta i IS terroristverksamhet i Syrien. Av dem har 40 dött, och 130-140 personer har återvänt till Sverige efter sådana terroristresor. Utöver att de kan ha begått allvarliga brott utomlands kan de också ha skaffat sig förmåga och fått i uppdrag att begå attentat i Sverige och i Europa.

Jag frågar därför statsrådet Åsa Romson: Vilka konkreta åtgärder är regeringen beredd att vidta för att säkerställa att personer som har återvänt till Sverige efter att ha deltagit i IS verksamhet får stå till svars för sina handlingar och brott som de har begått? Vilka verktyg anser regeringen att säkerhetspolis och polismyndighet behöver för att klara uppgiften?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Beatrice Ask för en fråga i ett angeläget ämne. Regeringen delar oron över att vi har ett ökat antal som återvänder efter att ha deltagit i troliga terroristhandlingar. Det vore självklart bra att kunna lagföra dem i Sverige. Det vore bra för det preventiva arbetet mot terrorism och viktigt för samhället i ett preventivt syfte.

Liksom otaliga debatter i kammaren under året har visat kräver detta delvis ny lagstiftning. Den är på väg. Regeringen avser att kriminalisera att ta emot i terroristutbildning och att resa i avsikt att begå eller förbereda terroristbrott eller ta emot terroristutbildning.

Detta har varit föremål för en utredning. Utredningens förslag remitteras nu, och regeringen hoppas bli klar med sitt förslag före jul.

Herr talman! Det är utmärkt att regeringen är beredd att lägga fram förslag om en kriminalisering av terroristresorna. Men för att den lagstiftningen ska kunna göra nytta måste man kunna utreda brotten. Polisen är helt beroende av att kunna följa kommunikationen och ta reda på vad som händer över landsgränserna. Man har begärt att få rätt till signalspaning också under förundersökningar och att få möjlighet att använda hemlig dataavläsning. Det är de två konkreta verktyg som polisen anser nödvändiga.

Vad är regeringens inställning till detta?

Herr talman! Beatrice Ask har säkert hört ansvarig minister lägga ut texten om detta ganska mycket, för det är inga lätta frågor. Det blir en del svåra avvägningar mellan betydelsen av detta för den svenska signalspaningen och den viktiga information vi får genom dessa kanaler om planeringen och utförandet av dessa oerhört allvarliga brott. Vad skulle det betyda om man fortsätter med det inom ramen för förundersökningar?

Jag vet att det pågår en del tankearbete men att det inte hittills har gått att hitta någon bra lösning på det. Det är i alla fall den information jag har fått av ansvarig minister när jag följt dessa frågor. Önskas ett mer detaljerat svar kan fler frågor givetvis ställas till Anders Ygeman.

Vad gäller ytterligare hemlig dataavläsning är regeringens ambition att kunna komma vidare. Har domstolarna fastställt att något behöver avlyssnas men det inte går av rent tekniska skäl ska det lösas.

Herr talman! Min fråga ställs till miljöministern.

På tisdagens utskottssammanträde fick vi information från Miljö- och energidepartementet och Naturvårdsverket. Departementet menade bland annat att den tidigare beslutsgången med jaktbeslut av statliga myndigheter som ständigt överklagas av små miljöorganisationer inte kan sägas ha försvårat eller förhindrat vargjakt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är ytterst märkligt att ett förhalande försvaras så till den milda grad att ett riksdagsbeslut med myndighetsbeslut om vargjakt inte ses som ett problem.

Sverigedemokraterna tycker att det är märkligt att regeringen aktualiserar att återgå till att överprövning ska ske i förvaltningsdomstol och inte på Naturvårdsverket som nu, särskilt när Högsta förvaltningsdomstolen håller på att pröva just denna fråga. Genom den tidigare beslutsprocessen stoppades ju vargjakt under flera år, 2012, 2013 och 2014.

Hur ser ministern och regeringen på att den nödvändiga vargjakten förhindras när myndighetsbeslut överklagas och förhalas av små miljöorganisationer?

Herr talman! Frågan aktualiseras ur rättssäkerhetssynvinkel och utifrån att de beslut som fattas av förvaltningar och myndigheter i Sverige ska kunna prövas rättsligt för att man ska säkerställa att besluten är riktiga. I grunden handlar det om att vi ska fatta rätt och bra beslut i de svenska myndigheterna och förvaltningarna och att det ska styras från Sveriges riksdag genom att det fattas lagenliga beslut.

Jag vet inte om ledamoten satt i riksdagen under förra mandatperioden, men det gjorde jag. Då var det ingen debatt om att det var en avgörande punkt i rovdjurspropositionen att det som en följdkonsekvens av delegeringen av vargjaktsbeslut inte skulle gå att pröva detta på sedvanligt sätt. Det är en rättssäkerhetsprincip som Sverige har anslutit sig till både internationellt och genom EU-konventioner.

Detta är under utredning. Det finns ett utredningsförslag, och regeringen avser att gå vidare med utredningens förslag.

Herr talman! Naturvårdsverket offentliggjorde under måndagen sin utredning Analys och redovisning av hur socioekonomin påverkas av en vargpopulation som har gynnsam bevarandestatus i Sverige.

Här menar man att ingen omfattande ekonomisk påverkan av varg finns på verksamheter och näringar. Har Naturvårdsverket, likt regeringen, helt tappat kontakten med den verklighet som många i dessa områden lever i?

Verkligheten är att människor uttrycker oro och besvikelse över försämrad livskvalitet med ständig oro för sina tamdjurs, jakthundars och barns säkerhet ute i de revirtäta länen.

Landsbygdsbefolkningens känslor och upplevelser, rekreationsvärde av jakt och värdeminskning av fastigheter och jakträtter verkar sakna värde i Naturvårdsverkets analytiska redovisning.

Vi vill lyfta av Naturvårdsverket detta ansvar och i stället lägga det på en renodlad myndighet för jakt- och viltfrågor. Det skulle tillföra en landsbygdsförankring och ge en myndighetsutövning som håller ihop Sverige. Sverigedemokraterna ser en ny jaktmyndighet som en del i denna strategi.

Varför tar inte regeringen hänsyn till tidigare fattade riksdagsbeslut?

Herr talman! Det var snarare en fråga till Naturvårdsverket om en precisering och ytterligare fördjupning av bakgrunden till de slutsatser som Naturvårdsverket drar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Enligt den korta redovisning av rapporten som jag har hunnit ta del av handlar det om att det ur ett makroperspektiv inte går att knyta någon negativ utveckling av landsbygdsnäringarna till den ökade rovdjurspopulationen. Snarare har vissa specifika näringar vuxit till följd av detta, inte minst inom turismsektorn.

Dock förnekas inte eller förminskas den enskilda problematik som finns i varje ärende som handlar om att rovdjur kan komma i svår eller till och med dödlig konflikt med husdjur och tamboskap.

Regeringen bedriver därför en rovdjurspolitik som ska värna om att minska dessa konfliktrisker, sett till att Sverige nu har en större rovdjurspopulation.

Herr talman! Även jag har en fråga till miljöminister Åsa Romson.

Under hösten har man på EU-nivå arbetat med så kallade konformitetsvärden för avgaskrav på bilar och när de ska införas. Kommissionen lade fram ett förslag till en teknisk kommitté bestående av experter från medlemsländerna. I kommittén ingick även experter från Sverige.

Sedan beslutet fattades i den tekniska kommittén har det kommit ganska många olika bud om vilken linje Sverige drev i dessa förhandlingar.

Miljöministern har sagt en siffra, experterna har sagt en annan och regeringen har sagt att experterna har agerat på eget bevåg, medan experterna själva menar att instruktionerna har kommit från Miljödepartementet.

Nu när vi har ansvarig minister på plats vill jag gärna fråga om hon en gång för alla skulle kunna klargöra vilken linje Sverige har drivit i förhandlingarna, på vems uppdrag experterna agerade och varför Sverige drev den linje man gjorde.

Herr talman! Det har varit en oerhört angelägen fråga att EU får en bättre avgasregleringsordning. Det ska inte vara som i dag när fordon och bilar bara testas mot en teoretisk körcykel, utan det ska vara en mer verklighetsbaserad ordning.

Sverige har haft detta krav och varit påskyndare av dessa regler inom EU under lång tid. Jag har själv skrivit otaliga brev tillsammans med bland andra den holländska ministern, och en del andra har tagit upp frågan med kommissionärer och sagt att vi behöver få en bättre ordning, sett till helheten.

Vi måste få på plats en cykel som testar mot mer verklig körning, inte minst kallkörning, som är viktig för vårt land. Vi baserar det på de mätningar som vi har gjort i Sverige under lång tid och där vi har sett ganska stora avvikelser jämfört med de verkliga utsläppen.

Det är därför välkommet för EU i stort att de beslut som hittills har fattats har gått i riktning mot att få på plats en körcykel. Man tar inte alla steg på en gång, men väsentliga steg kommer på plats redan i september 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har varit viktigt för Sverige att de första stegen kommer igång 2017. Sedan ska vi ta ytterligare steg för att minska utsläppen i Sverige.

Herr talman! Eftersom ministern inte riktigt ville berätta vilken linje Sverige har drivit kan jag berätta att enligt de siffror som presenterades i dag i Expressen har Sverige haft en linje på 150 procent över gränsvärdet medan kommissionens förslag var 110 procent.

Sverige har alltså drivit en betydligt mindre ambitiös linje. Ministern har påstått att Sverige varit pådrivande i att få så ambitiösa gränsvärden som möjligt, men tyvärr visar detta på något annat.

Det är lite problematiskt att man inte riktigt har fått klarhet i vad regeringen har drivit och att den har haft väldigt oambitiösa nivåer. Det är problematiskt för att man undrar om det finns fler områden där Miljödepartementet visar en agenda utåt men driver på för mindre ambitiösa agendor i det verkliga arbetet. Det är också problematiskt ur miljösynpunkt.

Jag undrar: På vilket sätt når Sveriges agerande i kommittén för motorfordon upp till klimat- och miljöministerns ambitioner om en förbättrad luftkvalitet för bättre hälsa och miljö?

Herr talman! Jag upprepar det jag sa tidigare, nämligen att det är välkommet att EU från september 2017 får en körcykel där man måste komplettera med körcyklar av mer verklighetsbaserad natur. Det har Sverige varit pådrivande i.

Vi har andra krav i reformeringen, nämligen att man ska ha fler oberoende aktörer som verifierar, och det finns ett antal ytterligare krav på att kommissionen ska agera för att detta ska komma på plats.

I den tekniska kommittén deltog även experter från Sverige för att komma överens om vad som är tekniskt möjligt, i vilka steg och hur. Det är helt riktigt att de olika länderna kom med olika tekniska bedömningar av vad som är möjligt och när.

I det första steget trodde Sverige att det inte var tekniskt möjligt att komma så långt som kommissionen sa, men i senare steg ville Sverige få ännu hårdare och skarpare värden på plats.

Det var en förhandling mellan de tekniska experterna i kommittén om vad som är möjligt att gå fram med. För Sveriges regering var det viktigt att man kom fram till ett beslut.

Herr talman! Också min fråga går till klimat- och miljöminister Åsa Romson.

I måndags började klimatmötet i Paris, och det är många politiker och tjänstemän på plats eller som kommer att resa dit i hopp om att vi ska få till stånd ett kraftigt och bindande klimatavtal.

Men redan för drygt en månad sedan, det vill säga den 30 oktober, presenterade FN:s klimatkonvention en rapport som sammanfattar de frivilliga åtaganden som länderna och parterna har lämnat in inför mötet. Man hade räknat ihop att utsläppen kommer att fortsätta att öka och att vi går mot en ökning av jordens medeltemperatur med 3 grader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet Romson är: Tror du att världen efter Parismötet kan ta ytterligare steg och uppfylla ytterligare åtaganden så att vi kan nå tvågradersmålet?

Herr talman! Det är den ödesfråga som vi är många som åker till klimattoppmötet för att se till att vi hittar lösningar på. Jag är väldigt glad över att det är flera ledamöter som också kommer med för att kunna påverka på plats, för påverkan är långt ifrån ämnat endast för regeringar. Vi har starkt stöd från svenska företag, kommuner och regioner som ligger på i dessa frågor.

Jag tror att den svenska debatten har varit tydlig med att det inte räcker med att slutföra ett paket i Paris och säga: Det här är lösningen. Klimatmötet i Paris måste forma ett avtal som är dynamiskt i den meningen att det säkrar de första stegen.

Det är bara en handfull länder på jorden som ännu inte har lämnat in sina klimatåtaganden, och man måste säkra en process där dessa länder kommer tillbaka och säger: Okej, vi kan göra mer. Att göra detta vart femte år blir faktiskt det viktigaste utfallet av klimattoppmötet.

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Det är inte bara i Paris som vi kommer att ta ansvar för klimatet utan också här på hemmaplan. Inom kort kommer riksdagen att fatta beslut om en budget för det så kallade Klimatklivet. Det är 600 miljoner som ska finansiera olika lokala klimatprojekt.

Redan i vårändringsbudgeten fattade vi beslut om medel, 125 miljoner kronor. Kritiken från borgerligt håll lät inte vänta på sig. Det har ifrågasatts hur pengarna ska kunna komma ut och om det kommer att finnas tillräckligt med projekt så att man kan söka i den omfattningen.

Min fråga handlar om en uppdatering av läget: Hur har det gått med ansökningarna, och hur ser processen för Klimatklivet ut?

Herr talman! Precis som ledamoten pekar på sker klimatarbetet inte på toppmötet, utan det sker hemma - i företag och regioner och i hur vi som lagstiftare och regeringen bygger Sverige i framtiden, precis som vi kan ställa krav på andra länder att de ska minska sina utsläpp.

En viktig komponent för att få hela Sverige att jobba med klimatarbete är att staten kan gå in med medfinansiering och samarbeta kring att skala upp lyckade klimatprojekt.

Vi behöver gå framåt snabbare, det ser vi inte minst på klimattoppmötet. Alla länder behöver jobba med en starkare agenda. För att skala upp kommunernas, regionernas, företagens och bostadsrättsföreningarnas planer för att minska utsläppen måste vi vara med och finansiera en del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har varit väldigt lyckat. Hittills är det många som har sökt pengar, och vi kommer att få mycket klimatnytta i Sverige för dessa pengar. Det är medfinansiering som också andra aktörer finansierar.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin.

Äntligen kom beskedet att den rödgröna regeringen internt har nått en överenskommelse. Regeringen kommer att avräkna ungefär en tredjedel av biståndet till flyktingmottagande. Det har varit stor oro om vad som gäller, och det har varit en knepig budgetbehandling i utskottet.

Regeringspartiernas interna överenskommelse med varandra gäller bara för 2016, alltså nästa år. Längre kunde de inte komma överens.

Min fråga är: Vad händer sedan, finns det någon plan?

Herr talman! Jag tackar Sofia Arkelsten för frågan.

Det är glädjande att även Moderaterna tycker att det är bra att vi nu sätter en gräns för avräkningarna. Miljöpartiet och Socialdemokraterna har kommit överens om att frångå den modell som hittills har använts, med en schablon för att räkna av första året för flyktingmottagandet.

I den extrema situation vi nu befinner oss i med 60 miljoner människor på flykt i världen och en aldrig tidigare skådad inströmning av flyktingar även till Sverige ser vi inte att det är hållbart att fortsätta att räkna av per automatik från biståndet. Då skulle biståndet i princip halveras eller mer än halveras i biståndsbudgeten, så som prognoserna ser ut i dag för 2016.

Vi har därför kommit överens om att begränsa flyktingavräkningarna för nästa år till 30 procent, utifall att det kommer så många som vi förväntar oss.

Herr talman! Jag noterar att jag inte fick svar på vad som kommer att hända efter 2016. Jag konstaterar att Miljöpartiet var emot avräkningar men alltså har mångdubblat dem, från 8 till ungefär 30 procent.

Regeringen väntar till vårändringsbudgeten med att ge besked om hur detta ska hanteras praktiskt och vad som ska prioriteras bort i biståndet.

Varför bedömdes inte biståndet som viktigt nog att finnas med i den extra ändringsbudget som regeringen lämnade till riksdagen den 12 november?

Herr talman! Det var mycket glädjande att vi lyckades undvika ytterligare avräkningar för 2015 i den extra ändringsbudget som lämnades in. Miljöpartiet har mycket riktigt varit motvilligt till att göra de här omfattande avräkningarna från biståndet till flyktingmottagande, och det är en ståndpunkt som vi fortfarande har.

Vi är mycket glada över att vi tillsammans med Socialdemokraterna har fått en överenskommelse om att sätta ett tak för hur mycket som kan räknas av från biståndet för flyktingmottagande. Med viss bedrövelse har vi konstaterat att vi inte har hört motsvarande utfästelse från Moderaterna eller från andra partier i riksdagen om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tycker att det är en viktig princip. Hur det sedan faller ut beror på hur många flyktingar som kommer nästa år, men det vet vi inte. Vi får återkomma till riksdagen om det i vårändringsbudgeten.

Herr talman! Klimattoppmötet i Paris är i full gång. I måndags höll stats- och regeringscheferna sina anföranden. Premiärministern i Tuvalu - ett örike norr om Australien - Enele Sopoaga sa så här:

Vi står vid ruinens brant. Fortsatt temperaturhöjning kommer att innebära det totala slutet för Tuvalu.

Så är det tyvärr för många utvecklingsländer. De drabbas här och nu av våra utsläpp.

Jag tycker att det var bra att statsminister Stefan Löfven tog initiativ till att fasa ut subventioner till fossila energikällor, som han gjorde på ett möte i måndags på klimattoppmötet tillsammans med ett fyrtiotal andra länder.

Jag skulle vilja fråga klimat- och miljöministern: När nu Sverige har gjort det här utspelet om subventioner till fossila energikällor, vilka subventioner till fossila energikällor vill ni fasa ut här i Sverige?

Herr talman! Även jag är djupt berörd av vittnesbörden från inte bara Tuvalu utan även andra länder om klimatförändringarna. Det är fruktansvärt. Jag tycker att det är viktigt att ett klimattoppmöte som det som pågår just nu får ta del av det. Där gör Tuvalu och flera andra östater en stark insats, och jag vet att det hölls flera möten där bland annat Stefan Löfven deltog tillsammans med regeringscheferna för dessa länder.

Inte minst är det viktigt att veta vilken skillnad det är om man skulle nå en medeltemperaturökning på enbart 1 ½ grad. Det betyder egentligen skillnaden mellan liv och död för en del av de här nationerna.

Utfasningen av fossila subventioner är en viktig fråga globalt. Sverige jobbar också för det. Det är mycket internationellt och globalt, och även hemmavid tittar vi på det. Framför allt de icke skatterelaterade fossila subventionerna är riktigt skadliga och måste fasas ut.

Herr talman! Jag skulle gärna vilja veta vilka miljöskadliga subventioner som regeringen ämnar fasa ut. Naturvårdsverket har gjort en kartläggning som uppdaterades 2011 över de miljöskadliga subventionerna i Sverige. Om man sammanfattar de subventionerna blir det ungefär 50 miljarder kronor i subventioner till ökade utsläpp, till köttproduktion, till fiskeindustrin, till nedsatt koldioxidskatt för industrin, till ett reseavdrag som gynnar människor i storstäder men inte på landsbygd och så vidare.

Eftersom detta är en så viktig fråga för Sverige också internationellt och vi driver den gentemot andra länder skulle jag vilja fråga klimat- och miljöministern: Borde inte Sverige ha en handlingsplan för att fasa ut våra egna miljöskadliga subventioner? Borde vi inte städa rent framför egen dörr, nu när vi uppmanar andra länder att göra det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jo, Sverige städar upp framför egen dörr genom att vi är ett av de få länder som bland annat ger ut den typen av rapporter från våra expertmyndigheter, i enlighet med det samarbete som vi har inom OECD, som bedriver ett viktigt internationellt arbete som vi stöder.

Vi har varit initiativtagare till det bredare upprop som nu bland annat Nya Zeeland och flera av de nordiska länderna har drivit på internationellt, för att säkerställa att man jobbar hårt med att ta bort miljöskadliga subventioner. Vi ser mycket positiva exempel i bland annat Indonesien, där man lyckosamt har kunnat göra en större reform inom ett land som har potentiellt stora problem. Genom att ta bort miljöskadliga subventioner i bränslesektorn kan man faktiskt få resurser för att satsa på klimatarbete.

Vi redovisar mycket tydligt i budgeten - det sker varje år i Sverige, och det är glädjande att det stöds av Vänsterpartiet - hur vi jobbar med detta i Sverige. Där redovisas att det är de icke skatterelaterade fossila subventionerna som är prioriterade. Utöver det gör vi naturligtvis annat. Vi tillsätter till exempel en utredning om flygskatt. Det är ett sätt att komma vidare och tydliggöra att vi har mer att göra.

Herr talman! Som grön liberal har också jag en fråga till klimat- och miljöminister Åsa Romson. Det kanske blir lite enkelriktat, men det har möjligen att göra med att klimatförhandlingarna i Paris har påbörjats. Det är helt självklart att globala utmaningar kräver globala lösningar, men jag skulle vilja se kopplingen till den nationella politiken.

Som liberaler anser vi att politikens uppgift är att sätta upp ekonomiska styrmedel som främjar klimatsmarta lösningar i Sverige, så att Sverige även kan vara ett föredöme för andra länder. Då handlar det bland annat om det vi brukar kalla grön skatteväxling, det vill säga sänkt skatt på arbete och företagande, vilket ger utrymme för höjda skatter på miljö- och klimatsidan.

Nu höjs skatten med ungefär 32 miljarder. Det drabbar främst jobb och företagande. Min fråga till ministern är: Vad hände med den gröna skatteväxlingen?

Herr talman! Även jag tycker att det är viktigt att koppla ihop internationell politik och nationell, inte minst därför att klimatfrågorna är både nationella och internationella. Det är precis som Lars Tysklind säger: Vi måste driva på ett klimatarbete i Sverige som också kan ge ringar på vattnet i andra länder. Det är bara genom att ta vårt ansvar här hemma som vi med trovärdighet kan säga till andra länder att de ska ta sitt ansvar.

Ett litet exempel är att regeringen försöker se hur vi kan gynna svensk exportindustri genom klimatanpassade reformer. Där finns till exempel framgången hos ett av de svenska storföretagen med att ta fram en elbuss, något som är oerhört intressant inte bara för det svenska bussnätet på orter där man kan få mindre utsläpp utan också i stora länder som Indien, som är en av de aktörer som verkligen måste vändas runt för att vi ska få ett bra, starkt avtal och också minskade utsläpp. Det tycker vi är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag får återkomma till den gröna skatteväxlingen. Där välkomnar jag de förslag som Liberalerna har talat om beträffande miljöskatter.

Herr talman! Frågan kvarstår om vad som händer med den gröna skatteväxlingen. Jag kan ändå konstatera att vi liberaler tycker att det är självklart att tillväxt, utveckling och marknadsekonomi är centrala delar i klimatarbetet. Från vår sida har vi redan i årets budget lagt fram en del förslag som handlar om differentierade reseavdrag för storstäder och landsbygd, höjda fordonsskatter och kemikalieskatter med mera. Vi har lagt ytterligare förslag som vi har diskuterat på vårt landsmöte.

Vi ser att detta är en framkomlig väg. Men det handlar om ett slags nollsummespel, där det inte bara handlar om att höja skatter rakt över utan också handlar om att vi sänker skatt på jobb och företagande så vi får utrymme att höja miljö- och klimatskatter. Det är väl det som är skatteväxling. Nu handlar det mest bara om skattehöjning.

Frågan är: Vad hände med den gröna skatteväxlingen?

Herr talman! För att riskera att provocera fram en debatt som vi höll här i kammaren väldigt många gånger under förra mandatperioden - om vad som hände med skatteväxlingen - kan vi väl konstatera att den tidigare alliansstyrda regeringen och den nuvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen har olika syn på hur mycket skatter Sverige behöver få in för att upprätthålla en god välfärd och hur bra det är för att stärka Sverige.

Där tror jag egentligen att hela svaret ligger på frågan hur den här regeringen har hanterat att den förra regeringen sänkte skatterna med över 100 miljarder. Det är därifrån det kommer.

Jag välkomnar Liberalernas initiativ till att titta på smarta kemikalieskatter och fordonsskatter inom ett system som bonus-malus. Det är något som behandlas i en utredning som regeringen har tagit initiativ till och kommer att fullfölja.

Men jag sätter ett frågetecken för den nya retorik som Liberalerna har, med tanke på hur bryskt man säger nej till det som verkligen betyder något i klimatsammanhang. Det är skatterna på bensin och diesel, som nu kommer att skrivas upp i enlighet med plånboken.

Herr talman! Jag har en fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg. Regeringen har satt ett mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020. För att nå det målet krävs det en aktiv näringspolitik.

Vi riksdagsledamöter är ofta ute och besöker företag runt om i landet.

Det är ofta två utmaningar eller problem som tas upp och som vi får som medskick till regeringen. Det gäller kompetensförsörjningen och att många företag har svårt att hitta personal med rätt utbildning. Det gäller också tillgången till kapital och till riskkapital.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det statliga riskkapitalet har fått ganska mycket kritik - med all rätt, skulle jag vilja säga. Det handlar om att det statliga riskkapitalet ofta har kommit in i ett för sent skede. Det handlar om att det har varit spretigt. Det handlar också om att det har varit mycket ineffektivt.

Jag vill fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg vad regeringen avser att göra för att förbättra den statliga riskkapitalförsörjningen.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag delar helt bilden av att detta är två av de stora utmaningar som vi står inför för att klara växande och anställande företag runt om i Sverige. När vi har företag som i dag är i en fas där konjunkturen går mycket bra - vi har över 3 procents tillväxt i svensk ekonomi, vi ser att exporten drar och vi ser att det är ökade problem med brist på arbetskraft inom flera sektorer - blir utbildningspolitiken och matchningspolitiken helt avgörande för att tillgodose dessa företag med arbetskraft, så att de inte tvingas tacka nej till order. Det är också detta som speglas i regeringens budget, där det görs en enorm satsning på utbildning som också länkas till näringslivets behov.

Den andra delen handlar om riskkapitalet. Där har regeringen annonserat att det kommer en proposition i mars nästa år. Det har gjorts en snabbutredning, remissynpunkterna har kommit och nu jobbar vi i Regeringskansliet med att ta fram en proposition för att stöpa om det statliga riskkapitalet för att få mer utväxling av växande företag.

Herr talman! Jag börjar med att be om ursäkt för att jag knappt hann ställa min fråga till närings- och innovationsministern.

Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag. Därför är tillgången till riskkapital så oerhört viktig för att företag ska kunna starta och kunna skapa fler jobb i Sverige.

Vi har många innovativa personer och företag i Sverige som behöver tillgång till riskkapital i ett tidigt skeende. Det har regeringen antagligen lite lösningar på i den proposition som kommer i början av nästa år.

Jag vill också ställa en annan fråga till närings- och innovationsminister Mikael Damberg. För många av dessa företag är Sverige en för liten marknad. Många av dessa innovativa företag behöver genast ut i stora vida världen. Vad kan regeringen göra för att underlätta denna resa?

Herr talman! När det gäller riskkapital är det helt korrekt att nystartade företag ofta har svårt att få tag i finansiering. Man är inte alltid intresserad av att ge privat kapital i de första faserna när riskerna är mycket stora. Där har staten en specifik roll att kunna gå in tidigt och locka privat kapital för att göra det möjligt för dessa innovationer att blomstra. Här har vi fått kritik tidigare. Nu tar vi ett omtag kring det. Men det handlar inte bara om riskkapital, utan det handlar också om banklån. Sedan finanskrisen har vi sett att det inte minst för små och medelstora företag har blivit mycket svårare och dyrare att låna pengar till vanliga investeringar för att bygga ut sin verksamhet. Detta är också en av de saker som vi räknar med finns med i den proposition om det statliga riskkapitalet och om att utveckla den verksamheten som kommer i mars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessutom har regeringen lagt fram en exportstrategi där vi fokuserar framför allt på att hjälpa små och medelstora företag att ta steget ut på världsmarknaden. Ett exporterande företag är nämligen ett växande företag.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till miljöministern. Under förra veckan hade Kristdemokraterna ett seminarium om vattendirektivet. Med bestörtning fick vi höra många exempel på enskilda dammägare och lantbrukare som drabbas genom att de tvingas betala många miljoner för att ta bort och riva ut väl fungerande sågverk, kvarnar och små vattenkraftverk. Det är livsverk som går till spillo. Vi talar inte om stora statliga elkraftsbolag utan om små enskilda dammägare med begränsade ekonomier.

Min fråga till miljöministern är följande: Tycker miljöministern att det är rimligt att alla kostnader ska läggas på den enskilda privatpersonen i enlighet med detta?

Herr talman! Det är ett ganska komplext område som berörs. Vattendirektivet är i sin förlängning ett viktigt direktiv i EU - att alla EU:s medlemsstater jobbar för en god vattenkvalitet. Det är inte minst viktigt i ett land som Sverige som är så vattenrikt. Vår livsmedelsproduktion och vår välfärd i form av rent vatten och ren luft bygger på att vi klarar vattenfrågorna.

Här finns det stora utmaningar. Den utmaning som handlar om det strömmande vattnet gäller den biologiska mångfalden, där många svenska vattendrag är starkt påverkade därför att vi historiskt har haft en stor damm- och kraftverksamhet. Detta måste man kunna modernisera, och man måste kunna ta steg för att göra det.

Jag vet att det finns många som sitter och funderar just på hur dessa steg ska tas och i vilken ordning. Den förra regeringen tog en rad steg genom att ge särskilda direktiv till länsstyrelserna. Detta har utfallit med en viss aktivitet som har rönt stor kritik i dag från Alliansens ledamöter. Regeringen försöker vara lyhörd och hitta lösningar.

Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret.

Vi fick många frågor på detta seminarium. Det berättades att många av de små vattenkraftverken faktiskt ger mycket energi. Min fråga är då: Är det viktigt för miljöministern? Det borde vara det.

Jag tänker också på alla lantbrukare som har förlorat mycket åkermark som kommer att läggas under vatten. Vad tänker ministern om detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det blir lite svårt att gissa sig till den exakta kontexten på detta seminarium. Det låter som ett mycket intressant seminarium. Jag hoppas att Kristdemokraterna kände att de fick sig något till livs.

Jag ska ta upp två saker. När det gäller ägare till små vattenkraftverk ska vi vara tydliga med att de små vattenkraftverken har ringa betydelse för energitillgången och för säker tillgång till god energi i Sverige. De står för några få procent av produktionen. Av energiskäl, och därmed klimatskäl, har de inte någon stor påverkan. Däremot har de stora kulturella värden. De kan naturligtvis också ha ett substantiellt ekonomiskt värde för den enskilda ägaren. Vattenkraften är i dag den lönsammaste energiproduktionen i Sverige. Därför tvivlar jag inte alls på detta. Det är också därför som jag säger att detta är en problematik som vi måste titta på. Vilka steg ska vi gå framåt i fråga om lagstiftning? Vi kan nämligen inte ha den ordningen i Sverige att vi i alla andra sektorer ställer moderna miljökrav men gör undantag för hela denna sektor.

Herr talman! Jag har en fråga till infrastrukturministern gällande flyget och de regionala flygplatserna.

Flyget är en viktig del av vår infrastruktur, och landets regionala flygplatser har under en lång tid stått inför stora utmaningar och gör det fortfarande. Större delen av flygplatserna drivs i dag i icke-statlig regi. De drivs i regional regi, oftast av regioner eller kommuner. Med EU:s nya riktlinjer tillåts inte ekonomiskt stöd om flygplatserna inte uppfattas som tjänster av allmänt ekonomiskt intresse - så kallade SGEI-kriterier ska uppfyllas. Då tillåts stödet.

Detta har man ansökt om, men EU-kommissionen har varit ifrågasättande. Det har också Trafikverket och regeringen varit. Vad gör infrastrukturministern för att säkerställa denna viktiga del av vår infrastruktur, så att vi även i framtiden har väl fungerande regionala flygplatser?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Precis som ledamoten säger har regelverket för statsstöd till flygplatser inom EU gjorts om. Just under 2015 är det en övergångsperiod då regelverket går från det som har gällt tidigare till någonting annat. Det har ställt till med en del bekymmer.

Regeringen delar uppfattningen att de lokala och regionala flygplatserna har en mycket viktig funktion i vårt land som har stora avstånd och där behovet av att kunna röra sig är mycket stort. Därför anser vi att det är viktigt med stödet till dessa flygplatser, så att de ska kunna fortsätta att verka.

Detta stöd ifrågasätts egentligen inte. Vad det handlar om är att anpassa sig till ett nytt regelverk. Från statens sida ligger stödet kvar på samma nivåer som tidigare. Däremot behöver det utrönas att man faktiskt uppfyller EU:s kriterier för att kunna tillhöra denna krets av flygplatser.

Herr talman! De statliga flygplatserna berörs inte så mycket av det som pågår, utan det är de regionala flygplatserna som berörs. Utmaningen är givetvis att EU gör en granskning och är kritiskt ifrågasättande, men också att Näringsdepartementet och framför allt Trafikverket tillfälligt stoppade utbetalningar av stöd till vissa flygplatser. Men detta överklagades och man gav med sig för att man hade agerat på ett sätt som man kanske inte skulle ha gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är viktigt att regeringen och de svenska myndigheterna i det här läget är med och bedriver ett aktivt lobbyarbete gentemot EU-kommissionen och påvisar att förutsättningarna ser lite olika ut i olika delar av Europa och att det här är en oerhört viktig del av vår infrastruktur. Jag hoppas att ministern fortsätter att göra det, och jag förstår att det är en konflikt mellan de två regeringspartierna om vikten av detta.

Herr talman! Nej, i det här fallet finns det faktiskt ingen som helst konflikt vare sig mellan myndigheterna och regeringen eller inom regeringen, utan vad det handlar om här är att de regionala och lokala flygplatserna behöver anpassa sig efter ett regelsystem som EU har för att kunna vara mottagare av ett stöd utan att det blir ett otillåtet statsstöd. Då handlar det bland annat om att man inte ska ha mer än 250 000 passagerare per år och en del andra kriterier som bör vara uppfyllda, och dessa kriterier har delvis förändrats.

Trafikverket är den myndighet som har regeringens uppdrag att betala ut stöden. Det ska ske på ett sätt som säkerställer att en flygplats inte får stöd på felaktiga grunder, för då är det nämligen flygplatsen som drabbas av att bli återbetalningsskyldig. Därför är det väldigt viktigt att säkerställa att man följer de regler som finns.

Trafikverket säger att det här är ett övergående problem. Det uppstår i år eftersom man går från ett regelsystem till ett annat. Men det finns ingen politik alls i detta.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till vice statsminister Åsa Romson.

I november lade EU-kommissionen fram ett skarpt förslag om striktare vapenregler till följd av den senaste tidens terrorhandlingar, ett förslag som innefattar ett förbud mot privat innehav av vissa halvautomatiska jakt- och sportskyttevapen. Skulle detta förslag gå igenom skulle det bli ett dråpslag mot tusentals jägare och sportskyttar i Sverige.

Min fråga är därför ganska enkel: Står regeringen bakom det yttrande som dess företrädare har gjort i EU där man till stora delar ställer sig bakom kommissionens förslag, eller kommer man att ta strid för svenska jägare och sportskyttar?

Herr talman! Regeringen vill ha en tuffare lagstiftning, också i EU, när det gäller vapendirektivet. Men vi vill definitivt att det ska ta hänsyn till förhållandena i medlemsländerna. För svensk del vill vi inte att de ändringar som görs i vapendirektivet ska leda till ett onödigt besvär för svenska jägare, utan vi vill säkerställa att undantaget fortsätter att respekteras. Det är viktigt att få en starkare lagstiftning men naturligtvis också viktigt att den fungerar i praktiken. Då är det ju inte svenska jägares vapen som lagstiftningen riktar in sig på, utan de ska undantas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! En kort följdfråga: Tycker vice statsministern att kollektiv bestraffning av laglydiga medborgare är rätt väg att gå i kampen mot terrorismen?

Herr talman! Förlåt, jag hörde inte frågan.

(MAGNUS PERSSON (SD): Tycker vice statsministern att kollektiv bestraffning av laglydiga medborgare är rätt väg att gå i kampen mot terrorismen?)

Herr talman! Såklart tycker vi generellt att kollektiv bestraffning inte är någon bra metod, inte i någon del av samhället. Vår uppfattning är att en gemensam tuffare vapenlagstiftning i EU är på sin plats. Men vi ser ingen anledning att för den skull skapa onödigt besvär för svenska jägare.

Jag hoppas att jag var tydlig i mitt svar.

Herr talman! Min fråga riktas till försvarsminister Peter Hultqvist och gäller det värdlandsavtal som riksdagen ska rösta om nästa år.

Kan det bli så att Sverige i och med värdlandsavtalet blir påtvingat kärnvapen?

Herr talman! Tack för frågan! Svaret är nej. Det finns ingen grund för den typen av farhåga eller påstående.

Värdlandsavtalet reglerar tullfrihet, trafikskadelagen, skyddslagen, trafikförsäkringsförordningen, utlänningsförordningen och skyddsförordningen. Det är den typen av regelverk som det handlar om.

Det handlar om att underlätta för den övningsverksamhet som redan pågår och som sker på svensk regerings inbjudan. Allt som sker på svenskt territorium, om värdlandsavtalet också beslutas i riksdagen, kommer att ske på inbjudan av svensk regering. Det syftar främst till att klara ut övningsverksamheten. I en kris- eller krigssituation har man naturligtvis förberett sig för att ge alternativt ta emot hjälp.

Herr talman! Jag tackar försvarsministern för svaret som var väldigt tydligt.

En följdfråga: Vilka fördelar ser försvarsministern med värdlandsavtalet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag nämnde inledningsvis att allt detta kommer att underlätta den övningsverksamhet och allt det samarbete som redan pågår. Det är helt enkelt en hel del byråkrati som försvinner. Samtidigt är det något som kan stärka Sverige i en situation av civil eller annan typ av kris att man har hunnit förbereda sig för att hantera en sådan situation. Här handlar det inte bara om att man ska ta emot hjälp, utan det handlar också om att man kan komma att ge hjälp, beroende på vad det handlar om. Vi ska ha dessa dubbla perspektiv när vi betraktar det här.

Vi har i dag ett omfattande samarbete när det gäller övningsverksamhet, och jag tycker inte att det finns anledning att upprätthålla onödig byråkrati kring detta.

Herr talman! För snart fyra år sedan införde alliansregeringen en sänkning av restaurangmomsen. Det var för att möta en bransch som hade haft problem med mycket svartarbete och låg lönsamhet. Det fanns en orättvisa i momssatser i livsmedelshandeln.

Nu har Konjunkturinstitutet, nästan fyra år senare, kommit med en utvärdering. Det visar sig att Konjunkturinstitutet bedömer att det blivit ca 6 procent fler anställda inom restaurangbranschen än vad det hade blivit om restaurangmomsen inte hade sänkts. Det motsvarar 6 000 människor. Det här är många som har varit i utanförskap.

Jag skulle vilja fråga näringsministern: Tycker näringsministern i efterhand att det var en bra reform?

Herr talman! Först vill jag säga att jag än så länge inte har hunnit läsa den rapport som det hänvisas till. Men jag kan lugna ledamoten med att regeringen har valt att inte förändra restaurangmomsen, eftersom vi ser att det inte vore en adekvat åtgärd i det här läget.

Vi ser en restaurangnäring men också en besöksnäring som växer kraftigt i Sverige. Det är inte bara restaurangnäringen, utan väldigt många delar inom besöksnäringen går väldigt bra i Sverige i dag. Från regeringens sida gör vi också insatser för att ytterligare förstärka den, inte minst genom mer av internationell marknadsföring. Det är en del av en modern exportpolitik att se till att fler människor besöker vårt vackra land, stannar här och spenderar en del pengar, kanske också på restauranger runt om i Sverige.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret.

Vi har också noterat att regeringen inte haft för avsikt att justera restaurangmomsen uppåt.

Konjunkturinstitutet är inte vilken bedömare som helst. Det är en statlig myndighet, och det finns väldigt mycket trovärdighet i det Konjunkturinstitutet säger. Jag rekommenderar ministern att ta del av den fördjupade undersökningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Syftet med den här reformen, som ju hängde ihop med andra reformer som regeringen har gjort justeringar i, var framför allt att se till att många människor som hade stått utanför arbetsmarknaden kunde komma in och få arbeta. Det handlar om långtidsarbetslösa, det handlar om människor med utländsk bakgrund och det handlar om människor med lägre utbildning.

När vi nu ser att reformen har gett effekt skulle jag vilja fråga näringsministern: Finns det några fler insatser som regeringen är beredd att göra? Då menar jag riktiga insatser, inte traineejobb och låtsasåtgärder.

Herr talman! Bara en reflektion kring den föregående regeringens skattepolitik. Det var ju inte bara den här effekten av den, utan vi ser flera andra effekter.

En effekt var att man lämnade efter sig ett stort budgetunderskott som vi från regeringens sida i dag fortfarande jobbar med att beta av.

En annan effekt var att man gång på gång valde skattesänkningar i stället för investeringar i skolan. Vi ser en väldig utmaning i svensk skola i dag. Svensk skola tappar kunskapsmässigt mest i hela OECD-området.

Regeringen har i stället valt att investera kraftfullt i mer satsningar på lärare, högre löner och tidiga insatser. Vi gör också stora investeringar i bostadsbyggande, och vi ser nu att bostadsbyggandet ökar över hela landet. Vi gör satsningar på till exempel exportpolitiken, som jag nämnde tidigare, för att se till att få fler växande företag. När man gör skattejusteringar är det viktigt att man gör dem ansvarsfullt för att behålla en stark ekonomi, men också för att behålla en hög kvalitet i den offentliga verksamheten, inte minst i svensk skola.

Herr talman! Min fråga går till klimat- och miljöminister Åsa Romson och är av allmänpolitisk karaktär.

Legitimiteten i asylsystemet bygger på att den som har fått avslag också ska lämna landet. Men det fungerar inte alltid i praktiken. Särskilt svårt är det att avvisa personer till Afghanistan, eftersom myndigheterna där inte medverkar i mottagandet av sina egna medborgare.

På fredag kommer Afghanistans president Ashraf Ghani att träffa statsminister Stefan Löfven. Kommer statsministern att ta upp frågan om ett återvändandeavtal med Afghanistan?

Herr talman! Ja, det är en av de frågor som jag har uppfattat finns på agendan. Nu har jag inte fått den exakta agendan. Det är sådant som förändras allteftersom man har kontakt mellan delegationerna. Men det är en av de intressanta frågorna att diskutera, naturligtvis utöver läget i Afghanistan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Afghanistan är ett land som Sverige har en enormt stor biståndsinsats i. Det är ett land där vi har haft en stark involvering inklusive stöd till den militära närvaron. Vi är väldigt bekymrade över Afghanistans stabilitet, inte minst för de människor som är där, men också med tanke på de många flyktingar världen över som kommer från Afghanistan och som kanske skulle vilja återvända.

Om människor i Sverige av afghanskt ursprung kan återvända är det väldigt bra. Såvitt jag är informerad är det en av punkterna på agendan.

Herr talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Det låter bra att båda partierna i samarbetsregeringen har diskuterat denna fråga och att miljöministern är informerad om vad samtalen kommer att handla om.

I dag är Afghanistan en av de största mottagarna av svenskt bistånd, som miljöministern påpekade. Fram till 2019 kommer vårt land att bidra med nästan 5 miljarder kronor. Har regeringen några tankar på att villkora detta bistånd med krav på exempelvis lika rättigheter för kvinnorna, bekämpning av korruption och ett bättre mottagande av de ensamkommande ungdomar som inte får asyl i Sverige?

Herr talman! Sveriges starka biståndsengagemang i Afghanistan innebär, som jag redogjorde för i mitt förra inlägg, ett arbete för långsiktig stabilitet och utveckling. Sverige är verkligen pådrivande, både genom de insatser som det civila samhället gör och som får stöd från staten och genom de bilaterala relationer som vi har med Afghanistan, i att stärka institutionellt demokratiuppbyggande och inte minst mänskliga rättigheter. Frågar man människor i Sverige vad som är viktigast för att utveckla Afghanistan tror jag att många kommer att svara att det är en jämlik skola där flickorna får rätt till skolgång. Det är också bland annat detta de svenska insatserna prioriterar.

Den andra frågan handlade om ensamkommande flyktingbarn. Det är helt riktigt att många av dem har afghanskt ursprung. Anledningen till att det är många med det ursprunget som nu söker sig till Sverige är inte att de flyr direkt från Afghanistan, utan att de flyr från Mellanöstern, där länder har drivit en politik som antingen stänger dem ute eller skickar dem till Syriens krig.

Herr talman! Min fråga vänder sig till statsrådet Anna Johansson.

Det blir alltmer angeläget att minska klimatpåverkan inom transportsektorn. Som ett led i det arbetet är det oerhört angeläget att en större del av transporterna förs över från väg till järnväg. Då är det naturligtvis också oerhört viktigt att man har en stark tilltro till järnvägen. Vi måste kunna lita på att tågen går i tid och att de kommer fram när vi har tänkt att de ska komma fram, det vill säga enligt tidtabell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De senaste åren har resenärerna dessvärre fått vänja sig vid ganska stora förseningar vintertid, inställda tåg, överfulla perronger med mera. Nu har regeringen lagt till 1,24 miljarder när det gäller underhållssatsningar för 2016. Min konkreta fråga till statsrådet är: På vilket sätt arbetar regeringen för att säkerställa att tågtrafiken kommer att gå i vinter?

Herr talman! Det finns egentligen flera delar i frågan. Delvis handlar det om järnvägens skick överlag, och det lämnar en del övrigt att önska. De 1,24 miljarder som nämndes kommer naturligtvis att vara oerhört viktiga för att öka kvaliteten i järnvägsanläggningen och öka tillförlitligheten. Det kommer inte att vara något arbete som kan avslutas väldigt snabbt, utan det kommer att behöva pågå under ganska lång tid.

Men det handlar naturligtvis också om att just inför vintern göra de förberedelser som krävs för att trafiken ska kunna gå så smärtfritt som möjligt. Jag har haft möten med alla delar av järnvägssystemet, det vill säga operatörer, Trafikverket och entreprenörer. De har ett väldigt omfattande förberedelsearbete som också sker i samverkan, och de redogör för många åtgärder som sammantaget gör att jag känner mig relativt trygg med att det åtminstone ska fungera bättre den här vintern än tidigare vintrar.

Herr talman! Jag är nöjd med svaret.

Herr talman! Jag har en fråga till vice statsminister Åsa Romson om boendesituationen för asylsökande.

Det är ett jättehårt tryck nu. Mottagningssystemet står inför enormt stora utmaningar. Bland dem som öppnar asylboenden finns många nya aktörer som kanske inte riktigt har erfarenhet av detta. Det man egentligen har ansvar för är att ge tak över huvudet.

Men nu hör vi rapporter om flera kristna som blir attackerade på boendena. Det här är oacceptabelt. Vi måste ha nolltolerans. På vilket sätt avser statsrådet Åsa Romson att ta tag i den här viktiga frågan?

Herr talman! Som Désirée Pethrus säger råder en väldigt allvarlig situation i Sverige just nu när det gäller att tillfredsställa grundläggande behov för de flyktingar och asylsökande som har kommit hit. Där blir naturligtvis boendet en central punkt. Det blir liksom steg ett. Jag vet att Migrationsverket jobbar mer eller mindre dygnet runt för att säkra mat för dagen och tak över huvudet, men också naturligtvis för att säkerställa att det boende man erbjuder är acceptabelt. Man ska inte bara ge tak över huvudet, utan det ska också vara ett ställe där man kan känna trygghet. Detta är en otrolig utmaning när det är fråga om så många människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är helt oacceptabelt att människor blir attackerade, att det begås våldshandlingar eller att människor känner sig otrygga på de boenden som Migrationsverket har. Jag vet att myndigheten tar detta på fullaste allvar och gör allt för att säkerställa att man har kontroll över situationen.

Herr talman! Jag har sett mejlväxling mellan Migrationsverket och olika personer som jobbar med att hjälpa folk på asylboenden. Tyvärr ger Migrationsverket svaret att man inte kan göra någonting. Det finns personer som har gått med asylsökande till polisen och gjort polisanmälningar. Sedan har man fått gå tillbaka för att den asylsökande ska bo tillsammans med en person som sagt sig vilja skära halsen av honom. Om de här rapporterna stämmer måste vi få en lägesbild av hur omfattande det här är och vad som görs för att motverka det. Vi ska inte behöva ha särskilda boenden för kristna och andra för muslimer. Det vore naturligtvis mot hela det svenska systemet med öppenhet och möjlighet för folk att känna att de får skydd när de kommer till Sverige.

Jag skulle vilja höra vice statsministern säga att det verkligen är nolltolerans som gäller och att man kommer att sätta in de resurser som behövs för att motverka en sådan här utveckling. Ingen ska behöva känna sig otrygg.

Herr talman! Jag håller helt med om att det är oacceptabelt att människor känner den typen av hot mot sin säkerhet på asylboenden. Jag vet att myndigheten tar det på allvar. Däremot kan jag inte säga att alla handläggare på Migrationsverket i dag har tid att ägna sig åt alla de uppgifter de skulle vilja ägna sig åt. Jag förstår att de inte har det i den här situationen. Det är ett ansvar för regeringen att säkerställa att myndigheten får möjlighet att bättre jobba med sina uppgifter.

Jag tror inte att det var ledamotens vilja att sprida en bild av att vi måste gå mot ett system där man separerar just kristna och muslimer på våra asylboenden. Det är inte där de grundläggande konflikterna finns. Det finns flera enstaka händelser som är mycket allvarliga och där polisen behöver kopplas in på ett seriöst och bra sätt. Man måste ta situationen på allvar på varje plats där det äger rum. Vi ska jobba ännu mer för att det ska göras.

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Klimattoppmötet i Paris är pågående, och lösningar för att möta klimathotet håller på att mejslas fram. För svensk del är energisektorn välutvecklad. Kärnkraftverk och vattenkraftverk har låg eller ingen klimatpåverkan.

Men på transportsidan har vi fortfarande en lång bit kvar att gå. Skatten på etanol höjs nu i dagarna. Vid årsskiftet blir det 20 000 kronor dyrare att köpa en laddhybrid i Sverige. Det går lite åt andra hållet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet blir: Varför vill regeringen bromsa omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta?

Herr talman! Det vill regeringen inte alls. Regeringen vill tvärtom gå fortare fram. Målsättningen är att vi ska ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030.

Vi behöver jobba med många olika åtgärder för att nå det målet. Vi behöver minska transportbehovet generellt. Vi behöver se till att de transporter som sker görs på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Vi behöver få fler att välja miljövänliga sätt att transportera sig. Vi satte i går igång ett arbete med att ta fram en cykelstrategi som kan ha stor betydelse framför allt i våra städer.

Vi hade i måndags ett möte med många intressenter när det gäller alternativa drivmedel för att se hur vi gemensamt kan gå fram. Staten behöver naturligtvis ta ett visst ansvar. Men vi behöver ha en marknad som tar vid och ser till att det inte bara blir idéer och statliga stöd utan också blir en verklighet av en utbyggnad av alternativa drivmedel. Den utvecklingen är i allra högsta grad på gång.

Herr talman! Jag hör vad statsrådet säger men konstaterar att regeringen i mångt och mycket agerar i motsatt riktning. Pengar till forskning om ren energi tas från befintlig ram utan att ett tillskott egentligen görs. Samtidigt driver regeringen mot EU en linje om mjukare utsläppskrav.

För att knyta an till klimattoppmötet i Paris blir min fråga: Finns det inte en risk att den svenska regeringens inriktning leder till att förtroendet för Sverige som ledande i omställningen urholkas?

Herr talman! Jag skulle nog vilja säga precis tvärtom. Sverige har många tekniska lösningar som elbussar och nya modeller för framdrift i städer som omvärlden tittar på och vill lära av.

Sverige är det land i EU som redan nu har den största andelen av fordonsflottan som drivs på andra sätt än med fossila drivmedel. Vi är långt ifrån nöjda. Men vi ligger redan ganska långt framme. Risken att Sverige skulle uppfattas som bakåtsträvande är väldigt liten.

Vi tittar nu på ett bonus-malus-system som ska göra det mer fördelaktigt att köpa en mindre miljöbelastande bil. Vi höjer bidraget för att köpa en ren elbil när det gäller supermiljöbilpremien.

Vi tittar på en utbyggnad av alternativa drivmedel. Vi tittar på elvägar. Vi har sådana projekt igång. Det pågår en lång rad åtgärder samtidigt på många områden som sammantaget syftar till att nå målet.