Interpellationssvar - 2015-06-02

Fru talman! Anders Ahlgren har frågat mig om jag anser att det är rimligt att Skatteverket lägger ned och centraliserar ännu fler kontor. Han har även frågat mig vad jag ämnar göra för att garantera att små och växande företag i hela landet ska ha möjlighet att ha god kontakt med, och få bra service av, Skatteverket. Slutligen frågar han på vilket sätt jag menar att Skatteverkets centralisering stärker den regionala utvecklingen.

Ulf Berg har frågat mig om jag inte anser att det vore rimligt att även flytten av skattekontoren i Mora och Åmål pausas såsom Skatteverket nu aviserat att man gör med den planerade flytten av skattekontoren i Lycksele, Hudiksvall, Ludvika, Enköping, Mariestad, Vetlanda, Värnamo, Ängelholm och Simrishamn. Vidare har han frågat mig genom vilka initiativ jag avser att garantera en god service med hög tillgänglighet från Skatteverkets sida för alla medborgare i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Per Åsling har frågat mig om jag delar interpellantens uppfattning att nedläggning av skattekontoren i Mora och Åmål ska bordläggas i avvaktan på att Statskontorets utredning föreligger. Vidare frågar han om jag tycker att det är rimligt att det pågår ett arbete med att lägga ned myndigheters lokalkontor samtidigt som utredningen arbetar.

Slutligen har Ulf Berg frågat civilministern när någon konkret åtgärd från statsrådet och regeringen för att säkerställa att de statliga myndigheterna inte går i spetsen för regional utarmning kan förväntas. Vidare har han frågat genom vilka initiativ statsrådet avser att garantera en god statlig service med hög tillgänglighet för alla medborgare i hela landet, till exempel från Skatteverkets sida.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna.

Jag har i tidigare interpellationsdebatt rörande Skatteverkets lokalisering kunnat konstatera att det finns en bred enighet om att det är myndigheterna själva som ska fatta beslut om lokalisering utifrån de principer, mål och uppgifter för verksamheten som fastställs av regering och riksdag. Det är myndigheternas respektive ledning som ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och utifrån medborgarnas och företagens behov. Regeringen har emellertid ett övergripande ansvar över de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut. Regeringen har därför gett Statskontoret i uppdrag att ta fram ett samlat underlag avseende statliga myndigheters beslut om lokalisering.

Skatteverket har meddelat att myndigheten inväntar Statskontorets arbete och avvaktar med beslut om flytt av verksamhet från nio orter till närliggande orter. Skatteverket beslutade att flytta verksamheten i Mora och i Åmål till närliggande orter för över ett år sedan. Enligt vad jag har erfarit från Skatteverket har arbetet med de beslutade förändringarna kommit långt, och arbetet kommer att fullföljas enligt plan.

Myndigheternas uppdrag är att ge god service i hela landet på ett kostnadseffektivt sätt. God tillgång till service i hela landet inkluderar inte bara fysiska kontor, utan även de möjligheter till service som digitalisering innebär. Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 bland annat uttalat att det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet. Det handlar om att pröva om myndigheter kan lokaliseras utanför storstäderna, i första hand till länscentrum eller vissa andra orter.

Fru talman! Anders Ahlgren har frågat mig om jag anser att det är rimligt att Skatteverket lägger ned och centraliserar ännu fler kontor. Han har även frågat mig vad jag ämnar göra för att garantera att små och växande företag i hela landet ska ha möjlighet att ha god kontakt med, och få bra service av, Skatteverket. Slutligen frågar han på vilket sätt jag menar att Skatteverkets centralisering stärker den regionala utvecklingen.

Ulf Berg har frågat mig om jag inte anser att det vore rimligt att även flytten av skattekontoren i Mora och Åmål pausas såsom Skatteverket nu aviserat att man gör med den planerade flytten av skattekontoren i Lycksele, Hudiksvall, Ludvika, Enköping, Mariestad, Vetlanda, Värnamo, Ängelholm och Simrishamn. Vidare har han frågat mig genom vilka initiativ jag avser att garantera en god service med hög tillgänglighet från Skatteverkets sida för alla medborgare i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Per Åsling har frågat mig om jag delar interpellantens uppfattning att nedläggning av skattekontoren i Mora och Åmål ska bordläggas i avvaktan på att Statskontorets utredning föreligger. Vidare frågar han om jag tycker att det är rimligt att det pågår ett arbete med att lägga ned myndigheters lokalkontor samtidigt som utredningen arbetar.

Slutligen har Ulf Berg frågat civilministern när någon konkret åtgärd från statsrådet och regeringen för att säkerställa att de statliga myndigheterna inte går i spetsen för regional utarmning kan förväntas. Vidare har han frågat genom vilka initiativ statsrådet avser att garantera en god statlig service med hög tillgänglighet för alla medborgare i hela landet, till exempel från Skatteverkets sida.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna.

Jag har i tidigare interpellationsdebatt rörande Skatteverkets lokalisering kunnat konstatera att det finns en bred enighet om att det är myndigheterna själva som ska fatta beslut om lokalisering utifrån de principer, mål och uppgifter för verksamheten som fastställs av regering och riksdag. Det är myndigheternas respektive ledning som ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och utifrån medborgarnas och företagens behov. Regeringen har emellertid ett övergripande ansvar över de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut. Regeringen har därför gett Statskontoret i uppdrag att ta fram ett samlat underlag avseende statliga myndigheters beslut om lokalisering.

Skatteverket har meddelat att myndigheten inväntar Statskontorets arbete och avvaktar med beslut om flytt av verksamhet från nio orter till närliggande orter. Skatteverket beslutade att flytta verksamheten i Mora och i Åmål till närliggande orter för över ett år sedan. Enligt vad jag har erfarit från Skatteverket har arbetet med de beslutade förändringarna kommit långt, och arbetet kommer att fullföljas enligt plan.

Myndigheternas uppdrag är att ge god service i hela landet på ett kostnadseffektivt sätt. God tillgång till service i hela landet inkluderar inte bara fysiska kontor, utan även de möjligheter till service som digitalisering innebär. Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 bland annat uttalat att det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet. Det handlar om att pröva om myndigheter kan lokaliseras utanför storstäderna, i första hand till länscentrum eller vissa andra orter.

Fru talman! Anders Ahlgren har frågat mig om jag anser att det är rimligt att Skatteverket lägger ned och centraliserar ännu fler kontor. Han har även frågat mig vad jag ämnar göra för att garantera att små och växande företag i hela landet ska ha möjlighet att ha god kontakt med, och få bra service av, Skatteverket. Slutligen frågar han på vilket sätt jag menar att Skatteverkets centralisering stärker den regionala utvecklingen.

Ulf Berg har frågat mig om jag inte anser att det vore rimligt att även flytten av skattekontoren i Mora och Åmål pausas såsom Skatteverket nu aviserat att man gör med den planerade flytten av skattekontoren i Lycksele, Hudiksvall, Ludvika, Enköping, Mariestad, Vetlanda, Värnamo, Ängelholm och Simrishamn. Vidare har han frågat mig genom vilka initiativ jag avser att garantera en god service med hög tillgänglighet från Skatteverkets sida för alla medborgare i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Per Åsling har frågat mig om jag delar interpellantens uppfattning att nedläggning av skattekontoren i Mora och Åmål ska bordläggas i avvaktan på att Statskontorets utredning föreligger. Vidare frågar han om jag tycker att det är rimligt att det pågår ett arbete med att lägga ned myndigheters lokalkontor samtidigt som utredningen arbetar.

Slutligen har Ulf Berg frågat civilministern när någon konkret åtgärd från statsrådet och regeringen för att säkerställa att de statliga myndigheterna inte går i spetsen för regional utarmning kan förväntas. Vidare har han frågat genom vilka initiativ statsrådet avser att garantera en god statlig service med hög tillgänglighet för alla medborgare i hela landet, till exempel från Skatteverkets sida.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna.

Jag har i tidigare interpellationsdebatt rörande Skatteverkets lokalisering kunnat konstatera att det finns en bred enighet om att det är myndigheterna själva som ska fatta beslut om lokalisering utifrån de principer, mål och uppgifter för verksamheten som fastställs av regering och riksdag. Det är myndigheternas respektive ledning som ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och utifrån medborgarnas och företagens behov. Regeringen har emellertid ett övergripande ansvar över de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut. Regeringen har därför gett Statskontoret i uppdrag att ta fram ett samlat underlag avseende statliga myndigheters beslut om lokalisering.

Skatteverket har meddelat att myndigheten inväntar Statskontorets arbete och avvaktar med beslut om flytt av verksamhet från nio orter till närliggande orter. Skatteverket beslutade att flytta verksamheten i Mora och i Åmål till närliggande orter för över ett år sedan. Enligt vad jag har erfarit från Skatteverket har arbetet med de beslutade förändringarna kommit långt, och arbetet kommer att fullföljas enligt plan.

Myndigheternas uppdrag är att ge god service i hela landet på ett kostnadseffektivt sätt. God tillgång till service i hela landet inkluderar inte bara fysiska kontor, utan även de möjligheter till service som digitalisering innebär. Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 bland annat uttalat att det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet. Det handlar om att pröva om myndigheter kan lokaliseras utanför storstäderna, i första hand till länscentrum eller vissa andra orter.

Fru talman! Anders Ahlgren har frågat mig om jag anser att det är rimligt att Skatteverket lägger ned och centraliserar ännu fler kontor. Han har även frågat mig vad jag ämnar göra för att garantera att små och växande företag i hela landet ska ha möjlighet att ha god kontakt med, och få bra service av, Skatteverket. Slutligen frågar han på vilket sätt jag menar att Skatteverkets centralisering stärker den regionala utvecklingen.

Ulf Berg har frågat mig om jag inte anser att det vore rimligt att även flytten av skattekontoren i Mora och Åmål pausas såsom Skatteverket nu aviserat att man gör med den planerade flytten av skattekontoren i Lycksele, Hudiksvall, Ludvika, Enköping, Mariestad, Vetlanda, Värnamo, Ängelholm och Simrishamn. Vidare har han frågat mig genom vilka initiativ jag avser att garantera en god service med hög tillgänglighet från Skatteverkets sida för alla medborgare i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Per Åsling har frågat mig om jag delar interpellantens uppfattning att nedläggning av skattekontoren i Mora och Åmål ska bordläggas i avvaktan på att Statskontorets utredning föreligger. Vidare frågar han om jag tycker att det är rimligt att det pågår ett arbete med att lägga ned myndigheters lokalkontor samtidigt som utredningen arbetar.

Slutligen har Ulf Berg frågat civilministern när någon konkret åtgärd från statsrådet och regeringen för att säkerställa att de statliga myndigheterna inte går i spetsen för regional utarmning kan förväntas. Vidare har han frågat genom vilka initiativ statsrådet avser att garantera en god statlig service med hög tillgänglighet för alla medborgare i hela landet, till exempel från Skatteverkets sida.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationerna.

Jag har i tidigare interpellationsdebatt rörande Skatteverkets lokalisering kunnat konstatera att det finns en bred enighet om att det är myndigheterna själva som ska fatta beslut om lokalisering utifrån de principer, mål och uppgifter för verksamheten som fastställs av regering och riksdag. Det är myndigheternas respektive ledning som ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt och utifrån medborgarnas och företagens behov. Regeringen har emellertid ett övergripande ansvar över de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut. Regeringen har därför gett Statskontoret i uppdrag att ta fram ett samlat underlag avseende statliga myndigheters beslut om lokalisering.

Skatteverket har meddelat att myndigheten inväntar Statskontorets arbete och avvaktar med beslut om flytt av verksamhet från nio orter till närliggande orter. Skatteverket beslutade att flytta verksamheten i Mora och i Åmål till närliggande orter för över ett år sedan. Enligt vad jag har erfarit från Skatteverket har arbetet med de beslutade förändringarna kommit långt, och arbetet kommer att fullföljas enligt plan.

Myndigheternas uppdrag är att ge god service i hela landet på ett kostnadseffektivt sätt. God tillgång till service i hela landet inkluderar inte bara fysiska kontor, utan även de möjligheter till service som digitalisering innebär. Regeringen har i budgetpropositionen för 2015 bland annat uttalat att det är viktigt att de statliga myndigheternas lokalisering kan få en större spridning över landet. Det handlar om att pröva om myndigheter kan lokaliseras utanför storstäderna, i första hand till länscentrum eller vissa andra orter.

Fru talman! Jag ska börja med att tacka finansministern för svaret och ska återkomma till det så småningom.

Först vill jag tala lite grann om de beslut som är fattade av olika statliga myndigheter och som driver urbaniseringsprocessen i en allt snabbare takt.

Vi är det land som just nu klyvs snabbast i hela Europa. Jag tycker att staten har en skyldighet att väldigt tydligt markera att vi är beredda att ha vår verksamhet till alla invånare i hela landet. En likvärdig service är ju ett rimligt krav - detta också för att bryta urbaniseringen.

I den här diskussionen kan vi i de båda politiska blocken skylla utvecklingen på varandra, men faktum är att urbaniseringen och den här utarmningen har pågått sedan 50-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Folk på landsorten erbjöds flyttbidrag om man flyttade till fabriken i den stora staden. Flyttbidraget finns fortfarande kvar 2015. Medvetet har landsbygden tömts på sina invånare. På det sättet har vi Europas snabbaste urbanisering.

Om vi ska klara att vända denna trend måste vi först och främst sluta skylla på varandra. Vi måste tillsammans kunna erbjuda invånarna likvärdig offentlig service i hela landet, och statens verksamhet måste visa vägen.

Min interpellation är från den 25 mars, och en hel del har hänt sedan dess. Bland annat tog Centerpartiet ett initiativ till en debatt här i kammaren den 14 april om statens närvaro i hela landet. Då presenterade regeringen ett initiativ att ge Statskontoret i uppdrag att se över effekten av den statliga centraliseringen och leverera ett underlag senast i april 2016 - ett initiativ som vi med spänning ska följa.

Åtskilliga gånger har riksdagen uttalat sig för att myndigheterna ska ha en decentraliserad organisation. Det finns faktiskt en särskild förordning som heter 2007:713 som ger statliga verksamheter i uppgift att arbeta i decentraliserad riktning. Man ska medverka i den regionala utvecklingen och samråda med regionalt ansvariga innan man förändrar myndigheternas verksamheter. Ändå ökar centraliseringen. Då kan man fundera på om de statliga verksamheterna nonchalerar uppdraget i förordningen.

Låt mig ge några exempel på de senaste åtta månadernas förändringar.

Arbetsförmedlingen aviserar att lägga ned hundra arbetsförmedlingskontor. Den statliga banken SBAB meddelar sina företagskunder att man inte längre vill låna ut till företag norr om Dalälven. Trafikverket minskar från åtta ledningscentraler till fyra. Yrkeshögskolemyndigheten beviljar utbildning med start hösten 2015 med 50 procent av alla utbildningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Skatteverket vill lägga ned nio kontor. Posten drar in paketutlämningsställen. ADSL-stationer läggs ned av Telias dotterbolag. Posten försvårar lördagsutdelning av dagstidningar. Statliga museer ska ge fritt inträde, och av de 20 statliga muséerna är det bara 3 som finns utanför Stockholm. Listan kan göras lång.

Alla är i behov av jobb, service och ökad trygghet.

Fru talman! Finansministern säger i sitt svar att "det är myndigheterna själva som ska fatta beslut om lokalisering". Då undrar jag: På vilket sätt ska nedläggningen av elva skattekontor uppfylla regeringens princip om statlig närvaro i hela landet? Och hur uppfyller Skatteverket arbetet när man lägger ned elva skattekontor, förordningen 2007:713?

Fru talman! Jag ska börja med att tacka finansministern för svaret och ska återkomma till det så småningom.

Först vill jag tala lite grann om de beslut som är fattade av olika statliga myndigheter och som driver urbaniseringsprocessen i en allt snabbare takt.

Vi är det land som just nu klyvs snabbast i hela Europa. Jag tycker att staten har en skyldighet att väldigt tydligt markera att vi är beredda att ha vår verksamhet till alla invånare i hela landet. En likvärdig service är ju ett rimligt krav - detta också för att bryta urbaniseringen.

I den här diskussionen kan vi i de båda politiska blocken skylla utvecklingen på varandra, men faktum är att urbaniseringen och den här utarmningen har pågått sedan 50-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Folk på landsorten erbjöds flyttbidrag om man flyttade till fabriken i den stora staden. Flyttbidraget finns fortfarande kvar 2015. Medvetet har landsbygden tömts på sina invånare. På det sättet har vi Europas snabbaste urbanisering.

Om vi ska klara att vända denna trend måste vi först och främst sluta skylla på varandra. Vi måste tillsammans kunna erbjuda invånarna likvärdig offentlig service i hela landet, och statens verksamhet måste visa vägen.

Min interpellation är från den 25 mars, och en hel del har hänt sedan dess. Bland annat tog Centerpartiet ett initiativ till en debatt här i kammaren den 14 april om statens närvaro i hela landet. Då presenterade regeringen ett initiativ att ge Statskontoret i uppdrag att se över effekten av den statliga centraliseringen och leverera ett underlag senast i april 2016 - ett initiativ som vi med spänning ska följa.

Åtskilliga gånger har riksdagen uttalat sig för att myndigheterna ska ha en decentraliserad organisation. Det finns faktiskt en särskild förordning som heter 2007:713 som ger statliga verksamheter i uppgift att arbeta i decentraliserad riktning. Man ska medverka i den regionala utvecklingen och samråda med regionalt ansvariga innan man förändrar myndigheternas verksamheter. Ändå ökar centraliseringen. Då kan man fundera på om de statliga verksamheterna nonchalerar uppdraget i förordningen.

Låt mig ge några exempel på de senaste åtta månadernas förändringar.

Arbetsförmedlingen aviserar att lägga ned hundra arbetsförmedlingskontor. Den statliga banken SBAB meddelar sina företagskunder att man inte längre vill låna ut till företag norr om Dalälven. Trafikverket minskar från åtta ledningscentraler till fyra. Yrkeshögskolemyndigheten beviljar utbildning med start hösten 2015 med 50 procent av alla utbildningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Skatteverket vill lägga ned nio kontor. Posten drar in paketutlämningsställen. ADSL-stationer läggs ned av Telias dotterbolag. Posten försvårar lördagsutdelning av dagstidningar. Statliga museer ska ge fritt inträde, och av de 20 statliga muséerna är det bara 3 som finns utanför Stockholm. Listan kan göras lång.

Alla är i behov av jobb, service och ökad trygghet.

Fru talman! Finansministern säger i sitt svar att "det är myndigheterna själva som ska fatta beslut om lokalisering". Då undrar jag: På vilket sätt ska nedläggningen av elva skattekontor uppfylla regeringens princip om statlig närvaro i hela landet? Och hur uppfyller Skatteverket arbetet när man lägger ned elva skattekontor, förordningen 2007:713?

Fru talman! Jag ska börja med att tacka finansministern för svaret och ska återkomma till det så småningom.

Först vill jag tala lite grann om de beslut som är fattade av olika statliga myndigheter och som driver urbaniseringsprocessen i en allt snabbare takt.

Vi är det land som just nu klyvs snabbast i hela Europa. Jag tycker att staten har en skyldighet att väldigt tydligt markera att vi är beredda att ha vår verksamhet till alla invånare i hela landet. En likvärdig service är ju ett rimligt krav - detta också för att bryta urbaniseringen.

I den här diskussionen kan vi i de båda politiska blocken skylla utvecklingen på varandra, men faktum är att urbaniseringen och den här utarmningen har pågått sedan 50-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Folk på landsorten erbjöds flyttbidrag om man flyttade till fabriken i den stora staden. Flyttbidraget finns fortfarande kvar 2015. Medvetet har landsbygden tömts på sina invånare. På det sättet har vi Europas snabbaste urbanisering.

Om vi ska klara att vända denna trend måste vi först och främst sluta skylla på varandra. Vi måste tillsammans kunna erbjuda invånarna likvärdig offentlig service i hela landet, och statens verksamhet måste visa vägen.

Min interpellation är från den 25 mars, och en hel del har hänt sedan dess. Bland annat tog Centerpartiet ett initiativ till en debatt här i kammaren den 14 april om statens närvaro i hela landet. Då presenterade regeringen ett initiativ att ge Statskontoret i uppdrag att se över effekten av den statliga centraliseringen och leverera ett underlag senast i april 2016 - ett initiativ som vi med spänning ska följa.

Åtskilliga gånger har riksdagen uttalat sig för att myndigheterna ska ha en decentraliserad organisation. Det finns faktiskt en särskild förordning som heter 2007:713 som ger statliga verksamheter i uppgift att arbeta i decentraliserad riktning. Man ska medverka i den regionala utvecklingen och samråda med regionalt ansvariga innan man förändrar myndigheternas verksamheter. Ändå ökar centraliseringen. Då kan man fundera på om de statliga verksamheterna nonchalerar uppdraget i förordningen.

Låt mig ge några exempel på de senaste åtta månadernas förändringar.

Arbetsförmedlingen aviserar att lägga ned hundra arbetsförmedlingskontor. Den statliga banken SBAB meddelar sina företagskunder att man inte längre vill låna ut till företag norr om Dalälven. Trafikverket minskar från åtta ledningscentraler till fyra. Yrkeshögskolemyndigheten beviljar utbildning med start hösten 2015 med 50 procent av alla utbildningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Skatteverket vill lägga ned nio kontor. Posten drar in paketutlämningsställen. ADSL-stationer läggs ned av Telias dotterbolag. Posten försvårar lördagsutdelning av dagstidningar. Statliga museer ska ge fritt inträde, och av de 20 statliga muséerna är det bara 3 som finns utanför Stockholm. Listan kan göras lång.

Alla är i behov av jobb, service och ökad trygghet.

Fru talman! Finansministern säger i sitt svar att "det är myndigheterna själva som ska fatta beslut om lokalisering". Då undrar jag: På vilket sätt ska nedläggningen av elva skattekontor uppfylla regeringens princip om statlig närvaro i hela landet? Och hur uppfyller Skatteverket arbetet när man lägger ned elva skattekontor, förordningen 2007:713?

Fru talman! Jag ska börja med att tacka finansministern för svaret och ska återkomma till det så småningom.

Först vill jag tala lite grann om de beslut som är fattade av olika statliga myndigheter och som driver urbaniseringsprocessen i en allt snabbare takt.

Vi är det land som just nu klyvs snabbast i hela Europa. Jag tycker att staten har en skyldighet att väldigt tydligt markera att vi är beredda att ha vår verksamhet till alla invånare i hela landet. En likvärdig service är ju ett rimligt krav - detta också för att bryta urbaniseringen.

I den här diskussionen kan vi i de båda politiska blocken skylla utvecklingen på varandra, men faktum är att urbaniseringen och den här utarmningen har pågått sedan 50-talet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Folk på landsorten erbjöds flyttbidrag om man flyttade till fabriken i den stora staden. Flyttbidraget finns fortfarande kvar 2015. Medvetet har landsbygden tömts på sina invånare. På det sättet har vi Europas snabbaste urbanisering.

Om vi ska klara att vända denna trend måste vi först och främst sluta skylla på varandra. Vi måste tillsammans kunna erbjuda invånarna likvärdig offentlig service i hela landet, och statens verksamhet måste visa vägen.

Min interpellation är från den 25 mars, och en hel del har hänt sedan dess. Bland annat tog Centerpartiet ett initiativ till en debatt här i kammaren den 14 april om statens närvaro i hela landet. Då presenterade regeringen ett initiativ att ge Statskontoret i uppdrag att se över effekten av den statliga centraliseringen och leverera ett underlag senast i april 2016 - ett initiativ som vi med spänning ska följa.

Åtskilliga gånger har riksdagen uttalat sig för att myndigheterna ska ha en decentraliserad organisation. Det finns faktiskt en särskild förordning som heter 2007:713 som ger statliga verksamheter i uppgift att arbeta i decentraliserad riktning. Man ska medverka i den regionala utvecklingen och samråda med regionalt ansvariga innan man förändrar myndigheternas verksamheter. Ändå ökar centraliseringen. Då kan man fundera på om de statliga verksamheterna nonchalerar uppdraget i förordningen.

Låt mig ge några exempel på de senaste åtta månadernas förändringar.

Arbetsförmedlingen aviserar att lägga ned hundra arbetsförmedlingskontor. Den statliga banken SBAB meddelar sina företagskunder att man inte längre vill låna ut till företag norr om Dalälven. Trafikverket minskar från åtta ledningscentraler till fyra. Yrkeshögskolemyndigheten beviljar utbildning med start hösten 2015 med 50 procent av alla utbildningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Skatteverket vill lägga ned nio kontor. Posten drar in paketutlämningsställen. ADSL-stationer läggs ned av Telias dotterbolag. Posten försvårar lördagsutdelning av dagstidningar. Statliga museer ska ge fritt inträde, och av de 20 statliga muséerna är det bara 3 som finns utanför Stockholm. Listan kan göras lång.

Alla är i behov av jobb, service och ökad trygghet.

Fru talman! Finansministern säger i sitt svar att "det är myndigheterna själva som ska fatta beslut om lokalisering". Då undrar jag: På vilket sätt ska nedläggningen av elva skattekontor uppfylla regeringens princip om statlig närvaro i hela landet? Och hur uppfyller Skatteverket arbetet när man lägger ned elva skattekontor, förordningen 2007:713?

Fru talman! Låt mig först konstatera - det kan annars te sig lite underligt - att anledningen till att undertecknad har två interpellationer är att jag inte fick ställa dem till en minister, för det var två olika ministrar som skulle besvara dem.

Jag vill börja med att säga att jag tycker att finansministern och regeringen sedan vi skrev de här interpellationerna har gjort vissa saker som är klart bra.

Det första uppdraget till den statliga utredningen är att den statliga närvaron ska kartläggas regionalt och lokalt. Jag tycker att det är väldigt bra och kan bara instämma i vad min kollega Anders Ahlgren har sagt i frågan. Jag står helt bakom hans beskrivning, eftersom vi båda verkar i ett län som under lång tid har känt av hur statlig verksamhet flyttas. Det är inte bara den här regeringen utan också den tidigare regeringen som har jobbat på det här sättet. Det gäller Polisen, Åklagarmyndigheten, Kronofogden, Posten, Banverket, Försäkringskassan - ja, listan kan göras lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot utredningens resultat. Det är viktigt att ha ett öppet sinne och se vad vi kan göra för att åtminstone urbaniseringstakten ska gå lite långsammare, för det är svårt att få den att gå i den andra riktningen.

Låt mig också poängtera att statliga jobb inte kommer att rädda landsbygden, men de är en viktig pusselbit i Mora och Ludvika, om jag håller mig i mitt hemlän.

Den kvinnliga ingenjören på ABB har en man som är akademiker och kan jobba på Skatteverkets kontor i Ludvika. Det gör att det är lättare att rekrytera kompetent personal, inte bara till Skatteverket utan till ABB. Ofta finns det ju en medföljande, och båda vill ha jobb. Därför är det viktigt att staten ser till att det finns akademiska jobb även på mindre orter.

Vad gör vi som verkar på mindre orter? Jo, vi tycker att det är jättebra att våra ungdomar åker till universitet och högskolor runt om i Sverige eller i andra länder och skaffar sig kunskap. Men vi ser ju gärna att en och annan kommer hem. Finns det inga akademiska jobb blir det svårare att flytta hem. Då stannar man kanske på universitetsorten eller på en annan ort där man kan få jobb.

Det är inte bara Skatteverket som har sådana här planer. Även andra drabbas av detta. Jag besökte en trävarufirma utanför Ånge i går. Man har fått erfara vad som händer när Green Cargo har färre anslutningspunkter. Man har svårt att få det virke som exporteras att gå med Green Cargo på statlig järnväg.

Dessa pusselbitar bildar kanske inte var för sig ett mönster, men när vi har lagt ihop tillräckligt många förstår vi lite grann varför urbaniseringstakten i Sverige är så hög.

Jag välkomnar som sagt den statliga utredningen.

Fru talman! Låt mig först konstatera - det kan annars te sig lite underligt - att anledningen till att undertecknad har två interpellationer är att jag inte fick ställa dem till en minister, för det var två olika ministrar som skulle besvara dem.

Jag vill börja med att säga att jag tycker att finansministern och regeringen sedan vi skrev de här interpellationerna har gjort vissa saker som är klart bra.

Det första uppdraget till den statliga utredningen är att den statliga närvaron ska kartläggas regionalt och lokalt. Jag tycker att det är väldigt bra och kan bara instämma i vad min kollega Anders Ahlgren har sagt i frågan. Jag står helt bakom hans beskrivning, eftersom vi båda verkar i ett län som under lång tid har känt av hur statlig verksamhet flyttas. Det är inte bara den här regeringen utan också den tidigare regeringen som har jobbat på det här sättet. Det gäller Polisen, Åklagarmyndigheten, Kronofogden, Posten, Banverket, Försäkringskassan - ja, listan kan göras lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot utredningens resultat. Det är viktigt att ha ett öppet sinne och se vad vi kan göra för att åtminstone urbaniseringstakten ska gå lite långsammare, för det är svårt att få den att gå i den andra riktningen.

Låt mig också poängtera att statliga jobb inte kommer att rädda landsbygden, men de är en viktig pusselbit i Mora och Ludvika, om jag håller mig i mitt hemlän.

Den kvinnliga ingenjören på ABB har en man som är akademiker och kan jobba på Skatteverkets kontor i Ludvika. Det gör att det är lättare att rekrytera kompetent personal, inte bara till Skatteverket utan till ABB. Ofta finns det ju en medföljande, och båda vill ha jobb. Därför är det viktigt att staten ser till att det finns akademiska jobb även på mindre orter.

Vad gör vi som verkar på mindre orter? Jo, vi tycker att det är jättebra att våra ungdomar åker till universitet och högskolor runt om i Sverige eller i andra länder och skaffar sig kunskap. Men vi ser ju gärna att en och annan kommer hem. Finns det inga akademiska jobb blir det svårare att flytta hem. Då stannar man kanske på universitetsorten eller på en annan ort där man kan få jobb.

Det är inte bara Skatteverket som har sådana här planer. Även andra drabbas av detta. Jag besökte en trävarufirma utanför Ånge i går. Man har fått erfara vad som händer när Green Cargo har färre anslutningspunkter. Man har svårt att få det virke som exporteras att gå med Green Cargo på statlig järnväg.

Dessa pusselbitar bildar kanske inte var för sig ett mönster, men när vi har lagt ihop tillräckligt många förstår vi lite grann varför urbaniseringstakten i Sverige är så hög.

Jag välkomnar som sagt den statliga utredningen.

Fru talman! Låt mig först konstatera - det kan annars te sig lite underligt - att anledningen till att undertecknad har två interpellationer är att jag inte fick ställa dem till en minister, för det var två olika ministrar som skulle besvara dem.

Jag vill börja med att säga att jag tycker att finansministern och regeringen sedan vi skrev de här interpellationerna har gjort vissa saker som är klart bra.

Det första uppdraget till den statliga utredningen är att den statliga närvaron ska kartläggas regionalt och lokalt. Jag tycker att det är väldigt bra och kan bara instämma i vad min kollega Anders Ahlgren har sagt i frågan. Jag står helt bakom hans beskrivning, eftersom vi båda verkar i ett län som under lång tid har känt av hur statlig verksamhet flyttas. Det är inte bara den här regeringen utan också den tidigare regeringen som har jobbat på det här sättet. Det gäller Polisen, Åklagarmyndigheten, Kronofogden, Posten, Banverket, Försäkringskassan - ja, listan kan göras lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot utredningens resultat. Det är viktigt att ha ett öppet sinne och se vad vi kan göra för att åtminstone urbaniseringstakten ska gå lite långsammare, för det är svårt att få den att gå i den andra riktningen.

Låt mig också poängtera att statliga jobb inte kommer att rädda landsbygden, men de är en viktig pusselbit i Mora och Ludvika, om jag håller mig i mitt hemlän.

Den kvinnliga ingenjören på ABB har en man som är akademiker och kan jobba på Skatteverkets kontor i Ludvika. Det gör att det är lättare att rekrytera kompetent personal, inte bara till Skatteverket utan till ABB. Ofta finns det ju en medföljande, och båda vill ha jobb. Därför är det viktigt att staten ser till att det finns akademiska jobb även på mindre orter.

Vad gör vi som verkar på mindre orter? Jo, vi tycker att det är jättebra att våra ungdomar åker till universitet och högskolor runt om i Sverige eller i andra länder och skaffar sig kunskap. Men vi ser ju gärna att en och annan kommer hem. Finns det inga akademiska jobb blir det svårare att flytta hem. Då stannar man kanske på universitetsorten eller på en annan ort där man kan få jobb.

Det är inte bara Skatteverket som har sådana här planer. Även andra drabbas av detta. Jag besökte en trävarufirma utanför Ånge i går. Man har fått erfara vad som händer när Green Cargo har färre anslutningspunkter. Man har svårt att få det virke som exporteras att gå med Green Cargo på statlig järnväg.

Dessa pusselbitar bildar kanske inte var för sig ett mönster, men när vi har lagt ihop tillräckligt många förstår vi lite grann varför urbaniseringstakten i Sverige är så hög.

Jag välkomnar som sagt den statliga utredningen.

Fru talman! Låt mig först konstatera - det kan annars te sig lite underligt - att anledningen till att undertecknad har två interpellationer är att jag inte fick ställa dem till en minister, för det var två olika ministrar som skulle besvara dem.

Jag vill börja med att säga att jag tycker att finansministern och regeringen sedan vi skrev de här interpellationerna har gjort vissa saker som är klart bra.

Det första uppdraget till den statliga utredningen är att den statliga närvaron ska kartläggas regionalt och lokalt. Jag tycker att det är väldigt bra och kan bara instämma i vad min kollega Anders Ahlgren har sagt i frågan. Jag står helt bakom hans beskrivning, eftersom vi båda verkar i ett län som under lång tid har känt av hur statlig verksamhet flyttas. Det är inte bara den här regeringen utan också den tidigare regeringen som har jobbat på det här sättet. Det gäller Polisen, Åklagarmyndigheten, Kronofogden, Posten, Banverket, Försäkringskassan - ja, listan kan göras lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot utredningens resultat. Det är viktigt att ha ett öppet sinne och se vad vi kan göra för att åtminstone urbaniseringstakten ska gå lite långsammare, för det är svårt att få den att gå i den andra riktningen.

Låt mig också poängtera att statliga jobb inte kommer att rädda landsbygden, men de är en viktig pusselbit i Mora och Ludvika, om jag håller mig i mitt hemlän.

Den kvinnliga ingenjören på ABB har en man som är akademiker och kan jobba på Skatteverkets kontor i Ludvika. Det gör att det är lättare att rekrytera kompetent personal, inte bara till Skatteverket utan till ABB. Ofta finns det ju en medföljande, och båda vill ha jobb. Därför är det viktigt att staten ser till att det finns akademiska jobb även på mindre orter.

Vad gör vi som verkar på mindre orter? Jo, vi tycker att det är jättebra att våra ungdomar åker till universitet och högskolor runt om i Sverige eller i andra länder och skaffar sig kunskap. Men vi ser ju gärna att en och annan kommer hem. Finns det inga akademiska jobb blir det svårare att flytta hem. Då stannar man kanske på universitetsorten eller på en annan ort där man kan få jobb.

Det är inte bara Skatteverket som har sådana här planer. Även andra drabbas av detta. Jag besökte en trävarufirma utanför Ånge i går. Man har fått erfara vad som händer när Green Cargo har färre anslutningspunkter. Man har svårt att få det virke som exporteras att gå med Green Cargo på statlig järnväg.

Dessa pusselbitar bildar kanske inte var för sig ett mönster, men när vi har lagt ihop tillräckligt många förstår vi lite grann varför urbaniseringstakten i Sverige är så hög.

Jag välkomnar som sagt den statliga utredningen.

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Jag har i min interpellation lyft upp frågor som har bäring på Skatteverket eftersom jag är nyinvald i Skatteverkets insynsråd och värnar det extra. I min roll som skatteutskottets ordförande ingår också att följa Skatteverket mer än andra myndigheter. Frågan kan lika gärna ställas angående andra myndigheter, men jag har valt Skatteverket av de skäl som jag har framfört.

Myndigheterna är till för medborgarna, och medborgarna har rätt till en likvärdig service oavsett bostadsort i landet. För att underlätta företagande och jobb krävs tillgång till lokal närvaro av myndigheter.

Det är dessutom en fråga om omsorg om skattemedel. Den pågående centraliseringen av myndigheter till storstadsregioner och större städer leder till ökade kostnader för såväl lokaler som löner.

Det finns en betydande potential för effektivisering. Många delar av myndigheternas verksamhet kan och ska decentraliseras. Den nya tekniken gör att det aldrig har varit lättare än nu att just decentralisera verksamhet.

Anders Ahlgren nämnde i sitt anförande förordningen 713 från 2007 som tydligt lyfter upp frågan att statliga myndigheter har ett ansvar för att medverka i regionalt tillväxtarbete och pröva decentralisering av verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 15 maj 2003, alltså för tolv år sedan, lade dåvarande regering med Göran Persson och Bosse Ringholm i spetsen fram en proposition om det nya skatteverket på riksdagens bord. Av propositionen framgår att ett av de tyngst vägande skälen för att bilda den nya myndigheten var den ökade flexibiliteten. Det skulle bli avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet utan det formella hinder som myndighetsgränserna utgjorde.

Regeringens bedömning var att den föreslagna omorganisationen skulle medföra att Skatteverket kunde ta större hänsyn till regionala konsekvenser än vad skattemyndigheterna och Riksskatteverket kunde göra.

Det ställningstagandet och den utgångspunkten är lika relevant i dag. Därför är det värdefullt att finansministern i svaret konstaterar att regeringen har ett övergripande ansvar för de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut. Med det konstaterar jag att frågan är politisk och att regeringen har en möjlighet och ett ansvar att via regleringsbrev eller på annat sätt styra hur myndigheter agerar och organiseras.

Jag får återkomma till Statskontorets uppdrag, men är det inte rimligt att stoppa nedläggningen när en utredning är tillsatt, ministern?

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Jag har i min interpellation lyft upp frågor som har bäring på Skatteverket eftersom jag är nyinvald i Skatteverkets insynsråd och värnar det extra. I min roll som skatteutskottets ordförande ingår också att följa Skatteverket mer än andra myndigheter. Frågan kan lika gärna ställas angående andra myndigheter, men jag har valt Skatteverket av de skäl som jag har framfört.

Myndigheterna är till för medborgarna, och medborgarna har rätt till en likvärdig service oavsett bostadsort i landet. För att underlätta företagande och jobb krävs tillgång till lokal närvaro av myndigheter.

Det är dessutom en fråga om omsorg om skattemedel. Den pågående centraliseringen av myndigheter till storstadsregioner och större städer leder till ökade kostnader för såväl lokaler som löner.

Det finns en betydande potential för effektivisering. Många delar av myndigheternas verksamhet kan och ska decentraliseras. Den nya tekniken gör att det aldrig har varit lättare än nu att just decentralisera verksamhet.

Anders Ahlgren nämnde i sitt anförande förordningen 713 från 2007 som tydligt lyfter upp frågan att statliga myndigheter har ett ansvar för att medverka i regionalt tillväxtarbete och pröva decentralisering av verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 15 maj 2003, alltså för tolv år sedan, lade dåvarande regering med Göran Persson och Bosse Ringholm i spetsen fram en proposition om det nya skatteverket på riksdagens bord. Av propositionen framgår att ett av de tyngst vägande skälen för att bilda den nya myndigheten var den ökade flexibiliteten. Det skulle bli avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet utan det formella hinder som myndighetsgränserna utgjorde.

Regeringens bedömning var att den föreslagna omorganisationen skulle medföra att Skatteverket kunde ta större hänsyn till regionala konsekvenser än vad skattemyndigheterna och Riksskatteverket kunde göra.

Det ställningstagandet och den utgångspunkten är lika relevant i dag. Därför är det värdefullt att finansministern i svaret konstaterar att regeringen har ett övergripande ansvar för de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut. Med det konstaterar jag att frågan är politisk och att regeringen har en möjlighet och ett ansvar att via regleringsbrev eller på annat sätt styra hur myndigheter agerar och organiseras.

Jag får återkomma till Statskontorets uppdrag, men är det inte rimligt att stoppa nedläggningen när en utredning är tillsatt, ministern?

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Jag har i min interpellation lyft upp frågor som har bäring på Skatteverket eftersom jag är nyinvald i Skatteverkets insynsråd och värnar det extra. I min roll som skatteutskottets ordförande ingår också att följa Skatteverket mer än andra myndigheter. Frågan kan lika gärna ställas angående andra myndigheter, men jag har valt Skatteverket av de skäl som jag har framfört.

Myndigheterna är till för medborgarna, och medborgarna har rätt till en likvärdig service oavsett bostadsort i landet. För att underlätta företagande och jobb krävs tillgång till lokal närvaro av myndigheter.

Det är dessutom en fråga om omsorg om skattemedel. Den pågående centraliseringen av myndigheter till storstadsregioner och större städer leder till ökade kostnader för såväl lokaler som löner.

Det finns en betydande potential för effektivisering. Många delar av myndigheternas verksamhet kan och ska decentraliseras. Den nya tekniken gör att det aldrig har varit lättare än nu att just decentralisera verksamhet.

Anders Ahlgren nämnde i sitt anförande förordningen 713 från 2007 som tydligt lyfter upp frågan att statliga myndigheter har ett ansvar för att medverka i regionalt tillväxtarbete och pröva decentralisering av verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 15 maj 2003, alltså för tolv år sedan, lade dåvarande regering med Göran Persson och Bosse Ringholm i spetsen fram en proposition om det nya skatteverket på riksdagens bord. Av propositionen framgår att ett av de tyngst vägande skälen för att bilda den nya myndigheten var den ökade flexibiliteten. Det skulle bli avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet utan det formella hinder som myndighetsgränserna utgjorde.

Regeringens bedömning var att den föreslagna omorganisationen skulle medföra att Skatteverket kunde ta större hänsyn till regionala konsekvenser än vad skattemyndigheterna och Riksskatteverket kunde göra.

Det ställningstagandet och den utgångspunkten är lika relevant i dag. Därför är det värdefullt att finansministern i svaret konstaterar att regeringen har ett övergripande ansvar för de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut. Med det konstaterar jag att frågan är politisk och att regeringen har en möjlighet och ett ansvar att via regleringsbrev eller på annat sätt styra hur myndigheter agerar och organiseras.

Jag får återkomma till Statskontorets uppdrag, men är det inte rimligt att stoppa nedläggningen när en utredning är tillsatt, ministern?

Fru talman! Jag tackar finansministern för svaret. Jag har i min interpellation lyft upp frågor som har bäring på Skatteverket eftersom jag är nyinvald i Skatteverkets insynsråd och värnar det extra. I min roll som skatteutskottets ordförande ingår också att följa Skatteverket mer än andra myndigheter. Frågan kan lika gärna ställas angående andra myndigheter, men jag har valt Skatteverket av de skäl som jag har framfört.

Myndigheterna är till för medborgarna, och medborgarna har rätt till en likvärdig service oavsett bostadsort i landet. För att underlätta företagande och jobb krävs tillgång till lokal närvaro av myndigheter.

Det är dessutom en fråga om omsorg om skattemedel. Den pågående centraliseringen av myndigheter till storstadsregioner och större städer leder till ökade kostnader för såväl lokaler som löner.

Det finns en betydande potential för effektivisering. Många delar av myndigheternas verksamhet kan och ska decentraliseras. Den nya tekniken gör att det aldrig har varit lättare än nu att just decentralisera verksamhet.

Anders Ahlgren nämnde i sitt anförande förordningen 713 från 2007 som tydligt lyfter upp frågan att statliga myndigheter har ett ansvar för att medverka i regionalt tillväxtarbete och pröva decentralisering av verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den 15 maj 2003, alltså för tolv år sedan, lade dåvarande regering med Göran Persson och Bosse Ringholm i spetsen fram en proposition om det nya skatteverket på riksdagens bord. Av propositionen framgår att ett av de tyngst vägande skälen för att bilda den nya myndigheten var den ökade flexibiliteten. Det skulle bli avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet utan det formella hinder som myndighetsgränserna utgjorde.

Regeringens bedömning var att den föreslagna omorganisationen skulle medföra att Skatteverket kunde ta större hänsyn till regionala konsekvenser än vad skattemyndigheterna och Riksskatteverket kunde göra.

Det ställningstagandet och den utgångspunkten är lika relevant i dag. Därför är det värdefullt att finansministern i svaret konstaterar att regeringen har ett övergripande ansvar för de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut. Med det konstaterar jag att frågan är politisk och att regeringen har en möjlighet och ett ansvar att via regleringsbrev eller på annat sätt styra hur myndigheter agerar och organiseras.

Jag får återkomma till Statskontorets uppdrag, men är det inte rimligt att stoppa nedläggningen när en utredning är tillsatt, ministern?

Fru talman! Det är roligt att se de borgerliga ledamöternas engagemang i fråga om lokaliseringen av Skatteverkets kontor, värdet av att det ska finnas statliga jobb runt om i landet och allt som hänger ihop med det, förutsättningar för utveckling och så vidare.

Jag frågar mig dock om samma engagemang fanns när ni var i regeringsställning. Nu kräver ni att de långt gångna planerna för Skatteverket i Mora och Åmål ska ändras. Var fanns de kraven för ett drygt halvår sedan och dessförinnan? Då hade centerpartisterna näringsministern och landsbygdsministern vägg i vägg. Det har ni inte nu, men ni hade den möjligheten under en lång period.

Enligt en utredning från riksdagens utredningstjänst, RUT, försvann fler än 10 000 statliga jobb från landsbygdskommunerna under de förra mandatperioderna. Det fanns nog många olika skäl till det, och jag ska inte kritisera vart och ett av de enskilda besluten. Men det skedde som sagt när ansvariga ministrar var från Centerpartiet.

Poängen är att dessa frågor inte är svartvita eller enkelspåriga. Jag medger att det gavs visst uttryck för det även av tidigare talare.

Fru talman! Jag hoppas att vi som deltar i debatten har samma utgångspunkt vad gäller urbanisering och landsbygdsutveckling, nämligen att människor ska få bo var de vill. Det ska finnas förutsättningar för folk att bo i Årjäng, Strömsund eller Ljusdal. Att vi politiskt skulle ha en viljeinriktning för var folk ska bo någonstans är åtminstone för mig väldigt främmande. Jag hoppas att det är det även för övriga.

Fru talman! Det är bra att det har getts ett uppdrag till Statskontoret att göra en sådan här översyn. Det ska finnas en övergripande styrning. Vi får dock inte landa i att vi tar politiska beslut om var varje enskild lokal ska ligga.

Det finns för- och nackdelar med olika lokaliseringar för olika myndigheter och olika verksamheter. Det måste finnas en sådan flexibilitet att olika myndigheter får fatta beslut som rör den egna organisationen.

Fru talman! Det är roligt att se de borgerliga ledamöternas engagemang i fråga om lokaliseringen av Skatteverkets kontor, värdet av att det ska finnas statliga jobb runt om i landet och allt som hänger ihop med det, förutsättningar för utveckling och så vidare.

Jag frågar mig dock om samma engagemang fanns när ni var i regeringsställning. Nu kräver ni att de långt gångna planerna för Skatteverket i Mora och Åmål ska ändras. Var fanns de kraven för ett drygt halvår sedan och dessförinnan? Då hade centerpartisterna näringsministern och landsbygdsministern vägg i vägg. Det har ni inte nu, men ni hade den möjligheten under en lång period.

Enligt en utredning från riksdagens utredningstjänst, RUT, försvann fler än 10 000 statliga jobb från landsbygdskommunerna under de förra mandatperioderna. Det fanns nog många olika skäl till det, och jag ska inte kritisera vart och ett av de enskilda besluten. Men det skedde som sagt när ansvariga ministrar var från Centerpartiet.

Poängen är att dessa frågor inte är svartvita eller enkelspåriga. Jag medger att det gavs visst uttryck för det även av tidigare talare.

Fru talman! Jag hoppas att vi som deltar i debatten har samma utgångspunkt vad gäller urbanisering och landsbygdsutveckling, nämligen att människor ska få bo var de vill. Det ska finnas förutsättningar för folk att bo i Årjäng, Strömsund eller Ljusdal. Att vi politiskt skulle ha en viljeinriktning för var folk ska bo någonstans är åtminstone för mig väldigt främmande. Jag hoppas att det är det även för övriga.

Fru talman! Det är bra att det har getts ett uppdrag till Statskontoret att göra en sådan här översyn. Det ska finnas en övergripande styrning. Vi får dock inte landa i att vi tar politiska beslut om var varje enskild lokal ska ligga.

Det finns för- och nackdelar med olika lokaliseringar för olika myndigheter och olika verksamheter. Det måste finnas en sådan flexibilitet att olika myndigheter får fatta beslut som rör den egna organisationen.

Fru talman! Det är roligt att se de borgerliga ledamöternas engagemang i fråga om lokaliseringen av Skatteverkets kontor, värdet av att det ska finnas statliga jobb runt om i landet och allt som hänger ihop med det, förutsättningar för utveckling och så vidare.

Jag frågar mig dock om samma engagemang fanns när ni var i regeringsställning. Nu kräver ni att de långt gångna planerna för Skatteverket i Mora och Åmål ska ändras. Var fanns de kraven för ett drygt halvår sedan och dessförinnan? Då hade centerpartisterna näringsministern och landsbygdsministern vägg i vägg. Det har ni inte nu, men ni hade den möjligheten under en lång period.

Enligt en utredning från riksdagens utredningstjänst, RUT, försvann fler än 10 000 statliga jobb från landsbygdskommunerna under de förra mandatperioderna. Det fanns nog många olika skäl till det, och jag ska inte kritisera vart och ett av de enskilda besluten. Men det skedde som sagt när ansvariga ministrar var från Centerpartiet.

Poängen är att dessa frågor inte är svartvita eller enkelspåriga. Jag medger att det gavs visst uttryck för det även av tidigare talare.

Fru talman! Jag hoppas att vi som deltar i debatten har samma utgångspunkt vad gäller urbanisering och landsbygdsutveckling, nämligen att människor ska få bo var de vill. Det ska finnas förutsättningar för folk att bo i Årjäng, Strömsund eller Ljusdal. Att vi politiskt skulle ha en viljeinriktning för var folk ska bo någonstans är åtminstone för mig väldigt främmande. Jag hoppas att det är det även för övriga.

Fru talman! Det är bra att det har getts ett uppdrag till Statskontoret att göra en sådan här översyn. Det ska finnas en övergripande styrning. Vi får dock inte landa i att vi tar politiska beslut om var varje enskild lokal ska ligga.

Det finns för- och nackdelar med olika lokaliseringar för olika myndigheter och olika verksamheter. Det måste finnas en sådan flexibilitet att olika myndigheter får fatta beslut som rör den egna organisationen.

Fru talman! Det är roligt att se de borgerliga ledamöternas engagemang i fråga om lokaliseringen av Skatteverkets kontor, värdet av att det ska finnas statliga jobb runt om i landet och allt som hänger ihop med det, förutsättningar för utveckling och så vidare.

Jag frågar mig dock om samma engagemang fanns när ni var i regeringsställning. Nu kräver ni att de långt gångna planerna för Skatteverket i Mora och Åmål ska ändras. Var fanns de kraven för ett drygt halvår sedan och dessförinnan? Då hade centerpartisterna näringsministern och landsbygdsministern vägg i vägg. Det har ni inte nu, men ni hade den möjligheten under en lång period.

Enligt en utredning från riksdagens utredningstjänst, RUT, försvann fler än 10 000 statliga jobb från landsbygdskommunerna under de förra mandatperioderna. Det fanns nog många olika skäl till det, och jag ska inte kritisera vart och ett av de enskilda besluten. Men det skedde som sagt när ansvariga ministrar var från Centerpartiet.

Poängen är att dessa frågor inte är svartvita eller enkelspåriga. Jag medger att det gavs visst uttryck för det även av tidigare talare.

Fru talman! Jag hoppas att vi som deltar i debatten har samma utgångspunkt vad gäller urbanisering och landsbygdsutveckling, nämligen att människor ska få bo var de vill. Det ska finnas förutsättningar för folk att bo i Årjäng, Strömsund eller Ljusdal. Att vi politiskt skulle ha en viljeinriktning för var folk ska bo någonstans är åtminstone för mig väldigt främmande. Jag hoppas att det är det även för övriga.

Fru talman! Det är bra att det har getts ett uppdrag till Statskontoret att göra en sådan här översyn. Det ska finnas en övergripande styrning. Vi får dock inte landa i att vi tar politiska beslut om var varje enskild lokal ska ligga.

Det finns för- och nackdelar med olika lokaliseringar för olika myndigheter och olika verksamheter. Det måste finnas en sådan flexibilitet att olika myndigheter får fatta beslut som rör den egna organisationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Även om den tekniska utvecklingen har kommit att ge andra förutsättningar för att bidra och erbjuda service över landet spelar den fysiska lokaliseringen av myndigheter fortfarande stor roll. Det handlar om att hålla balans mellan effektivitet och andra hänsyn i de fall de kan stå i konflikt. Det är viktigt. Det påverkar hela landet och än mer vissa delar av landet.

Det handlar om mer än bara de statliga tjänster som eventuellt kan försvinna när man centraliserar en myndighets kontor. Det påverkar också den känsla som kan finnas på orten som får se statliga jobb försvinna. Men det är viktigt att poängtera att vi har självständiga myndigheter i Sverige. Det är också någonting vi behöver värna.

Regeringen har såklart ett ansvar för utfallet och helheten. Där är regional och lokal närvaro viktigt. Därför har regeringen uppdragit till Statskontoret att se över detta och hitta ett sätt att styra också för att ta hänsyn till regional och lokal närvaro.

Civilminister Ardalan Shekarabi uttalade i en artikel i DN i samband med att beslutet fattades: "Myndigheterna har koll på sin egen verksamhet, det är regeringens ansvar att ha helhetsbilden. Jag anser att staten inte kan abdikera från sitt ansvar att finnas i hela landet. Staten ska hålla ihop vårt land, inte bidra till att splittra det."

Här skulle jag ha läst upp en lapp som jag tydligen inte har med mig i talarstolen. Det var den tidigare civilministern som uttalade sig i fackförbundets ST:s tidning Publikt i samband med att det gjordes en kartläggning av den rätt omfattande centralisering av statliga myndigheter som skett under de tidigare regeringsperioderna. Jag får nu lappen från min bänk.

Han sa: "Det primära målet är att vi ska ha bra service till medborgarna, det andra att vi ska hushålla med skattebetalarnas pengar och det tredje att vi ska vara så närvarande som möjligt på så många orter som möjligt." Han fortsatte: "Jag ser ett jätteproblem med regionalpolitiken i den meningen att vi har olika utvecklingskraft i olika delar av landet. Men jag tror inte att vi löser det med att ha ett antal statstjänstemän stationerade som inte har någon specifik, bra uppgift. Sedan kan statliga tjänster vara ett viktigt komplement. En ort som ska växa måste ha bra statlig service." Det var inte så att han på något sätt dödförklarade myndigheternas uppgift att finnas ute i landet. Men det är ändå ett måttligt engagemang som gavs uttryck för av den tidigare civilministern Stefan Attefall.

Fru talman! Mot bakgrund av det är det bra att Anders Ahlgren och övriga debattörer här i stället för att ta till brösttoner ser att det har skett en positiv positionsförflyttning. De säger att de vill följa Statskontorets arbete och arbeta tillsammans i den här viktiga frågan. Jag hoppas att det är en uppfattning och ambition som deras partier står bakom. Jag ser fram emot ett konstruktivt samarbete i frågan för ökad regional hänsyn samtidigt som vi värnar myndigheternas självständighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Även om den tekniska utvecklingen har kommit att ge andra förutsättningar för att bidra och erbjuda service över landet spelar den fysiska lokaliseringen av myndigheter fortfarande stor roll. Det handlar om att hålla balans mellan effektivitet och andra hänsyn i de fall de kan stå i konflikt. Det är viktigt. Det påverkar hela landet och än mer vissa delar av landet.

Det handlar om mer än bara de statliga tjänster som eventuellt kan försvinna när man centraliserar en myndighets kontor. Det påverkar också den känsla som kan finnas på orten som får se statliga jobb försvinna. Men det är viktigt att poängtera att vi har självständiga myndigheter i Sverige. Det är också någonting vi behöver värna.

Regeringen har såklart ett ansvar för utfallet och helheten. Där är regional och lokal närvaro viktigt. Därför har regeringen uppdragit till Statskontoret att se över detta och hitta ett sätt att styra också för att ta hänsyn till regional och lokal närvaro.

Civilminister Ardalan Shekarabi uttalade i en artikel i DN i samband med att beslutet fattades: "Myndigheterna har koll på sin egen verksamhet, det är regeringens ansvar att ha helhetsbilden. Jag anser att staten inte kan abdikera från sitt ansvar att finnas i hela landet. Staten ska hålla ihop vårt land, inte bidra till att splittra det."

Här skulle jag ha läst upp en lapp som jag tydligen inte har med mig i talarstolen. Det var den tidigare civilministern som uttalade sig i fackförbundets ST:s tidning Publikt i samband med att det gjordes en kartläggning av den rätt omfattande centralisering av statliga myndigheter som skett under de tidigare regeringsperioderna. Jag får nu lappen från min bänk.

Han sa: "Det primära målet är att vi ska ha bra service till medborgarna, det andra att vi ska hushålla med skattebetalarnas pengar och det tredje att vi ska vara så närvarande som möjligt på så många orter som möjligt." Han fortsatte: "Jag ser ett jätteproblem med regionalpolitiken i den meningen att vi har olika utvecklingskraft i olika delar av landet. Men jag tror inte att vi löser det med att ha ett antal statstjänstemän stationerade som inte har någon specifik, bra uppgift. Sedan kan statliga tjänster vara ett viktigt komplement. En ort som ska växa måste ha bra statlig service." Det var inte så att han på något sätt dödförklarade myndigheternas uppgift att finnas ute i landet. Men det är ändå ett måttligt engagemang som gavs uttryck för av den tidigare civilministern Stefan Attefall.

Fru talman! Mot bakgrund av det är det bra att Anders Ahlgren och övriga debattörer här i stället för att ta till brösttoner ser att det har skett en positiv positionsförflyttning. De säger att de vill följa Statskontorets arbete och arbeta tillsammans i den här viktiga frågan. Jag hoppas att det är en uppfattning och ambition som deras partier står bakom. Jag ser fram emot ett konstruktivt samarbete i frågan för ökad regional hänsyn samtidigt som vi värnar myndigheternas självständighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Även om den tekniska utvecklingen har kommit att ge andra förutsättningar för att bidra och erbjuda service över landet spelar den fysiska lokaliseringen av myndigheter fortfarande stor roll. Det handlar om att hålla balans mellan effektivitet och andra hänsyn i de fall de kan stå i konflikt. Det är viktigt. Det påverkar hela landet och än mer vissa delar av landet.

Det handlar om mer än bara de statliga tjänster som eventuellt kan försvinna när man centraliserar en myndighets kontor. Det påverkar också den känsla som kan finnas på orten som får se statliga jobb försvinna. Men det är viktigt att poängtera att vi har självständiga myndigheter i Sverige. Det är också någonting vi behöver värna.

Regeringen har såklart ett ansvar för utfallet och helheten. Där är regional och lokal närvaro viktigt. Därför har regeringen uppdragit till Statskontoret att se över detta och hitta ett sätt att styra också för att ta hänsyn till regional och lokal närvaro.

Civilminister Ardalan Shekarabi uttalade i en artikel i DN i samband med att beslutet fattades: "Myndigheterna har koll på sin egen verksamhet, det är regeringens ansvar att ha helhetsbilden. Jag anser att staten inte kan abdikera från sitt ansvar att finnas i hela landet. Staten ska hålla ihop vårt land, inte bidra till att splittra det."

Här skulle jag ha läst upp en lapp som jag tydligen inte har med mig i talarstolen. Det var den tidigare civilministern som uttalade sig i fackförbundets ST:s tidning Publikt i samband med att det gjordes en kartläggning av den rätt omfattande centralisering av statliga myndigheter som skett under de tidigare regeringsperioderna. Jag får nu lappen från min bänk.

Han sa: "Det primära målet är att vi ska ha bra service till medborgarna, det andra att vi ska hushålla med skattebetalarnas pengar och det tredje att vi ska vara så närvarande som möjligt på så många orter som möjligt." Han fortsatte: "Jag ser ett jätteproblem med regionalpolitiken i den meningen att vi har olika utvecklingskraft i olika delar av landet. Men jag tror inte att vi löser det med att ha ett antal statstjänstemän stationerade som inte har någon specifik, bra uppgift. Sedan kan statliga tjänster vara ett viktigt komplement. En ort som ska växa måste ha bra statlig service." Det var inte så att han på något sätt dödförklarade myndigheternas uppgift att finnas ute i landet. Men det är ändå ett måttligt engagemang som gavs uttryck för av den tidigare civilministern Stefan Attefall.

Fru talman! Mot bakgrund av det är det bra att Anders Ahlgren och övriga debattörer här i stället för att ta till brösttoner ser att det har skett en positiv positionsförflyttning. De säger att de vill följa Statskontorets arbete och arbeta tillsammans i den här viktiga frågan. Jag hoppas att det är en uppfattning och ambition som deras partier står bakom. Jag ser fram emot ett konstruktivt samarbete i frågan för ökad regional hänsyn samtidigt som vi värnar myndigheternas självständighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Även om den tekniska utvecklingen har kommit att ge andra förutsättningar för att bidra och erbjuda service över landet spelar den fysiska lokaliseringen av myndigheter fortfarande stor roll. Det handlar om att hålla balans mellan effektivitet och andra hänsyn i de fall de kan stå i konflikt. Det är viktigt. Det påverkar hela landet och än mer vissa delar av landet.

Det handlar om mer än bara de statliga tjänster som eventuellt kan försvinna när man centraliserar en myndighets kontor. Det påverkar också den känsla som kan finnas på orten som får se statliga jobb försvinna. Men det är viktigt att poängtera att vi har självständiga myndigheter i Sverige. Det är också någonting vi behöver värna.

Regeringen har såklart ett ansvar för utfallet och helheten. Där är regional och lokal närvaro viktigt. Därför har regeringen uppdragit till Statskontoret att se över detta och hitta ett sätt att styra också för att ta hänsyn till regional och lokal närvaro.

Civilminister Ardalan Shekarabi uttalade i en artikel i DN i samband med att beslutet fattades: "Myndigheterna har koll på sin egen verksamhet, det är regeringens ansvar att ha helhetsbilden. Jag anser att staten inte kan abdikera från sitt ansvar att finnas i hela landet. Staten ska hålla ihop vårt land, inte bidra till att splittra det."

Här skulle jag ha läst upp en lapp som jag tydligen inte har med mig i talarstolen. Det var den tidigare civilministern som uttalade sig i fackförbundets ST:s tidning Publikt i samband med att det gjordes en kartläggning av den rätt omfattande centralisering av statliga myndigheter som skett under de tidigare regeringsperioderna. Jag får nu lappen från min bänk.

Han sa: "Det primära målet är att vi ska ha bra service till medborgarna, det andra att vi ska hushålla med skattebetalarnas pengar och det tredje att vi ska vara så närvarande som möjligt på så många orter som möjligt." Han fortsatte: "Jag ser ett jätteproblem med regionalpolitiken i den meningen att vi har olika utvecklingskraft i olika delar av landet. Men jag tror inte att vi löser det med att ha ett antal statstjänstemän stationerade som inte har någon specifik, bra uppgift. Sedan kan statliga tjänster vara ett viktigt komplement. En ort som ska växa måste ha bra statlig service." Det var inte så att han på något sätt dödförklarade myndigheternas uppgift att finnas ute i landet. Men det är ändå ett måttligt engagemang som gavs uttryck för av den tidigare civilministern Stefan Attefall.

Fru talman! Mot bakgrund av det är det bra att Anders Ahlgren och övriga debattörer här i stället för att ta till brösttoner ser att det har skett en positiv positionsförflyttning. De säger att de vill följa Statskontorets arbete och arbeta tillsammans i den här viktiga frågan. Jag hoppas att det är en uppfattning och ambition som deras partier står bakom. Jag ser fram emot ett konstruktivt samarbete i frågan för ökad regional hänsyn samtidigt som vi värnar myndigheternas självständighet.

Fru talman! Det är viktigt att vi har en del principiella utgångspunkter som vi delar. Den första som det tycks att vi är eniga om är att myndigheterna själva ska styra den exakta lokaliseringen för sin verksamhet. Det är en viktig princip, och jag uppfattar det som att riksdagspartierna står bakom den principen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är naturligtvis också viktigt att vi från regeringens och riksdagens sida ger myndigheterna riktlinjer när de fattar besluten. Det vi gör är att ge riktlinjer för hur man fattar besluten, och sedan fattar myndigheterna själva de exakta besluten.

Det är mot den bakgrunden som vi har gett Statskontoret i uppgift att se över principerna för statlig lokalisering. En viktig del i det arbetet som jag tycker att vi har missat tidigare i förvaltningspolitiken är att ha mer av ett koncerntänk för de olika statliga myndigheterna så att den ena handen vet vad den andra gör. Så har det tyvärr inte riktigt varit tidigare.

Det är några saker jag vill kommentera i debatten. Det talas om service i hela landet. Det är viktigt att påpeka att Skatteverket har två separata strukturer, en struktur för när man ger service och en annan struktur för var skattehandläggningen sker.

Servicen ges via servicekontoren som man har tillsammans med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det är inte förslag på förändringar i den strukturen. Däremot är det förslag från Skatteverket på förändringar i skattekontorsstrukturen, som handlar om var någonstans man sköter handläggningen. I det förslag som Skatteverket har finns inget förslag att flytta verksamheter till våra storstäder. Det är inget förslag om flytt till Stockholm, Göteborg eller Malmö men däremot till regionala centrum. Det är det förslag som Skatteverket har.

Frågan om Skatteverkets sammanslagning till en myndighet har tagits upp. Det stod också att det var möjlighet att sprida verksamhet över landet. Det har också skett från Skatteverkets sida. Man har till exempel centraliserat lönehanteringen i Gävle. Man skickar alla stockholmares inkomstdeklarationer till Norrland där de kontrolleras. Riksdagsledamöternas skattedeklarationer går till Simrishamn. Skatteverkets anställdas deklarationer går till Åmål. På så sätt har Skatteverket jobbat med att sprida verksamheter runt om i landet.

Vad gäller specifikt skattekontoren i Mora och Åmål fattades det beslutet den 13 maj 2014, alltså för över ett år sedan. Om man har synpunkter på det beslutet till en minister bör frågorna i huvudsak ställas till min företrädare Anders Borg. Krav på vad Skatteverket ska göra i det här läget bör ställas till Skatteverket.

Fru talman! Det är viktigt att vi har en del principiella utgångspunkter som vi delar. Den första som det tycks att vi är eniga om är att myndigheterna själva ska styra den exakta lokaliseringen för sin verksamhet. Det är en viktig princip, och jag uppfattar det som att riksdagspartierna står bakom den principen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är naturligtvis också viktigt att vi från regeringens och riksdagens sida ger myndigheterna riktlinjer när de fattar besluten. Det vi gör är att ge riktlinjer för hur man fattar besluten, och sedan fattar myndigheterna själva de exakta besluten.

Det är mot den bakgrunden som vi har gett Statskontoret i uppgift att se över principerna för statlig lokalisering. En viktig del i det arbetet som jag tycker att vi har missat tidigare i förvaltningspolitiken är att ha mer av ett koncerntänk för de olika statliga myndigheterna så att den ena handen vet vad den andra gör. Så har det tyvärr inte riktigt varit tidigare.

Det är några saker jag vill kommentera i debatten. Det talas om service i hela landet. Det är viktigt att påpeka att Skatteverket har två separata strukturer, en struktur för när man ger service och en annan struktur för var skattehandläggningen sker.

Servicen ges via servicekontoren som man har tillsammans med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det är inte förslag på förändringar i den strukturen. Däremot är det förslag från Skatteverket på förändringar i skattekontorsstrukturen, som handlar om var någonstans man sköter handläggningen. I det förslag som Skatteverket har finns inget förslag att flytta verksamheter till våra storstäder. Det är inget förslag om flytt till Stockholm, Göteborg eller Malmö men däremot till regionala centrum. Det är det förslag som Skatteverket har.

Frågan om Skatteverkets sammanslagning till en myndighet har tagits upp. Det stod också att det var möjlighet att sprida verksamhet över landet. Det har också skett från Skatteverkets sida. Man har till exempel centraliserat lönehanteringen i Gävle. Man skickar alla stockholmares inkomstdeklarationer till Norrland där de kontrolleras. Riksdagsledamöternas skattedeklarationer går till Simrishamn. Skatteverkets anställdas deklarationer går till Åmål. På så sätt har Skatteverket jobbat med att sprida verksamheter runt om i landet.

Vad gäller specifikt skattekontoren i Mora och Åmål fattades det beslutet den 13 maj 2014, alltså för över ett år sedan. Om man har synpunkter på det beslutet till en minister bör frågorna i huvudsak ställas till min företrädare Anders Borg. Krav på vad Skatteverket ska göra i det här läget bör ställas till Skatteverket.

Fru talman! Det är viktigt att vi har en del principiella utgångspunkter som vi delar. Den första som det tycks att vi är eniga om är att myndigheterna själva ska styra den exakta lokaliseringen för sin verksamhet. Det är en viktig princip, och jag uppfattar det som att riksdagspartierna står bakom den principen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är naturligtvis också viktigt att vi från regeringens och riksdagens sida ger myndigheterna riktlinjer när de fattar besluten. Det vi gör är att ge riktlinjer för hur man fattar besluten, och sedan fattar myndigheterna själva de exakta besluten.

Det är mot den bakgrunden som vi har gett Statskontoret i uppgift att se över principerna för statlig lokalisering. En viktig del i det arbetet som jag tycker att vi har missat tidigare i förvaltningspolitiken är att ha mer av ett koncerntänk för de olika statliga myndigheterna så att den ena handen vet vad den andra gör. Så har det tyvärr inte riktigt varit tidigare.

Det är några saker jag vill kommentera i debatten. Det talas om service i hela landet. Det är viktigt att påpeka att Skatteverket har två separata strukturer, en struktur för när man ger service och en annan struktur för var skattehandläggningen sker.

Servicen ges via servicekontoren som man har tillsammans med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det är inte förslag på förändringar i den strukturen. Däremot är det förslag från Skatteverket på förändringar i skattekontorsstrukturen, som handlar om var någonstans man sköter handläggningen. I det förslag som Skatteverket har finns inget förslag att flytta verksamheter till våra storstäder. Det är inget förslag om flytt till Stockholm, Göteborg eller Malmö men däremot till regionala centrum. Det är det förslag som Skatteverket har.

Frågan om Skatteverkets sammanslagning till en myndighet har tagits upp. Det stod också att det var möjlighet att sprida verksamhet över landet. Det har också skett från Skatteverkets sida. Man har till exempel centraliserat lönehanteringen i Gävle. Man skickar alla stockholmares inkomstdeklarationer till Norrland där de kontrolleras. Riksdagsledamöternas skattedeklarationer går till Simrishamn. Skatteverkets anställdas deklarationer går till Åmål. På så sätt har Skatteverket jobbat med att sprida verksamheter runt om i landet.

Vad gäller specifikt skattekontoren i Mora och Åmål fattades det beslutet den 13 maj 2014, alltså för över ett år sedan. Om man har synpunkter på det beslutet till en minister bör frågorna i huvudsak ställas till min företrädare Anders Borg. Krav på vad Skatteverket ska göra i det här läget bör ställas till Skatteverket.

Fru talman! Det är viktigt att vi har en del principiella utgångspunkter som vi delar. Den första som det tycks att vi är eniga om är att myndigheterna själva ska styra den exakta lokaliseringen för sin verksamhet. Det är en viktig princip, och jag uppfattar det som att riksdagspartierna står bakom den principen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är naturligtvis också viktigt att vi från regeringens och riksdagens sida ger myndigheterna riktlinjer när de fattar besluten. Det vi gör är att ge riktlinjer för hur man fattar besluten, och sedan fattar myndigheterna själva de exakta besluten.

Det är mot den bakgrunden som vi har gett Statskontoret i uppgift att se över principerna för statlig lokalisering. En viktig del i det arbetet som jag tycker att vi har missat tidigare i förvaltningspolitiken är att ha mer av ett koncerntänk för de olika statliga myndigheterna så att den ena handen vet vad den andra gör. Så har det tyvärr inte riktigt varit tidigare.

Det är några saker jag vill kommentera i debatten. Det talas om service i hela landet. Det är viktigt att påpeka att Skatteverket har två separata strukturer, en struktur för när man ger service och en annan struktur för var skattehandläggningen sker.

Servicen ges via servicekontoren som man har tillsammans med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Det är inte förslag på förändringar i den strukturen. Däremot är det förslag från Skatteverket på förändringar i skattekontorsstrukturen, som handlar om var någonstans man sköter handläggningen. I det förslag som Skatteverket har finns inget förslag att flytta verksamheter till våra storstäder. Det är inget förslag om flytt till Stockholm, Göteborg eller Malmö men däremot till regionala centrum. Det är det förslag som Skatteverket har.

Frågan om Skatteverkets sammanslagning till en myndighet har tagits upp. Det stod också att det var möjlighet att sprida verksamhet över landet. Det har också skett från Skatteverkets sida. Man har till exempel centraliserat lönehanteringen i Gävle. Man skickar alla stockholmares inkomstdeklarationer till Norrland där de kontrolleras. Riksdagsledamöternas skattedeklarationer går till Simrishamn. Skatteverkets anställdas deklarationer går till Åmål. På så sätt har Skatteverket jobbat med att sprida verksamheter runt om i landet.

Vad gäller specifikt skattekontoren i Mora och Åmål fattades det beslutet den 13 maj 2014, alltså för över ett år sedan. Om man har synpunkter på det beslutet till en minister bör frågorna i huvudsak ställas till min företrädare Anders Borg. Krav på vad Skatteverket ska göra i det här läget bör ställas till Skatteverket.

Fru talman! Jag vill väldigt kort beröra det lite märkliga inlägget från Rasmus Ling från Miljöpartiet där han inte har någon känsla för likvärdig service och likvärdiga möjligheter i landet. Jag vet om att Miljöpartiet inte är något landsbygdsparti, men det blev plötsligt väldigt tydligt i ditt inlägg.

Jag vill inte hemfalla till Sara Karlssons resonemang och skylla på föregående regering. Vi talar om 65 års urbanisering i Sverige. Alla regeringar har under den resan haft händerna i samma syltburk. Det ska vi ha respekt för.

I riksdagsdebatten den 14 april om statliga verksamheter i hela landet informerade statsrådet Shekarabi om att regeringen har bestämt sig för att prioritera styrning av statliga myndigheter. Han sa: Den statliga förvaltningen ska finnas i hela landet nära människorna.

Ur detta perspektiv är det förvånande att finansministern tvår sina händer genom att skylla på att det är myndigheterna själva som bestämmer hur och var man ska lokaliseras. När jag läser interpellationssvaret kan jag inte se någon samsyn i den här frågan. Ett klargörande från finansministern på den här punkten vore rimligt. Delar hon uppfattningen att de statliga förvaltningarna ska finnas i hela landet nära människorna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också ett resonemang från Skatteverket där man säger att myndigheten ska finnas där företagen finns. Man anger också problem att rekrytera tillräckligt kompetent personal. Jag skulle vilja föra ett resonemang om de två skattekontor som läggs ned i min egen valkrets i Dalarna. Det gäller Mora och Ludvika. Finansministern säger i sitt svar att man ska flytta Moras verksamhet till närliggande ort. Jag vet inte vad ministern menar med närliggande ort, men det är 8 ½ mil mellan Mora och Falun. Med stockholmsmått är det ganska långt.

Det innebär också att vi flyttar kontoren som ligger i de sex nordligaste kommunerna i vårt län. Det innebär att det är 15 924 arbetsställen som inte längre får någon service.

Vi lämnar norra Europas största friluftsområde med hela fjällvärlden och Sälen och Idre. Till Idre har Falukontoret drygt 25 mil och till Sälen drygt 20 mil enkel resa om man vill granska ett företag.

Som en jämförelse är det intressant att veta att det är 25 mil mellan Falun och Stockholm. Man skulle alltså lika väl kunna hantera verksamheter i den här kommunen som i den norra delen av Dalarna. Hur påverkar detta vardagen för företagarna och för dem som jobbar på Skatteverket? Det är också intressant att fundera på om inte de 15 924 arbetstillfällena i norra Dalarna räknas.

Skattekontoret i Ludvika kom till på 80-talet som en kompensation för nedlagda gruvor. Genom att kontoret skapades kompenserade man för tre stora gruvor som inte längre var lönsamma. Det är inte något traditionellt skattekontor, utan det är ett punktskattekontor som skulle kunna ligga precis var som helst med den verksamhet de bedriver. Det innebär att om detta centraliseras till Falun har det ingen effekt på den verksamhet som bedrivs, utan det är fortfarande punktskatter de jobbar med. När man talar med dem och frågar om det är problem att rekrytera kompetent personal säger de att de inte har varit med om att det har varit det vid något tillfälle.

Det finns tydliga signaler från riksdagsbänken med socialdemokrater från Dalarna, där man upprörs över behandlingen av kompensationen för Ludvika. Hans Unander sitter här, och han är med på det uttalande som alla dessa ledamöter har gjort. Vi centerpartister tycker att det vore rimligt att en konsekvens blir att också denna nedläggning stoppas i avvaktan på Statskontorets utredning.

Fru talman! Jag vill väldigt kort beröra det lite märkliga inlägget från Rasmus Ling från Miljöpartiet där han inte har någon känsla för likvärdig service och likvärdiga möjligheter i landet. Jag vet om att Miljöpartiet inte är något landsbygdsparti, men det blev plötsligt väldigt tydligt i ditt inlägg.

Jag vill inte hemfalla till Sara Karlssons resonemang och skylla på föregående regering. Vi talar om 65 års urbanisering i Sverige. Alla regeringar har under den resan haft händerna i samma syltburk. Det ska vi ha respekt för.

I riksdagsdebatten den 14 april om statliga verksamheter i hela landet informerade statsrådet Shekarabi om att regeringen har bestämt sig för att prioritera styrning av statliga myndigheter. Han sa: Den statliga förvaltningen ska finnas i hela landet nära människorna.

Ur detta perspektiv är det förvånande att finansministern tvår sina händer genom att skylla på att det är myndigheterna själva som bestämmer hur och var man ska lokaliseras. När jag läser interpellationssvaret kan jag inte se någon samsyn i den här frågan. Ett klargörande från finansministern på den här punkten vore rimligt. Delar hon uppfattningen att de statliga förvaltningarna ska finnas i hela landet nära människorna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också ett resonemang från Skatteverket där man säger att myndigheten ska finnas där företagen finns. Man anger också problem att rekrytera tillräckligt kompetent personal. Jag skulle vilja föra ett resonemang om de två skattekontor som läggs ned i min egen valkrets i Dalarna. Det gäller Mora och Ludvika. Finansministern säger i sitt svar att man ska flytta Moras verksamhet till närliggande ort. Jag vet inte vad ministern menar med närliggande ort, men det är 8 ½ mil mellan Mora och Falun. Med stockholmsmått är det ganska långt.

Det innebär också att vi flyttar kontoren som ligger i de sex nordligaste kommunerna i vårt län. Det innebär att det är 15 924 arbetsställen som inte längre får någon service.

Vi lämnar norra Europas största friluftsområde med hela fjällvärlden och Sälen och Idre. Till Idre har Falukontoret drygt 25 mil och till Sälen drygt 20 mil enkel resa om man vill granska ett företag.

Som en jämförelse är det intressant att veta att det är 25 mil mellan Falun och Stockholm. Man skulle alltså lika väl kunna hantera verksamheter i den här kommunen som i den norra delen av Dalarna. Hur påverkar detta vardagen för företagarna och för dem som jobbar på Skatteverket? Det är också intressant att fundera på om inte de 15 924 arbetstillfällena i norra Dalarna räknas.

Skattekontoret i Ludvika kom till på 80-talet som en kompensation för nedlagda gruvor. Genom att kontoret skapades kompenserade man för tre stora gruvor som inte längre var lönsamma. Det är inte något traditionellt skattekontor, utan det är ett punktskattekontor som skulle kunna ligga precis var som helst med den verksamhet de bedriver. Det innebär att om detta centraliseras till Falun har det ingen effekt på den verksamhet som bedrivs, utan det är fortfarande punktskatter de jobbar med. När man talar med dem och frågar om det är problem att rekrytera kompetent personal säger de att de inte har varit med om att det har varit det vid något tillfälle.

Det finns tydliga signaler från riksdagsbänken med socialdemokrater från Dalarna, där man upprörs över behandlingen av kompensationen för Ludvika. Hans Unander sitter här, och han är med på det uttalande som alla dessa ledamöter har gjort. Vi centerpartister tycker att det vore rimligt att en konsekvens blir att också denna nedläggning stoppas i avvaktan på Statskontorets utredning.

Fru talman! Jag vill väldigt kort beröra det lite märkliga inlägget från Rasmus Ling från Miljöpartiet där han inte har någon känsla för likvärdig service och likvärdiga möjligheter i landet. Jag vet om att Miljöpartiet inte är något landsbygdsparti, men det blev plötsligt väldigt tydligt i ditt inlägg.

Jag vill inte hemfalla till Sara Karlssons resonemang och skylla på föregående regering. Vi talar om 65 års urbanisering i Sverige. Alla regeringar har under den resan haft händerna i samma syltburk. Det ska vi ha respekt för.

I riksdagsdebatten den 14 april om statliga verksamheter i hela landet informerade statsrådet Shekarabi om att regeringen har bestämt sig för att prioritera styrning av statliga myndigheter. Han sa: Den statliga förvaltningen ska finnas i hela landet nära människorna.

Ur detta perspektiv är det förvånande att finansministern tvår sina händer genom att skylla på att det är myndigheterna själva som bestämmer hur och var man ska lokaliseras. När jag läser interpellationssvaret kan jag inte se någon samsyn i den här frågan. Ett klargörande från finansministern på den här punkten vore rimligt. Delar hon uppfattningen att de statliga förvaltningarna ska finnas i hela landet nära människorna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också ett resonemang från Skatteverket där man säger att myndigheten ska finnas där företagen finns. Man anger också problem att rekrytera tillräckligt kompetent personal. Jag skulle vilja föra ett resonemang om de två skattekontor som läggs ned i min egen valkrets i Dalarna. Det gäller Mora och Ludvika. Finansministern säger i sitt svar att man ska flytta Moras verksamhet till närliggande ort. Jag vet inte vad ministern menar med närliggande ort, men det är 8 ½ mil mellan Mora och Falun. Med stockholmsmått är det ganska långt.

Det innebär också att vi flyttar kontoren som ligger i de sex nordligaste kommunerna i vårt län. Det innebär att det är 15 924 arbetsställen som inte längre får någon service.

Vi lämnar norra Europas största friluftsområde med hela fjällvärlden och Sälen och Idre. Till Idre har Falukontoret drygt 25 mil och till Sälen drygt 20 mil enkel resa om man vill granska ett företag.

Som en jämförelse är det intressant att veta att det är 25 mil mellan Falun och Stockholm. Man skulle alltså lika väl kunna hantera verksamheter i den här kommunen som i den norra delen av Dalarna. Hur påverkar detta vardagen för företagarna och för dem som jobbar på Skatteverket? Det är också intressant att fundera på om inte de 15 924 arbetstillfällena i norra Dalarna räknas.

Skattekontoret i Ludvika kom till på 80-talet som en kompensation för nedlagda gruvor. Genom att kontoret skapades kompenserade man för tre stora gruvor som inte längre var lönsamma. Det är inte något traditionellt skattekontor, utan det är ett punktskattekontor som skulle kunna ligga precis var som helst med den verksamhet de bedriver. Det innebär att om detta centraliseras till Falun har det ingen effekt på den verksamhet som bedrivs, utan det är fortfarande punktskatter de jobbar med. När man talar med dem och frågar om det är problem att rekrytera kompetent personal säger de att de inte har varit med om att det har varit det vid något tillfälle.

Det finns tydliga signaler från riksdagsbänken med socialdemokrater från Dalarna, där man upprörs över behandlingen av kompensationen för Ludvika. Hans Unander sitter här, och han är med på det uttalande som alla dessa ledamöter har gjort. Vi centerpartister tycker att det vore rimligt att en konsekvens blir att också denna nedläggning stoppas i avvaktan på Statskontorets utredning.

Fru talman! Jag vill väldigt kort beröra det lite märkliga inlägget från Rasmus Ling från Miljöpartiet där han inte har någon känsla för likvärdig service och likvärdiga möjligheter i landet. Jag vet om att Miljöpartiet inte är något landsbygdsparti, men det blev plötsligt väldigt tydligt i ditt inlägg.

Jag vill inte hemfalla till Sara Karlssons resonemang och skylla på föregående regering. Vi talar om 65 års urbanisering i Sverige. Alla regeringar har under den resan haft händerna i samma syltburk. Det ska vi ha respekt för.

I riksdagsdebatten den 14 april om statliga verksamheter i hela landet informerade statsrådet Shekarabi om att regeringen har bestämt sig för att prioritera styrning av statliga myndigheter. Han sa: Den statliga förvaltningen ska finnas i hela landet nära människorna.

Ur detta perspektiv är det förvånande att finansministern tvår sina händer genom att skylla på att det är myndigheterna själva som bestämmer hur och var man ska lokaliseras. När jag läser interpellationssvaret kan jag inte se någon samsyn i den här frågan. Ett klargörande från finansministern på den här punkten vore rimligt. Delar hon uppfattningen att de statliga förvaltningarna ska finnas i hela landet nära människorna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns också ett resonemang från Skatteverket där man säger att myndigheten ska finnas där företagen finns. Man anger också problem att rekrytera tillräckligt kompetent personal. Jag skulle vilja föra ett resonemang om de två skattekontor som läggs ned i min egen valkrets i Dalarna. Det gäller Mora och Ludvika. Finansministern säger i sitt svar att man ska flytta Moras verksamhet till närliggande ort. Jag vet inte vad ministern menar med närliggande ort, men det är 8 ½ mil mellan Mora och Falun. Med stockholmsmått är det ganska långt.

Det innebär också att vi flyttar kontoren som ligger i de sex nordligaste kommunerna i vårt län. Det innebär att det är 15 924 arbetsställen som inte längre får någon service.

Vi lämnar norra Europas största friluftsområde med hela fjällvärlden och Sälen och Idre. Till Idre har Falukontoret drygt 25 mil och till Sälen drygt 20 mil enkel resa om man vill granska ett företag.

Som en jämförelse är det intressant att veta att det är 25 mil mellan Falun och Stockholm. Man skulle alltså lika väl kunna hantera verksamheter i den här kommunen som i den norra delen av Dalarna. Hur påverkar detta vardagen för företagarna och för dem som jobbar på Skatteverket? Det är också intressant att fundera på om inte de 15 924 arbetstillfällena i norra Dalarna räknas.

Skattekontoret i Ludvika kom till på 80-talet som en kompensation för nedlagda gruvor. Genom att kontoret skapades kompenserade man för tre stora gruvor som inte längre var lönsamma. Det är inte något traditionellt skattekontor, utan det är ett punktskattekontor som skulle kunna ligga precis var som helst med den verksamhet de bedriver. Det innebär att om detta centraliseras till Falun har det ingen effekt på den verksamhet som bedrivs, utan det är fortfarande punktskatter de jobbar med. När man talar med dem och frågar om det är problem att rekrytera kompetent personal säger de att de inte har varit med om att det har varit det vid något tillfälle.

Det finns tydliga signaler från riksdagsbänken med socialdemokrater från Dalarna, där man upprörs över behandlingen av kompensationen för Ludvika. Hans Unander sitter här, och han är med på det uttalande som alla dessa ledamöter har gjort. Vi centerpartister tycker att det vore rimligt att en konsekvens blir att också denna nedläggning stoppas i avvaktan på Statskontorets utredning.

Herr talman! Jag tänkte börja med att kommentera lite av Rasmus Lings funderingar på om vi ska tvinga människor att bo någonstans. Man behöver inte tvinga människor att flytta till Mora om jobben finns där, och inte till Ludvika heller. Det lovar jag. Det är det som är en förutsättning. Vi var några stycken - jag vet att Anders Ahlgren också var med - som satt och ringde runt till dalfolk i förskingringen och frågade om de tänkte flytta hem. Alla jag talade med sa: Ge mig ett jobb så flyttar jag i morgon! På vår lista fanns natur, kultur och det ena med det andra. Men det var jobben, jobben, jobben de talade om. Jag tror att jag har hört det i helgen: jobben, jobben, jobben. Det är precis samma sak oavsett om det är statliga eller privata jobb i Mora eller i Ludvika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför skulle jag önska en sak, utan att KU-anmäla eller så. Jag är ganska övertygad om att finansministern, som jag har förstått ingår i en samarbetsregering, skulle kunna se till att också Mora och Åmål kommer med i en paus i avvaktan på utredningen. Om man nu kommer fram till - vilket jag hoppas och tror att man gör - att det är hälsosamt för orter utanför storstaden att ha denna typ av jobb är det svårt att backa när man har gjort sig av med såväl lokaler som personal och liknande. Gör en paus så att även Mora och Åmål får en förnyad chans, och sedan får vi se vad som händer när utredningen är klar! Jag skulle verkligen uppskatta det.

Jag tänker kanske inte vara exakt lika kategorisk som finansministern, herr talman, när det gäller att myndigheten själv ska bestämma var jobben ska finnas någonstans. Jag tycker, och det står också i finansministerns svar, att det är riksdagens direktiv och regeringen som utifrån regleringsbrev avgör vilka möjligheter en statlig myndighet har.

Jag tycker att det är viktigt att se till att kontoren blir kvar. Det blir extra viktigt om utredningen kommer fram till att det är betydelsefullt för kommuner om de ska kunna behålla invånare och i förlängningen god service. Tidigare talare, även finansministern, har varit inne på att riksdagsledamöternas deklarationer hamnar i Simrishamn. Det går alldeles utmärkt. Men det var lite intressant att Skatteverkets deklarationer hamnar i Åmål, och det kontoret ska flytta. Det där får vi kanske fundera lite närmare på; jag skulle kunna tänka mig att det inte uppfattas så positivt i Åmål.

Jag hoppas som sagt att vi tillsammans kan se till att detta jobb blir bra. Det är viktigt att hela landsbygden kan blomstra i Sverige. Jag är övertygad om att politiska beslut har inverkan. Jag tror inte på kilometerskatt, höjd bensinskatt och liknande. Jag tror att sådant är viktigt och att det kommer att påverka landsbygden. Som talesperson för landsbygdsfrågor i Moderaterna ser i alla fall jag detta som en del i det viktiga pussel som ska läggas för landsbygden, som jag sa tidigare. Det här är bara en bit bland många andra, och om vi lägger fler och slutligen alla bitar kommer detta att bli klart.

Är finansministern beredd att se till att Mora och Åmål får samma möjlighet?

Herr talman! Jag tänkte börja med att kommentera lite av Rasmus Lings funderingar på om vi ska tvinga människor att bo någonstans. Man behöver inte tvinga människor att flytta till Mora om jobben finns där, och inte till Ludvika heller. Det lovar jag. Det är det som är en förutsättning. Vi var några stycken - jag vet att Anders Ahlgren också var med - som satt och ringde runt till dalfolk i förskingringen och frågade om de tänkte flytta hem. Alla jag talade med sa: Ge mig ett jobb så flyttar jag i morgon! På vår lista fanns natur, kultur och det ena med det andra. Men det var jobben, jobben, jobben de talade om. Jag tror att jag har hört det i helgen: jobben, jobben, jobben. Det är precis samma sak oavsett om det är statliga eller privata jobb i Mora eller i Ludvika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför skulle jag önska en sak, utan att KU-anmäla eller så. Jag är ganska övertygad om att finansministern, som jag har förstått ingår i en samarbetsregering, skulle kunna se till att också Mora och Åmål kommer med i en paus i avvaktan på utredningen. Om man nu kommer fram till - vilket jag hoppas och tror att man gör - att det är hälsosamt för orter utanför storstaden att ha denna typ av jobb är det svårt att backa när man har gjort sig av med såväl lokaler som personal och liknande. Gör en paus så att även Mora och Åmål får en förnyad chans, och sedan får vi se vad som händer när utredningen är klar! Jag skulle verkligen uppskatta det.

Jag tänker kanske inte vara exakt lika kategorisk som finansministern, herr talman, när det gäller att myndigheten själv ska bestämma var jobben ska finnas någonstans. Jag tycker, och det står också i finansministerns svar, att det är riksdagens direktiv och regeringen som utifrån regleringsbrev avgör vilka möjligheter en statlig myndighet har.

Jag tycker att det är viktigt att se till att kontoren blir kvar. Det blir extra viktigt om utredningen kommer fram till att det är betydelsefullt för kommuner om de ska kunna behålla invånare och i förlängningen god service. Tidigare talare, även finansministern, har varit inne på att riksdagsledamöternas deklarationer hamnar i Simrishamn. Det går alldeles utmärkt. Men det var lite intressant att Skatteverkets deklarationer hamnar i Åmål, och det kontoret ska flytta. Det där får vi kanske fundera lite närmare på; jag skulle kunna tänka mig att det inte uppfattas så positivt i Åmål.

Jag hoppas som sagt att vi tillsammans kan se till att detta jobb blir bra. Det är viktigt att hela landsbygden kan blomstra i Sverige. Jag är övertygad om att politiska beslut har inverkan. Jag tror inte på kilometerskatt, höjd bensinskatt och liknande. Jag tror att sådant är viktigt och att det kommer att påverka landsbygden. Som talesperson för landsbygdsfrågor i Moderaterna ser i alla fall jag detta som en del i det viktiga pussel som ska läggas för landsbygden, som jag sa tidigare. Det här är bara en bit bland många andra, och om vi lägger fler och slutligen alla bitar kommer detta att bli klart.

Är finansministern beredd att se till att Mora och Åmål får samma möjlighet?

Herr talman! Jag tänkte börja med att kommentera lite av Rasmus Lings funderingar på om vi ska tvinga människor att bo någonstans. Man behöver inte tvinga människor att flytta till Mora om jobben finns där, och inte till Ludvika heller. Det lovar jag. Det är det som är en förutsättning. Vi var några stycken - jag vet att Anders Ahlgren också var med - som satt och ringde runt till dalfolk i förskingringen och frågade om de tänkte flytta hem. Alla jag talade med sa: Ge mig ett jobb så flyttar jag i morgon! På vår lista fanns natur, kultur och det ena med det andra. Men det var jobben, jobben, jobben de talade om. Jag tror att jag har hört det i helgen: jobben, jobben, jobben. Det är precis samma sak oavsett om det är statliga eller privata jobb i Mora eller i Ludvika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför skulle jag önska en sak, utan att KU-anmäla eller så. Jag är ganska övertygad om att finansministern, som jag har förstått ingår i en samarbetsregering, skulle kunna se till att också Mora och Åmål kommer med i en paus i avvaktan på utredningen. Om man nu kommer fram till - vilket jag hoppas och tror att man gör - att det är hälsosamt för orter utanför storstaden att ha denna typ av jobb är det svårt att backa när man har gjort sig av med såväl lokaler som personal och liknande. Gör en paus så att även Mora och Åmål får en förnyad chans, och sedan får vi se vad som händer när utredningen är klar! Jag skulle verkligen uppskatta det.

Jag tänker kanske inte vara exakt lika kategorisk som finansministern, herr talman, när det gäller att myndigheten själv ska bestämma var jobben ska finnas någonstans. Jag tycker, och det står också i finansministerns svar, att det är riksdagens direktiv och regeringen som utifrån regleringsbrev avgör vilka möjligheter en statlig myndighet har.

Jag tycker att det är viktigt att se till att kontoren blir kvar. Det blir extra viktigt om utredningen kommer fram till att det är betydelsefullt för kommuner om de ska kunna behålla invånare och i förlängningen god service. Tidigare talare, även finansministern, har varit inne på att riksdagsledamöternas deklarationer hamnar i Simrishamn. Det går alldeles utmärkt. Men det var lite intressant att Skatteverkets deklarationer hamnar i Åmål, och det kontoret ska flytta. Det där får vi kanske fundera lite närmare på; jag skulle kunna tänka mig att det inte uppfattas så positivt i Åmål.

Jag hoppas som sagt att vi tillsammans kan se till att detta jobb blir bra. Det är viktigt att hela landsbygden kan blomstra i Sverige. Jag är övertygad om att politiska beslut har inverkan. Jag tror inte på kilometerskatt, höjd bensinskatt och liknande. Jag tror att sådant är viktigt och att det kommer att påverka landsbygden. Som talesperson för landsbygdsfrågor i Moderaterna ser i alla fall jag detta som en del i det viktiga pussel som ska läggas för landsbygden, som jag sa tidigare. Det här är bara en bit bland många andra, och om vi lägger fler och slutligen alla bitar kommer detta att bli klart.

Är finansministern beredd att se till att Mora och Åmål får samma möjlighet?

Herr talman! Jag tänkte börja med att kommentera lite av Rasmus Lings funderingar på om vi ska tvinga människor att bo någonstans. Man behöver inte tvinga människor att flytta till Mora om jobben finns där, och inte till Ludvika heller. Det lovar jag. Det är det som är en förutsättning. Vi var några stycken - jag vet att Anders Ahlgren också var med - som satt och ringde runt till dalfolk i förskingringen och frågade om de tänkte flytta hem. Alla jag talade med sa: Ge mig ett jobb så flyttar jag i morgon! På vår lista fanns natur, kultur och det ena med det andra. Men det var jobben, jobben, jobben de talade om. Jag tror att jag har hört det i helgen: jobben, jobben, jobben. Det är precis samma sak oavsett om det är statliga eller privata jobb i Mora eller i Ludvika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför skulle jag önska en sak, utan att KU-anmäla eller så. Jag är ganska övertygad om att finansministern, som jag har förstått ingår i en samarbetsregering, skulle kunna se till att också Mora och Åmål kommer med i en paus i avvaktan på utredningen. Om man nu kommer fram till - vilket jag hoppas och tror att man gör - att det är hälsosamt för orter utanför storstaden att ha denna typ av jobb är det svårt att backa när man har gjort sig av med såväl lokaler som personal och liknande. Gör en paus så att även Mora och Åmål får en förnyad chans, och sedan får vi se vad som händer när utredningen är klar! Jag skulle verkligen uppskatta det.

Jag tänker kanske inte vara exakt lika kategorisk som finansministern, herr talman, när det gäller att myndigheten själv ska bestämma var jobben ska finnas någonstans. Jag tycker, och det står också i finansministerns svar, att det är riksdagens direktiv och regeringen som utifrån regleringsbrev avgör vilka möjligheter en statlig myndighet har.

Jag tycker att det är viktigt att se till att kontoren blir kvar. Det blir extra viktigt om utredningen kommer fram till att det är betydelsefullt för kommuner om de ska kunna behålla invånare och i förlängningen god service. Tidigare talare, även finansministern, har varit inne på att riksdagsledamöternas deklarationer hamnar i Simrishamn. Det går alldeles utmärkt. Men det var lite intressant att Skatteverkets deklarationer hamnar i Åmål, och det kontoret ska flytta. Det där får vi kanske fundera lite närmare på; jag skulle kunna tänka mig att det inte uppfattas så positivt i Åmål.

Jag hoppas som sagt att vi tillsammans kan se till att detta jobb blir bra. Det är viktigt att hela landsbygden kan blomstra i Sverige. Jag är övertygad om att politiska beslut har inverkan. Jag tror inte på kilometerskatt, höjd bensinskatt och liknande. Jag tror att sådant är viktigt och att det kommer att påverka landsbygden. Som talesperson för landsbygdsfrågor i Moderaterna ser i alla fall jag detta som en del i det viktiga pussel som ska läggas för landsbygden, som jag sa tidigare. Det här är bara en bit bland många andra, och om vi lägger fler och slutligen alla bitar kommer detta att bli klart.

Är finansministern beredd att se till att Mora och Åmål får samma möjlighet?

Herr talman! Frågan gäller vilket Sverige vi vill ha och vilket Sverige vi vill bygga. Starka myndigheter skapas bland annat genom att verksamhet finns lokaliserad runt om i landet. Med detta sagt kan jag återigen konstatera att denna debatt gäller många myndigheter, men jag fortsätter att hålla mig till Skatteverket.

År 2007 fanns det 120 kontor. Då lades över hälften av dem ned, och det blev 57 kvar. 2014 försvann ytterligare några kontor - Vänersborgs och Kungsbackas. 2015 kom förslag om att lägga ned ytterligare kontor, förutom de tidigare besluten om Mora och Åmål. Den fråga jag ställer mig, herr talman, är: Vad blir nästa steg? Hur många kontor blir det, och hur kommer Skatteverkets närvaro utanför Stockholm och de större städerna att se ut på några års sikt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför det är så angeläget att vi agerar nu. Jag har under de senaste veckorna besökt flertalet av de kontor som har lagts ned eller är planerade att läggas ned. Jag har fått många medskick i de utomordentligt värdefulla och positiva samtal jag har haft med personal på dessa kontor. Det handlar inte enbart om den enskilda orten. Det handlar om kommunen, och det handlar om regionen. Detta är några medskick som jag tycker är relevanta.

Kompetensen är bra; det är hög kompetens på kontoren. De har också en låg personalomsättning, vilket bidrar till att kompetensen är hög. Det måste i rimlighetens namn vara värdefullt för ett verk och en myndighet att man har tillgång till personal som inte är flyktig eller byter jobb, vilket är fallet på de större orterna och de större kontoren. Jag skulle vilja säga att de mindre kontoren - och det gäller säkert också många andra myndigheter - är någon form av ryggrad för en myndighets verksamhet.

Herr talman! Jag vill återigen framföra ett tack till finansministern för det ställningstagande som gjordes i svaret, att "regeringen har emellertid ett övergripande ansvar över de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut". Just därför tycker jag att det är angeläget att Statskontorets uppdrag får genomföras och utredningen slutföras utan att den ska vara ett alibi för att inte göra något. Jag känner en stor oro om nedläggningsbeslut och förändringar med centralisering som inriktning från många myndigheter fortsätter som aviserat.

Jag tar gärna emot Sara Karlssons utsträckta hand - det är viktigt att vi nu jobbar tillsammans brett för att på så sätt skapa en bra struktur och därmed bygga både ett starkare land och ett starkare myndighetssammanhang.

Jag vill återigen fråga ministern: När regeringen ändå har både ansvar för och möjlighet att låta myndigheternas lokala verksamheter fortgå under ledningstiden .

Herr talman! Frågan gäller vilket Sverige vi vill ha och vilket Sverige vi vill bygga. Starka myndigheter skapas bland annat genom att verksamhet finns lokaliserad runt om i landet. Med detta sagt kan jag återigen konstatera att denna debatt gäller många myndigheter, men jag fortsätter att hålla mig till Skatteverket.

År 2007 fanns det 120 kontor. Då lades över hälften av dem ned, och det blev 57 kvar. 2014 försvann ytterligare några kontor - Vänersborgs och Kungsbackas. 2015 kom förslag om att lägga ned ytterligare kontor, förutom de tidigare besluten om Mora och Åmål. Den fråga jag ställer mig, herr talman, är: Vad blir nästa steg? Hur många kontor blir det, och hur kommer Skatteverkets närvaro utanför Stockholm och de större städerna att se ut på några års sikt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför det är så angeläget att vi agerar nu. Jag har under de senaste veckorna besökt flertalet av de kontor som har lagts ned eller är planerade att läggas ned. Jag har fått många medskick i de utomordentligt värdefulla och positiva samtal jag har haft med personal på dessa kontor. Det handlar inte enbart om den enskilda orten. Det handlar om kommunen, och det handlar om regionen. Detta är några medskick som jag tycker är relevanta.

Kompetensen är bra; det är hög kompetens på kontoren. De har också en låg personalomsättning, vilket bidrar till att kompetensen är hög. Det måste i rimlighetens namn vara värdefullt för ett verk och en myndighet att man har tillgång till personal som inte är flyktig eller byter jobb, vilket är fallet på de större orterna och de större kontoren. Jag skulle vilja säga att de mindre kontoren - och det gäller säkert också många andra myndigheter - är någon form av ryggrad för en myndighets verksamhet.

Herr talman! Jag vill återigen framföra ett tack till finansministern för det ställningstagande som gjordes i svaret, att "regeringen har emellertid ett övergripande ansvar över de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut". Just därför tycker jag att det är angeläget att Statskontorets uppdrag får genomföras och utredningen slutföras utan att den ska vara ett alibi för att inte göra något. Jag känner en stor oro om nedläggningsbeslut och förändringar med centralisering som inriktning från många myndigheter fortsätter som aviserat.

Jag tar gärna emot Sara Karlssons utsträckta hand - det är viktigt att vi nu jobbar tillsammans brett för att på så sätt skapa en bra struktur och därmed bygga både ett starkare land och ett starkare myndighetssammanhang.

Jag vill återigen fråga ministern: När regeringen ändå har både ansvar för och möjlighet att låta myndigheternas lokala verksamheter fortgå under ledningstiden .

Herr talman! Frågan gäller vilket Sverige vi vill ha och vilket Sverige vi vill bygga. Starka myndigheter skapas bland annat genom att verksamhet finns lokaliserad runt om i landet. Med detta sagt kan jag återigen konstatera att denna debatt gäller många myndigheter, men jag fortsätter att hålla mig till Skatteverket.

År 2007 fanns det 120 kontor. Då lades över hälften av dem ned, och det blev 57 kvar. 2014 försvann ytterligare några kontor - Vänersborgs och Kungsbackas. 2015 kom förslag om att lägga ned ytterligare kontor, förutom de tidigare besluten om Mora och Åmål. Den fråga jag ställer mig, herr talman, är: Vad blir nästa steg? Hur många kontor blir det, och hur kommer Skatteverkets närvaro utanför Stockholm och de större städerna att se ut på några års sikt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför det är så angeläget att vi agerar nu. Jag har under de senaste veckorna besökt flertalet av de kontor som har lagts ned eller är planerade att läggas ned. Jag har fått många medskick i de utomordentligt värdefulla och positiva samtal jag har haft med personal på dessa kontor. Det handlar inte enbart om den enskilda orten. Det handlar om kommunen, och det handlar om regionen. Detta är några medskick som jag tycker är relevanta.

Kompetensen är bra; det är hög kompetens på kontoren. De har också en låg personalomsättning, vilket bidrar till att kompetensen är hög. Det måste i rimlighetens namn vara värdefullt för ett verk och en myndighet att man har tillgång till personal som inte är flyktig eller byter jobb, vilket är fallet på de större orterna och de större kontoren. Jag skulle vilja säga att de mindre kontoren - och det gäller säkert också många andra myndigheter - är någon form av ryggrad för en myndighets verksamhet.

Herr talman! Jag vill återigen framföra ett tack till finansministern för det ställningstagande som gjordes i svaret, att "regeringen har emellertid ett övergripande ansvar över de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut". Just därför tycker jag att det är angeläget att Statskontorets uppdrag får genomföras och utredningen slutföras utan att den ska vara ett alibi för att inte göra något. Jag känner en stor oro om nedläggningsbeslut och förändringar med centralisering som inriktning från många myndigheter fortsätter som aviserat.

Jag tar gärna emot Sara Karlssons utsträckta hand - det är viktigt att vi nu jobbar tillsammans brett för att på så sätt skapa en bra struktur och därmed bygga både ett starkare land och ett starkare myndighetssammanhang.

Jag vill återigen fråga ministern: När regeringen ändå har både ansvar för och möjlighet att låta myndigheternas lokala verksamheter fortgå under ledningstiden .

Herr talman! Frågan gäller vilket Sverige vi vill ha och vilket Sverige vi vill bygga. Starka myndigheter skapas bland annat genom att verksamhet finns lokaliserad runt om i landet. Med detta sagt kan jag återigen konstatera att denna debatt gäller många myndigheter, men jag fortsätter att hålla mig till Skatteverket.

År 2007 fanns det 120 kontor. Då lades över hälften av dem ned, och det blev 57 kvar. 2014 försvann ytterligare några kontor - Vänersborgs och Kungsbackas. 2015 kom förslag om att lägga ned ytterligare kontor, förutom de tidigare besluten om Mora och Åmål. Den fråga jag ställer mig, herr talman, är: Vad blir nästa steg? Hur många kontor blir det, och hur kommer Skatteverkets närvaro utanför Stockholm och de större städerna att se ut på några års sikt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är därför det är så angeläget att vi agerar nu. Jag har under de senaste veckorna besökt flertalet av de kontor som har lagts ned eller är planerade att läggas ned. Jag har fått många medskick i de utomordentligt värdefulla och positiva samtal jag har haft med personal på dessa kontor. Det handlar inte enbart om den enskilda orten. Det handlar om kommunen, och det handlar om regionen. Detta är några medskick som jag tycker är relevanta.

Kompetensen är bra; det är hög kompetens på kontoren. De har också en låg personalomsättning, vilket bidrar till att kompetensen är hög. Det måste i rimlighetens namn vara värdefullt för ett verk och en myndighet att man har tillgång till personal som inte är flyktig eller byter jobb, vilket är fallet på de större orterna och de större kontoren. Jag skulle vilja säga att de mindre kontoren - och det gäller säkert också många andra myndigheter - är någon form av ryggrad för en myndighets verksamhet.

Herr talman! Jag vill återigen framföra ett tack till finansministern för det ställningstagande som gjordes i svaret, att "regeringen har emellertid ett övergripande ansvar över de samlade effekterna av enskilda myndigheters beslut". Just därför tycker jag att det är angeläget att Statskontorets uppdrag får genomföras och utredningen slutföras utan att den ska vara ett alibi för att inte göra något. Jag känner en stor oro om nedläggningsbeslut och förändringar med centralisering som inriktning från många myndigheter fortsätter som aviserat.

Jag tar gärna emot Sara Karlssons utsträckta hand - det är viktigt att vi nu jobbar tillsammans brett för att på så sätt skapa en bra struktur och därmed bygga både ett starkare land och ett starkare myndighetssammanhang.

Jag vill återigen fråga ministern: När regeringen ändå har både ansvar för och möjlighet att låta myndigheternas lokala verksamheter fortgå under ledningstiden .

Herr talman! Jag ska hålla koll på klockan och inte dra över tiden. Jag tror att det går ganska snabbt.

Det var tydligen kontroversiellt för ett par ledamöter att jag tycker att utgångspunkten är att människor ska få bo var de vill. Jag var ändå noga med att påpeka att det handlar om att det ska finnas förutsättningar för att bo på olika ställen. Om de finns ska vi politiker inte ha synpunkter på var folk vill bo. Om man vill bo i Malmö, vilket jag och många med mig tycker är trevligt, eller om man väljer att bo någon helt annanstans ska vara upp till var och en.

Ulf Berg säger att det är jobben som är avgörande för Mora och Ludvika. Jag tvivlar inte en sekund på det. Jag tror att det är fantastiskt att bo i Mora, om man kan ha ett jobb som är värdefullt. Därför är anledningen än större för den nya regeringen, den nya finansministern, att ha ett annat angreppssätt än Ulf Bergs finansminister, Anders Borg, hade. Vi ger utredningen det här uppdraget. Med den förra regeringen försvann 10 000 jobb från landsbygden.

Oppositionen kan alltså vara glad över att det finns en inriktning på området.

Herr talman! Jag ska hålla koll på klockan och inte dra över tiden. Jag tror att det går ganska snabbt.

Det var tydligen kontroversiellt för ett par ledamöter att jag tycker att utgångspunkten är att människor ska få bo var de vill. Jag var ändå noga med att påpeka att det handlar om att det ska finnas förutsättningar för att bo på olika ställen. Om de finns ska vi politiker inte ha synpunkter på var folk vill bo. Om man vill bo i Malmö, vilket jag och många med mig tycker är trevligt, eller om man väljer att bo någon helt annanstans ska vara upp till var och en.

Ulf Berg säger att det är jobben som är avgörande för Mora och Ludvika. Jag tvivlar inte en sekund på det. Jag tror att det är fantastiskt att bo i Mora, om man kan ha ett jobb som är värdefullt. Därför är anledningen än större för den nya regeringen, den nya finansministern, att ha ett annat angreppssätt än Ulf Bergs finansminister, Anders Borg, hade. Vi ger utredningen det här uppdraget. Med den förra regeringen försvann 10 000 jobb från landsbygden.

Oppositionen kan alltså vara glad över att det finns en inriktning på området.

Herr talman! Jag ska hålla koll på klockan och inte dra över tiden. Jag tror att det går ganska snabbt.

Det var tydligen kontroversiellt för ett par ledamöter att jag tycker att utgångspunkten är att människor ska få bo var de vill. Jag var ändå noga med att påpeka att det handlar om att det ska finnas förutsättningar för att bo på olika ställen. Om de finns ska vi politiker inte ha synpunkter på var folk vill bo. Om man vill bo i Malmö, vilket jag och många med mig tycker är trevligt, eller om man väljer att bo någon helt annanstans ska vara upp till var och en.

Ulf Berg säger att det är jobben som är avgörande för Mora och Ludvika. Jag tvivlar inte en sekund på det. Jag tror att det är fantastiskt att bo i Mora, om man kan ha ett jobb som är värdefullt. Därför är anledningen än större för den nya regeringen, den nya finansministern, att ha ett annat angreppssätt än Ulf Bergs finansminister, Anders Borg, hade. Vi ger utredningen det här uppdraget. Med den förra regeringen försvann 10 000 jobb från landsbygden.

Oppositionen kan alltså vara glad över att det finns en inriktning på området.

Herr talman! Jag ska hålla koll på klockan och inte dra över tiden. Jag tror att det går ganska snabbt.

Det var tydligen kontroversiellt för ett par ledamöter att jag tycker att utgångspunkten är att människor ska få bo var de vill. Jag var ändå noga med att påpeka att det handlar om att det ska finnas förutsättningar för att bo på olika ställen. Om de finns ska vi politiker inte ha synpunkter på var folk vill bo. Om man vill bo i Malmö, vilket jag och många med mig tycker är trevligt, eller om man väljer att bo någon helt annanstans ska vara upp till var och en.

Ulf Berg säger att det är jobben som är avgörande för Mora och Ludvika. Jag tvivlar inte en sekund på det. Jag tror att det är fantastiskt att bo i Mora, om man kan ha ett jobb som är värdefullt. Därför är anledningen än större för den nya regeringen, den nya finansministern, att ha ett annat angreppssätt än Ulf Bergs finansminister, Anders Borg, hade. Vi ger utredningen det här uppdraget. Med den förra regeringen försvann 10 000 jobb från landsbygden.

Oppositionen kan alltså vara glad över att det finns en inriktning på området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det kan finnas risk för att Hans Unander kan upplevas som den från oppositionen som är tydligast. Det här är en fråga som har diskuterats på många olika sätt ute i landet. Jag är bekymrad för vad som händer ute i landet regionalpolitiskt. Den ena myndigheten efter den andra försvinner.

Anders Ahlgren med flera har tagit upp att många myndigheter försvinner ute i landet. Jag kan beskriva hur illa det kan se ut. I min lilla kommun har man sagt att Lantmäteriet ska försvinna. Det ska flyttas. Försäkringskassan har flyttat sedan länge. Arbetsförmedlingen centraliserar. Trafikverket vill riva upp järnvägsrälsen. Polisen vill flytta myndigheten lite längre bort. Allt detta leder till slut till att tålamodet tar slut bland folk ute i bygderna.

I fråga om Skatteverket, som frågan gäller, handlar det om två saker för min del. Ska Skatteverket ta regionalpolitiskt ansvar eller inte? Jag anser att Skatteverkets generaldirektör har fattat ett bra och klokt beslut när han har beslutat att, under rådande omständigheter, inte genomföra flytten av de nio kontor som finansministern nyss tog upp. Det är bra att bland annat Ludvikakontoret blir kvar.

Enligt min uppfattning bör Skatteverket finnas i hela landet. Skatteverkets beslut när det gäller flytten från Mora och Åmål är inte bra.

Det är tydligt att det kanske inte är den nuvarande finansministern som är det största problemet. Till viss del handlar det kanske mer om en önskan, från dem som har ställt interpellationen, att driva en fråga.

Jag tycker dock att finansministern bör fundera på om man inte kunde vara lite tuffare mot myndigheterna när det gäller regleringsbrev och sådana saker. Skatteverket och andra verk kan få i uppdrag att se över det här och vara lite tuffare. Det finns nämligen ett land som är ganska stort och långt.

När det gäller Mora och Åmål har man sagt att det skulle vara problem att få kunnig personal. Den bilden får inte jag när jag talar med många av företrädarna på de orterna. Det är nog inget större problem.

Min fundering och åsikt om de här frågorna är att om insynsråden och generaldirektörerna inte har någonting att säga till om borde vi kanske byta ut insynsråden och se till att tillsätta riktiga styrelser, som har något att säga till om. Då blir det kanske även lite ödmjukare toner från vissa generaldirektörer.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det kan finnas risk för att Hans Unander kan upplevas som den från oppositionen som är tydligast. Det här är en fråga som har diskuterats på många olika sätt ute i landet. Jag är bekymrad för vad som händer ute i landet regionalpolitiskt. Den ena myndigheten efter den andra försvinner.

Anders Ahlgren med flera har tagit upp att många myndigheter försvinner ute i landet. Jag kan beskriva hur illa det kan se ut. I min lilla kommun har man sagt att Lantmäteriet ska försvinna. Det ska flyttas. Försäkringskassan har flyttat sedan länge. Arbetsförmedlingen centraliserar. Trafikverket vill riva upp järnvägsrälsen. Polisen vill flytta myndigheten lite längre bort. Allt detta leder till slut till att tålamodet tar slut bland folk ute i bygderna.

I fråga om Skatteverket, som frågan gäller, handlar det om två saker för min del. Ska Skatteverket ta regionalpolitiskt ansvar eller inte? Jag anser att Skatteverkets generaldirektör har fattat ett bra och klokt beslut när han har beslutat att, under rådande omständigheter, inte genomföra flytten av de nio kontor som finansministern nyss tog upp. Det är bra att bland annat Ludvikakontoret blir kvar.

Enligt min uppfattning bör Skatteverket finnas i hela landet. Skatteverkets beslut när det gäller flytten från Mora och Åmål är inte bra.

Det är tydligt att det kanske inte är den nuvarande finansministern som är det största problemet. Till viss del handlar det kanske mer om en önskan, från dem som har ställt interpellationen, att driva en fråga.

Jag tycker dock att finansministern bör fundera på om man inte kunde vara lite tuffare mot myndigheterna när det gäller regleringsbrev och sådana saker. Skatteverket och andra verk kan få i uppdrag att se över det här och vara lite tuffare. Det finns nämligen ett land som är ganska stort och långt.

När det gäller Mora och Åmål har man sagt att det skulle vara problem att få kunnig personal. Den bilden får inte jag när jag talar med många av företrädarna på de orterna. Det är nog inget större problem.

Min fundering och åsikt om de här frågorna är att om insynsråden och generaldirektörerna inte har någonting att säga till om borde vi kanske byta ut insynsråden och se till att tillsätta riktiga styrelser, som har något att säga till om. Då blir det kanske även lite ödmjukare toner från vissa generaldirektörer.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det kan finnas risk för att Hans Unander kan upplevas som den från oppositionen som är tydligast. Det här är en fråga som har diskuterats på många olika sätt ute i landet. Jag är bekymrad för vad som händer ute i landet regionalpolitiskt. Den ena myndigheten efter den andra försvinner.

Anders Ahlgren med flera har tagit upp att många myndigheter försvinner ute i landet. Jag kan beskriva hur illa det kan se ut. I min lilla kommun har man sagt att Lantmäteriet ska försvinna. Det ska flyttas. Försäkringskassan har flyttat sedan länge. Arbetsförmedlingen centraliserar. Trafikverket vill riva upp järnvägsrälsen. Polisen vill flytta myndigheten lite längre bort. Allt detta leder till slut till att tålamodet tar slut bland folk ute i bygderna.

I fråga om Skatteverket, som frågan gäller, handlar det om två saker för min del. Ska Skatteverket ta regionalpolitiskt ansvar eller inte? Jag anser att Skatteverkets generaldirektör har fattat ett bra och klokt beslut när han har beslutat att, under rådande omständigheter, inte genomföra flytten av de nio kontor som finansministern nyss tog upp. Det är bra att bland annat Ludvikakontoret blir kvar.

Enligt min uppfattning bör Skatteverket finnas i hela landet. Skatteverkets beslut när det gäller flytten från Mora och Åmål är inte bra.

Det är tydligt att det kanske inte är den nuvarande finansministern som är det största problemet. Till viss del handlar det kanske mer om en önskan, från dem som har ställt interpellationen, att driva en fråga.

Jag tycker dock att finansministern bör fundera på om man inte kunde vara lite tuffare mot myndigheterna när det gäller regleringsbrev och sådana saker. Skatteverket och andra verk kan få i uppdrag att se över det här och vara lite tuffare. Det finns nämligen ett land som är ganska stort och långt.

När det gäller Mora och Åmål har man sagt att det skulle vara problem att få kunnig personal. Den bilden får inte jag när jag talar med många av företrädarna på de orterna. Det är nog inget större problem.

Min fundering och åsikt om de här frågorna är att om insynsråden och generaldirektörerna inte har någonting att säga till om borde vi kanske byta ut insynsråden och se till att tillsätta riktiga styrelser, som har något att säga till om. Då blir det kanske även lite ödmjukare toner från vissa generaldirektörer.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det kan finnas risk för att Hans Unander kan upplevas som den från oppositionen som är tydligast. Det här är en fråga som har diskuterats på många olika sätt ute i landet. Jag är bekymrad för vad som händer ute i landet regionalpolitiskt. Den ena myndigheten efter den andra försvinner.

Anders Ahlgren med flera har tagit upp att många myndigheter försvinner ute i landet. Jag kan beskriva hur illa det kan se ut. I min lilla kommun har man sagt att Lantmäteriet ska försvinna. Det ska flyttas. Försäkringskassan har flyttat sedan länge. Arbetsförmedlingen centraliserar. Trafikverket vill riva upp järnvägsrälsen. Polisen vill flytta myndigheten lite längre bort. Allt detta leder till slut till att tålamodet tar slut bland folk ute i bygderna.

I fråga om Skatteverket, som frågan gäller, handlar det om två saker för min del. Ska Skatteverket ta regionalpolitiskt ansvar eller inte? Jag anser att Skatteverkets generaldirektör har fattat ett bra och klokt beslut när han har beslutat att, under rådande omständigheter, inte genomföra flytten av de nio kontor som finansministern nyss tog upp. Det är bra att bland annat Ludvikakontoret blir kvar.

Enligt min uppfattning bör Skatteverket finnas i hela landet. Skatteverkets beslut när det gäller flytten från Mora och Åmål är inte bra.

Det är tydligt att det kanske inte är den nuvarande finansministern som är det största problemet. Till viss del handlar det kanske mer om en önskan, från dem som har ställt interpellationen, att driva en fråga.

Jag tycker dock att finansministern bör fundera på om man inte kunde vara lite tuffare mot myndigheterna när det gäller regleringsbrev och sådana saker. Skatteverket och andra verk kan få i uppdrag att se över det här och vara lite tuffare. Det finns nämligen ett land som är ganska stort och långt.

När det gäller Mora och Åmål har man sagt att det skulle vara problem att få kunnig personal. Den bilden får inte jag när jag talar med många av företrädarna på de orterna. Det är nog inget större problem.

Min fundering och åsikt om de här frågorna är att om insynsråden och generaldirektörerna inte har någonting att säga till om borde vi kanske byta ut insynsråden och se till att tillsätta riktiga styrelser, som har något att säga till om. Då blir det kanske även lite ödmjukare toner från vissa generaldirektörer.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill tacka Hans Unander för de orden. Vi delar åsikt i den här för många mindre orter viktiga frågan.

Jag kommer från västra Sverige och besökte för två veckor sedan kontoret i Åmål tillsammans med bland andra skatteutskottets ordförande Per Åsling och min riksdagskollega Annika Qarlsson. Vi fick se en bra verksamhet med kunnig personal. De bar på en stor oro inför flytten och centraliseringen till Karlstad.

I det området, i Dalsland och Västsverige, har vi en lägre nivå när det gäller högre utbildning. Vi har en negativ befolkningsutveckling. Människor flyttar därifrån och så vidare. Och här står vi i riksdagens kammare i dag och talar om, diskuterar och debatterar de statliga jobben. Men jag vill kort lyfta in vikten av jobben i de små och växande företagen. Det är ändå de som har varit jobbmotorn i Sverige de senaste åren. De är helt avgörande för att de här orterna ska få tillväxt och fler jobb i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men den statliga närvaron är också viktig. Den är viktig för att människor ska vilja bosätta sig där, precis som vi har varit inne på tidigare.

I förra veckan besökte finansministerns kollega, Sven-Erik Bucht, Åmål och Dalsland. Han fick med sig tydligt besked från Hans Unanders och Magdalena Anderssons kollegor, som är kommunalråd i Bengtsfors, Åmål och Mellerud: Låt kontoren i Åmål och Mora ingå i samma utredning som de andra skattekontoren. Låt också dem få en paus i avvaktan på besked från den utredning som regeringen har tillsatt.

Det är en bra utredning. Den har helt rätt inriktning. Det är glädjande att vi kan vara överens om det. Men det är också viktigt att även de kontor, för vilka beslut redan finns, tas med. Det är inte för sent, vilket det gärna låter som. Möjligheten finns.

Jag vill också ta upp centraliseringen. Det låter ibland som att Åmål och Karlstad ligger bredvid varandra. Det är sju mil emellan, vilket kan jämföras med Stockholm och Uppsala. Skillnaden är att det inte finns någon motorväg emellan. Och det finns ingen kollektivtrafik med pendeltåg som går med täta turer. Det är långa avstånd. Vi har dessutom en regeringspolitik som höjer skatten på diesel och bensin, vilket kommer att drabba dem som i dag har de jobb som centraliseras till de större orterna. Det är viktigt att ha det med sig.

Jag vill tacka framför allt Hans Unander, för att han sällar sig till den här skaran i debatten. Jag vill dessutom göra ett medskick till Magdalena Andersson: Är det inte dags att regeringen tar ledningen i frågan och ser till att skattekontoren i Åmål och Mora får samma förutsättningar och samma paus som de andra skattekontoren?

Herr talman! Jag vill tacka Hans Unander för de orden. Vi delar åsikt i den här för många mindre orter viktiga frågan.

Jag kommer från västra Sverige och besökte för två veckor sedan kontoret i Åmål tillsammans med bland andra skatteutskottets ordförande Per Åsling och min riksdagskollega Annika Qarlsson. Vi fick se en bra verksamhet med kunnig personal. De bar på en stor oro inför flytten och centraliseringen till Karlstad.

I det området, i Dalsland och Västsverige, har vi en lägre nivå när det gäller högre utbildning. Vi har en negativ befolkningsutveckling. Människor flyttar därifrån och så vidare. Och här står vi i riksdagens kammare i dag och talar om, diskuterar och debatterar de statliga jobben. Men jag vill kort lyfta in vikten av jobben i de små och växande företagen. Det är ändå de som har varit jobbmotorn i Sverige de senaste åren. De är helt avgörande för att de här orterna ska få tillväxt och fler jobb i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men den statliga närvaron är också viktig. Den är viktig för att människor ska vilja bosätta sig där, precis som vi har varit inne på tidigare.

I förra veckan besökte finansministerns kollega, Sven-Erik Bucht, Åmål och Dalsland. Han fick med sig tydligt besked från Hans Unanders och Magdalena Anderssons kollegor, som är kommunalråd i Bengtsfors, Åmål och Mellerud: Låt kontoren i Åmål och Mora ingå i samma utredning som de andra skattekontoren. Låt också dem få en paus i avvaktan på besked från den utredning som regeringen har tillsatt.

Det är en bra utredning. Den har helt rätt inriktning. Det är glädjande att vi kan vara överens om det. Men det är också viktigt att även de kontor, för vilka beslut redan finns, tas med. Det är inte för sent, vilket det gärna låter som. Möjligheten finns.

Jag vill också ta upp centraliseringen. Det låter ibland som att Åmål och Karlstad ligger bredvid varandra. Det är sju mil emellan, vilket kan jämföras med Stockholm och Uppsala. Skillnaden är att det inte finns någon motorväg emellan. Och det finns ingen kollektivtrafik med pendeltåg som går med täta turer. Det är långa avstånd. Vi har dessutom en regeringspolitik som höjer skatten på diesel och bensin, vilket kommer att drabba dem som i dag har de jobb som centraliseras till de större orterna. Det är viktigt att ha det med sig.

Jag vill tacka framför allt Hans Unander, för att han sällar sig till den här skaran i debatten. Jag vill dessutom göra ett medskick till Magdalena Andersson: Är det inte dags att regeringen tar ledningen i frågan och ser till att skattekontoren i Åmål och Mora får samma förutsättningar och samma paus som de andra skattekontoren?

Herr talman! Jag vill tacka Hans Unander för de orden. Vi delar åsikt i den här för många mindre orter viktiga frågan.

Jag kommer från västra Sverige och besökte för två veckor sedan kontoret i Åmål tillsammans med bland andra skatteutskottets ordförande Per Åsling och min riksdagskollega Annika Qarlsson. Vi fick se en bra verksamhet med kunnig personal. De bar på en stor oro inför flytten och centraliseringen till Karlstad.

I det området, i Dalsland och Västsverige, har vi en lägre nivå när det gäller högre utbildning. Vi har en negativ befolkningsutveckling. Människor flyttar därifrån och så vidare. Och här står vi i riksdagens kammare i dag och talar om, diskuterar och debatterar de statliga jobben. Men jag vill kort lyfta in vikten av jobben i de små och växande företagen. Det är ändå de som har varit jobbmotorn i Sverige de senaste åren. De är helt avgörande för att de här orterna ska få tillväxt och fler jobb i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men den statliga närvaron är också viktig. Den är viktig för att människor ska vilja bosätta sig där, precis som vi har varit inne på tidigare.

I förra veckan besökte finansministerns kollega, Sven-Erik Bucht, Åmål och Dalsland. Han fick med sig tydligt besked från Hans Unanders och Magdalena Anderssons kollegor, som är kommunalråd i Bengtsfors, Åmål och Mellerud: Låt kontoren i Åmål och Mora ingå i samma utredning som de andra skattekontoren. Låt också dem få en paus i avvaktan på besked från den utredning som regeringen har tillsatt.

Det är en bra utredning. Den har helt rätt inriktning. Det är glädjande att vi kan vara överens om det. Men det är också viktigt att även de kontor, för vilka beslut redan finns, tas med. Det är inte för sent, vilket det gärna låter som. Möjligheten finns.

Jag vill också ta upp centraliseringen. Det låter ibland som att Åmål och Karlstad ligger bredvid varandra. Det är sju mil emellan, vilket kan jämföras med Stockholm och Uppsala. Skillnaden är att det inte finns någon motorväg emellan. Och det finns ingen kollektivtrafik med pendeltåg som går med täta turer. Det är långa avstånd. Vi har dessutom en regeringspolitik som höjer skatten på diesel och bensin, vilket kommer att drabba dem som i dag har de jobb som centraliseras till de större orterna. Det är viktigt att ha det med sig.

Jag vill tacka framför allt Hans Unander, för att han sällar sig till den här skaran i debatten. Jag vill dessutom göra ett medskick till Magdalena Andersson: Är det inte dags att regeringen tar ledningen i frågan och ser till att skattekontoren i Åmål och Mora får samma förutsättningar och samma paus som de andra skattekontoren?

Herr talman! Jag vill tacka Hans Unander för de orden. Vi delar åsikt i den här för många mindre orter viktiga frågan.

Jag kommer från västra Sverige och besökte för två veckor sedan kontoret i Åmål tillsammans med bland andra skatteutskottets ordförande Per Åsling och min riksdagskollega Annika Qarlsson. Vi fick se en bra verksamhet med kunnig personal. De bar på en stor oro inför flytten och centraliseringen till Karlstad.

I det området, i Dalsland och Västsverige, har vi en lägre nivå när det gäller högre utbildning. Vi har en negativ befolkningsutveckling. Människor flyttar därifrån och så vidare. Och här står vi i riksdagens kammare i dag och talar om, diskuterar och debatterar de statliga jobben. Men jag vill kort lyfta in vikten av jobben i de små och växande företagen. Det är ändå de som har varit jobbmotorn i Sverige de senaste åren. De är helt avgörande för att de här orterna ska få tillväxt och fler jobb i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Men den statliga närvaron är också viktig. Den är viktig för att människor ska vilja bosätta sig där, precis som vi har varit inne på tidigare.

I förra veckan besökte finansministerns kollega, Sven-Erik Bucht, Åmål och Dalsland. Han fick med sig tydligt besked från Hans Unanders och Magdalena Anderssons kollegor, som är kommunalråd i Bengtsfors, Åmål och Mellerud: Låt kontoren i Åmål och Mora ingå i samma utredning som de andra skattekontoren. Låt också dem få en paus i avvaktan på besked från den utredning som regeringen har tillsatt.

Det är en bra utredning. Den har helt rätt inriktning. Det är glädjande att vi kan vara överens om det. Men det är också viktigt att även de kontor, för vilka beslut redan finns, tas med. Det är inte för sent, vilket det gärna låter som. Möjligheten finns.

Jag vill också ta upp centraliseringen. Det låter ibland som att Åmål och Karlstad ligger bredvid varandra. Det är sju mil emellan, vilket kan jämföras med Stockholm och Uppsala. Skillnaden är att det inte finns någon motorväg emellan. Och det finns ingen kollektivtrafik med pendeltåg som går med täta turer. Det är långa avstånd. Vi har dessutom en regeringspolitik som höjer skatten på diesel och bensin, vilket kommer att drabba dem som i dag har de jobb som centraliseras till de större orterna. Det är viktigt att ha det med sig.

Jag vill tacka framför allt Hans Unander, för att han sällar sig till den här skaran i debatten. Jag vill dessutom göra ett medskick till Magdalena Andersson: Är det inte dags att regeringen tar ledningen i frågan och ser till att skattekontoren i Åmål och Mora får samma förutsättningar och samma paus som de andra skattekontoren?

Herr talman! Jag var i Dorotea för inte särskilt länge sedan. Dorotea ligger i Västerbotten, på gränsen till Jämtland. I Dorotea har man inte nära till någonting egentligen. Det har man tyvärr bittert fått erfara, precis som på många andra ställen i landet på sista tiden.

Akutsjukvården finns helt enkelt inte efter klockan fem. Skidbacksanläggningen som man driver, Borgafjäll, och som vill locka folk att komma dit har det svårt. Ska de säga till en stockholmare: Om du bryter benet får du åka bil i tre timmar om du ska gipsa benet på akuten? Det är inte precis jättebra marknadsföring.

På samma sätt har polisen lagt ned. I dag finns det ett par poliser som har jour i hela inlandet. Skulle oturen vara framme och det blev inbrott i Dorotea kan det ta flera timmar innan polisen kommer dit. Då hinner man råna både en och två butiker och dessutom ta sig en fika innan polisen har hunnit fram. Nåväl, jag är kanske lite raljerande, men det tragiska är att så här ser det ut på många håll i landet, inte minst i norra Sverige. Där är avstånden långa.

Om vi ska åka in till närmaste stad är det 14 mil tur och retur. Det är ingenting i jämförelse med avstånden i Västerbottens inland. I sitt svar till bland annat Anders Ahlgren säger Magdalena Andersson att man får lösa frågan om flytten av skattekontor, till exempel från landsbygden, med digitalisering. Men varför är det aldrig tvärtom? Varför pratar man aldrig om flytt från staden till landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag ändå är inne på Västerbotten kan jag säga att skattekontoret i Lycksele riskerar att flyttas till Umeå. Umeå är den största staden i norra Sverige. Där finns det väldigt många jobb. I Lycksele betyder arbetstillfällena mycket mer. Men det är aldrig tal om att statliga jobb ska flyttas från staden till landsbygden, tyvärr.

Det finns många fördelar med närhet till skattekontor. Om man vill att hela Sverige ska leva och att företagen ska ha möjligheter att utvecklas är det viktigt att skattekontoren får vara kvar, precis som arbetsförmedling och annat.

När en person har kommit till Sverige från ett annat land, precis som min mamma gjorde på 70-talet, och är företagare och gärna vill driva företag i Sverige är det inte så lätt med språket. Det vet jag av egen erfarenhet, när jag tittar tillbaka på den resa som min mamma gjorde. Bara språket är ju ett hinder. Sedan ska man jobba med dator och förstå myndighetsstrukturen. Det är inte så enkelt. Många gånger är det viktigt att ha närhet till en person som man kan prata med. En dator kan aldrig ersätta en mänsklig kontakt.

Om regeringen menar allvar med att hela Sverige ska leva kan man göra någonting åt saken redan nu. Jag är lite otålig. Som mina kamrater här på bänken tycker jag att en utredning på ett år skulle kunna föregripas. Redan i dag kan man justera regleringsbreven. Vi behöver egentligen inte vänta i ett år på en statlig utredning, om ni verkligen vill göra något. Vill ni, Magdalena Andersson, att hela Sverige ska leva? Då kan ni redan i dag påverka var de statliga jobben ska lokaliseras genom att ge myndigheterna information om att de ska ligga på landsbygden.

Herr talman! Jag var i Dorotea för inte särskilt länge sedan. Dorotea ligger i Västerbotten, på gränsen till Jämtland. I Dorotea har man inte nära till någonting egentligen. Det har man tyvärr bittert fått erfara, precis som på många andra ställen i landet på sista tiden.

Akutsjukvården finns helt enkelt inte efter klockan fem. Skidbacksanläggningen som man driver, Borgafjäll, och som vill locka folk att komma dit har det svårt. Ska de säga till en stockholmare: Om du bryter benet får du åka bil i tre timmar om du ska gipsa benet på akuten? Det är inte precis jättebra marknadsföring.

På samma sätt har polisen lagt ned. I dag finns det ett par poliser som har jour i hela inlandet. Skulle oturen vara framme och det blev inbrott i Dorotea kan det ta flera timmar innan polisen kommer dit. Då hinner man råna både en och två butiker och dessutom ta sig en fika innan polisen har hunnit fram. Nåväl, jag är kanske lite raljerande, men det tragiska är att så här ser det ut på många håll i landet, inte minst i norra Sverige. Där är avstånden långa.

Om vi ska åka in till närmaste stad är det 14 mil tur och retur. Det är ingenting i jämförelse med avstånden i Västerbottens inland. I sitt svar till bland annat Anders Ahlgren säger Magdalena Andersson att man får lösa frågan om flytten av skattekontor, till exempel från landsbygden, med digitalisering. Men varför är det aldrig tvärtom? Varför pratar man aldrig om flytt från staden till landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag ändå är inne på Västerbotten kan jag säga att skattekontoret i Lycksele riskerar att flyttas till Umeå. Umeå är den största staden i norra Sverige. Där finns det väldigt många jobb. I Lycksele betyder arbetstillfällena mycket mer. Men det är aldrig tal om att statliga jobb ska flyttas från staden till landsbygden, tyvärr.

Det finns många fördelar med närhet till skattekontor. Om man vill att hela Sverige ska leva och att företagen ska ha möjligheter att utvecklas är det viktigt att skattekontoren får vara kvar, precis som arbetsförmedling och annat.

När en person har kommit till Sverige från ett annat land, precis som min mamma gjorde på 70-talet, och är företagare och gärna vill driva företag i Sverige är det inte så lätt med språket. Det vet jag av egen erfarenhet, när jag tittar tillbaka på den resa som min mamma gjorde. Bara språket är ju ett hinder. Sedan ska man jobba med dator och förstå myndighetsstrukturen. Det är inte så enkelt. Många gånger är det viktigt att ha närhet till en person som man kan prata med. En dator kan aldrig ersätta en mänsklig kontakt.

Om regeringen menar allvar med att hela Sverige ska leva kan man göra någonting åt saken redan nu. Jag är lite otålig. Som mina kamrater här på bänken tycker jag att en utredning på ett år skulle kunna föregripas. Redan i dag kan man justera regleringsbreven. Vi behöver egentligen inte vänta i ett år på en statlig utredning, om ni verkligen vill göra något. Vill ni, Magdalena Andersson, att hela Sverige ska leva? Då kan ni redan i dag påverka var de statliga jobben ska lokaliseras genom att ge myndigheterna information om att de ska ligga på landsbygden.

Herr talman! Jag var i Dorotea för inte särskilt länge sedan. Dorotea ligger i Västerbotten, på gränsen till Jämtland. I Dorotea har man inte nära till någonting egentligen. Det har man tyvärr bittert fått erfara, precis som på många andra ställen i landet på sista tiden.

Akutsjukvården finns helt enkelt inte efter klockan fem. Skidbacksanläggningen som man driver, Borgafjäll, och som vill locka folk att komma dit har det svårt. Ska de säga till en stockholmare: Om du bryter benet får du åka bil i tre timmar om du ska gipsa benet på akuten? Det är inte precis jättebra marknadsföring.

På samma sätt har polisen lagt ned. I dag finns det ett par poliser som har jour i hela inlandet. Skulle oturen vara framme och det blev inbrott i Dorotea kan det ta flera timmar innan polisen kommer dit. Då hinner man råna både en och två butiker och dessutom ta sig en fika innan polisen har hunnit fram. Nåväl, jag är kanske lite raljerande, men det tragiska är att så här ser det ut på många håll i landet, inte minst i norra Sverige. Där är avstånden långa.

Om vi ska åka in till närmaste stad är det 14 mil tur och retur. Det är ingenting i jämförelse med avstånden i Västerbottens inland. I sitt svar till bland annat Anders Ahlgren säger Magdalena Andersson att man får lösa frågan om flytten av skattekontor, till exempel från landsbygden, med digitalisering. Men varför är det aldrig tvärtom? Varför pratar man aldrig om flytt från staden till landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag ändå är inne på Västerbotten kan jag säga att skattekontoret i Lycksele riskerar att flyttas till Umeå. Umeå är den största staden i norra Sverige. Där finns det väldigt många jobb. I Lycksele betyder arbetstillfällena mycket mer. Men det är aldrig tal om att statliga jobb ska flyttas från staden till landsbygden, tyvärr.

Det finns många fördelar med närhet till skattekontor. Om man vill att hela Sverige ska leva och att företagen ska ha möjligheter att utvecklas är det viktigt att skattekontoren får vara kvar, precis som arbetsförmedling och annat.

När en person har kommit till Sverige från ett annat land, precis som min mamma gjorde på 70-talet, och är företagare och gärna vill driva företag i Sverige är det inte så lätt med språket. Det vet jag av egen erfarenhet, när jag tittar tillbaka på den resa som min mamma gjorde. Bara språket är ju ett hinder. Sedan ska man jobba med dator och förstå myndighetsstrukturen. Det är inte så enkelt. Många gånger är det viktigt att ha närhet till en person som man kan prata med. En dator kan aldrig ersätta en mänsklig kontakt.

Om regeringen menar allvar med att hela Sverige ska leva kan man göra någonting åt saken redan nu. Jag är lite otålig. Som mina kamrater här på bänken tycker jag att en utredning på ett år skulle kunna föregripas. Redan i dag kan man justera regleringsbreven. Vi behöver egentligen inte vänta i ett år på en statlig utredning, om ni verkligen vill göra något. Vill ni, Magdalena Andersson, att hela Sverige ska leva? Då kan ni redan i dag påverka var de statliga jobben ska lokaliseras genom att ge myndigheterna information om att de ska ligga på landsbygden.

Herr talman! Jag var i Dorotea för inte särskilt länge sedan. Dorotea ligger i Västerbotten, på gränsen till Jämtland. I Dorotea har man inte nära till någonting egentligen. Det har man tyvärr bittert fått erfara, precis som på många andra ställen i landet på sista tiden.

Akutsjukvården finns helt enkelt inte efter klockan fem. Skidbacksanläggningen som man driver, Borgafjäll, och som vill locka folk att komma dit har det svårt. Ska de säga till en stockholmare: Om du bryter benet får du åka bil i tre timmar om du ska gipsa benet på akuten? Det är inte precis jättebra marknadsföring.

På samma sätt har polisen lagt ned. I dag finns det ett par poliser som har jour i hela inlandet. Skulle oturen vara framme och det blev inbrott i Dorotea kan det ta flera timmar innan polisen kommer dit. Då hinner man råna både en och två butiker och dessutom ta sig en fika innan polisen har hunnit fram. Nåväl, jag är kanske lite raljerande, men det tragiska är att så här ser det ut på många håll i landet, inte minst i norra Sverige. Där är avstånden långa.

Om vi ska åka in till närmaste stad är det 14 mil tur och retur. Det är ingenting i jämförelse med avstånden i Västerbottens inland. I sitt svar till bland annat Anders Ahlgren säger Magdalena Andersson att man får lösa frågan om flytten av skattekontor, till exempel från landsbygden, med digitalisering. Men varför är det aldrig tvärtom? Varför pratar man aldrig om flytt från staden till landet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När jag ändå är inne på Västerbotten kan jag säga att skattekontoret i Lycksele riskerar att flyttas till Umeå. Umeå är den största staden i norra Sverige. Där finns det väldigt många jobb. I Lycksele betyder arbetstillfällena mycket mer. Men det är aldrig tal om att statliga jobb ska flyttas från staden till landsbygden, tyvärr.

Det finns många fördelar med närhet till skattekontor. Om man vill att hela Sverige ska leva och att företagen ska ha möjligheter att utvecklas är det viktigt att skattekontoren får vara kvar, precis som arbetsförmedling och annat.

När en person har kommit till Sverige från ett annat land, precis som min mamma gjorde på 70-talet, och är företagare och gärna vill driva företag i Sverige är det inte så lätt med språket. Det vet jag av egen erfarenhet, när jag tittar tillbaka på den resa som min mamma gjorde. Bara språket är ju ett hinder. Sedan ska man jobba med dator och förstå myndighetsstrukturen. Det är inte så enkelt. Många gånger är det viktigt att ha närhet till en person som man kan prata med. En dator kan aldrig ersätta en mänsklig kontakt.

Om regeringen menar allvar med att hela Sverige ska leva kan man göra någonting åt saken redan nu. Jag är lite otålig. Som mina kamrater här på bänken tycker jag att en utredning på ett år skulle kunna föregripas. Redan i dag kan man justera regleringsbreven. Vi behöver egentligen inte vänta i ett år på en statlig utredning, om ni verkligen vill göra något. Vill ni, Magdalena Andersson, att hela Sverige ska leva? Då kan ni redan i dag påverka var de statliga jobben ska lokaliseras genom att ge myndigheterna information om att de ska ligga på landsbygden.

Herr talman! Jag uppskattar verkligen det engagemang som finns bland riksdagens ledamöter för möjligheten att bedriva verksamhet, leva, bo och driva företag i hela landet. Jag delar den ambitionen. Jag tycker att detta är oerhört viktigt. Därför har den här regeringen redan gjort mer för att det ska finnas statlig verksamhet i hela landet än vad den tidigare regeringen gjorde under åtta år. Nu säger ni borgerliga riksdagsledamöter att det är angeläget att agera nu. Det säger Per Åsling. Men herregud, Skatteverket har ju planerat den här förändringen i flera år. Varför gjorde ni ingenting då? I fråga om Mora och Åmål fattades de besluten för ett år sedan. Vad gjorde Per Åsling då? Det gäller för övrigt också Ulf Berg. Vad gjorde ni då?

Den här regeringen har tillsatt en utredning där vi ser över principerna för lokalisering. Varken det eller något annat kring det gjordes av den borgerliga regeringen. I stället såg vi hur jobben flyttade från landsbygden till centralorter. I Dalarna flyttades 500 jobb under åtta år med alliansregeringen. Detta skedde också under tidigare socialdemokratiska regeringar, precis som Ulf Berg tog upp.

Jag vill göra ett förtydligande. När jag sade att det har skett en flytt till närliggande orter menar jag till den närmaste orten. Man flyttar inte till Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag är väl medveten om att det är många mil mellan Åmål och Karlstad samt mellan Mora och Falun. Det är uppemot tio mil. Med närliggande menade jag den närmaste orten och inte storstäderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I tidigare debatter som jag har haft i den här frågan har jag fått bilden av att både Moderaterna och Centerpartiet har stått upp för den ordning som har rått hittills, nämligen att det är riksdag och regering som anger principer för lokalisering, men sedan är det myndigheterna själva som fattar lokaliseringsbesluten, var de ska förlägga sin verksamhet. Efter den här debatten undrar jag naturligtvis: Är det fortfarande så att Centerpartiet och Moderaterna står bakom den principen?

Det som vi från regeringen har försökt att göra är att ge ett uppdrag till Statskontoret att närmare se över hur riktlinjerna kan utformas på ett bättre sätt. Det är den här regeringens ambition att vi ska ha en statlig verksamhet i hela landet. Vi tycker att det är viktigt att det finns statliga jobb i hela landet. Vi har också ambitionen att se om det i dag finns verksamhet som bedrivs i Stockholm som i stället skulle kunna förläggas utanför Stockholm. Det finns säkert en del verksamheter vid statliga myndigheter som borde kunna flytta från Stockholm. Det behöver inte handla om att flytta hela myndigheter utan kanske delar av verksamheten kan flyttas ut från Stockholm. Det tycker jag själv är ett väldigt intressant arbete.

Herr talman! Jag uppskattar verkligen det engagemang som finns bland riksdagens ledamöter för möjligheten att bedriva verksamhet, leva, bo och driva företag i hela landet. Jag delar den ambitionen. Jag tycker att detta är oerhört viktigt. Därför har den här regeringen redan gjort mer för att det ska finnas statlig verksamhet i hela landet än vad den tidigare regeringen gjorde under åtta år. Nu säger ni borgerliga riksdagsledamöter att det är angeläget att agera nu. Det säger Per Åsling. Men herregud, Skatteverket har ju planerat den här förändringen i flera år. Varför gjorde ni ingenting då? I fråga om Mora och Åmål fattades de besluten för ett år sedan. Vad gjorde Per Åsling då? Det gäller för övrigt också Ulf Berg. Vad gjorde ni då?

Den här regeringen har tillsatt en utredning där vi ser över principerna för lokalisering. Varken det eller något annat kring det gjordes av den borgerliga regeringen. I stället såg vi hur jobben flyttade från landsbygden till centralorter. I Dalarna flyttades 500 jobb under åtta år med alliansregeringen. Detta skedde också under tidigare socialdemokratiska regeringar, precis som Ulf Berg tog upp.

Jag vill göra ett förtydligande. När jag sade att det har skett en flytt till närliggande orter menar jag till den närmaste orten. Man flyttar inte till Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag är väl medveten om att det är många mil mellan Åmål och Karlstad samt mellan Mora och Falun. Det är uppemot tio mil. Med närliggande menade jag den närmaste orten och inte storstäderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I tidigare debatter som jag har haft i den här frågan har jag fått bilden av att både Moderaterna och Centerpartiet har stått upp för den ordning som har rått hittills, nämligen att det är riksdag och regering som anger principer för lokalisering, men sedan är det myndigheterna själva som fattar lokaliseringsbesluten, var de ska förlägga sin verksamhet. Efter den här debatten undrar jag naturligtvis: Är det fortfarande så att Centerpartiet och Moderaterna står bakom den principen?

Det som vi från regeringen har försökt att göra är att ge ett uppdrag till Statskontoret att närmare se över hur riktlinjerna kan utformas på ett bättre sätt. Det är den här regeringens ambition att vi ska ha en statlig verksamhet i hela landet. Vi tycker att det är viktigt att det finns statliga jobb i hela landet. Vi har också ambitionen att se om det i dag finns verksamhet som bedrivs i Stockholm som i stället skulle kunna förläggas utanför Stockholm. Det finns säkert en del verksamheter vid statliga myndigheter som borde kunna flytta från Stockholm. Det behöver inte handla om att flytta hela myndigheter utan kanske delar av verksamheten kan flyttas ut från Stockholm. Det tycker jag själv är ett väldigt intressant arbete.

Herr talman! Jag uppskattar verkligen det engagemang som finns bland riksdagens ledamöter för möjligheten att bedriva verksamhet, leva, bo och driva företag i hela landet. Jag delar den ambitionen. Jag tycker att detta är oerhört viktigt. Därför har den här regeringen redan gjort mer för att det ska finnas statlig verksamhet i hela landet än vad den tidigare regeringen gjorde under åtta år. Nu säger ni borgerliga riksdagsledamöter att det är angeläget att agera nu. Det säger Per Åsling. Men herregud, Skatteverket har ju planerat den här förändringen i flera år. Varför gjorde ni ingenting då? I fråga om Mora och Åmål fattades de besluten för ett år sedan. Vad gjorde Per Åsling då? Det gäller för övrigt också Ulf Berg. Vad gjorde ni då?

Den här regeringen har tillsatt en utredning där vi ser över principerna för lokalisering. Varken det eller något annat kring det gjordes av den borgerliga regeringen. I stället såg vi hur jobben flyttade från landsbygden till centralorter. I Dalarna flyttades 500 jobb under åtta år med alliansregeringen. Detta skedde också under tidigare socialdemokratiska regeringar, precis som Ulf Berg tog upp.

Jag vill göra ett förtydligande. När jag sade att det har skett en flytt till närliggande orter menar jag till den närmaste orten. Man flyttar inte till Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag är väl medveten om att det är många mil mellan Åmål och Karlstad samt mellan Mora och Falun. Det är uppemot tio mil. Med närliggande menade jag den närmaste orten och inte storstäderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I tidigare debatter som jag har haft i den här frågan har jag fått bilden av att både Moderaterna och Centerpartiet har stått upp för den ordning som har rått hittills, nämligen att det är riksdag och regering som anger principer för lokalisering, men sedan är det myndigheterna själva som fattar lokaliseringsbesluten, var de ska förlägga sin verksamhet. Efter den här debatten undrar jag naturligtvis: Är det fortfarande så att Centerpartiet och Moderaterna står bakom den principen?

Det som vi från regeringen har försökt att göra är att ge ett uppdrag till Statskontoret att närmare se över hur riktlinjerna kan utformas på ett bättre sätt. Det är den här regeringens ambition att vi ska ha en statlig verksamhet i hela landet. Vi tycker att det är viktigt att det finns statliga jobb i hela landet. Vi har också ambitionen att se om det i dag finns verksamhet som bedrivs i Stockholm som i stället skulle kunna förläggas utanför Stockholm. Det finns säkert en del verksamheter vid statliga myndigheter som borde kunna flytta från Stockholm. Det behöver inte handla om att flytta hela myndigheter utan kanske delar av verksamheten kan flyttas ut från Stockholm. Det tycker jag själv är ett väldigt intressant arbete.

Herr talman! Jag uppskattar verkligen det engagemang som finns bland riksdagens ledamöter för möjligheten att bedriva verksamhet, leva, bo och driva företag i hela landet. Jag delar den ambitionen. Jag tycker att detta är oerhört viktigt. Därför har den här regeringen redan gjort mer för att det ska finnas statlig verksamhet i hela landet än vad den tidigare regeringen gjorde under åtta år. Nu säger ni borgerliga riksdagsledamöter att det är angeläget att agera nu. Det säger Per Åsling. Men herregud, Skatteverket har ju planerat den här förändringen i flera år. Varför gjorde ni ingenting då? I fråga om Mora och Åmål fattades de besluten för ett år sedan. Vad gjorde Per Åsling då? Det gäller för övrigt också Ulf Berg. Vad gjorde ni då?

Den här regeringen har tillsatt en utredning där vi ser över principerna för lokalisering. Varken det eller något annat kring det gjordes av den borgerliga regeringen. I stället såg vi hur jobben flyttade från landsbygden till centralorter. I Dalarna flyttades 500 jobb under åtta år med alliansregeringen. Detta skedde också under tidigare socialdemokratiska regeringar, precis som Ulf Berg tog upp.

Jag vill göra ett förtydligande. När jag sade att det har skett en flytt till närliggande orter menar jag till den närmaste orten. Man flyttar inte till Stockholm, Göteborg och Malmö. Jag är väl medveten om att det är många mil mellan Åmål och Karlstad samt mellan Mora och Falun. Det är uppemot tio mil. Med närliggande menade jag den närmaste orten och inte storstäderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I tidigare debatter som jag har haft i den här frågan har jag fått bilden av att både Moderaterna och Centerpartiet har stått upp för den ordning som har rått hittills, nämligen att det är riksdag och regering som anger principer för lokalisering, men sedan är det myndigheterna själva som fattar lokaliseringsbesluten, var de ska förlägga sin verksamhet. Efter den här debatten undrar jag naturligtvis: Är det fortfarande så att Centerpartiet och Moderaterna står bakom den principen?

Det som vi från regeringen har försökt att göra är att ge ett uppdrag till Statskontoret att närmare se över hur riktlinjerna kan utformas på ett bättre sätt. Det är den här regeringens ambition att vi ska ha en statlig verksamhet i hela landet. Vi tycker att det är viktigt att det finns statliga jobb i hela landet. Vi har också ambitionen att se om det i dag finns verksamhet som bedrivs i Stockholm som i stället skulle kunna förläggas utanför Stockholm. Det finns säkert en del verksamheter vid statliga myndigheter som borde kunna flytta från Stockholm. Det behöver inte handla om att flytta hela myndigheter utan kanske delar av verksamheten kan flyttas ut från Stockholm. Det tycker jag själv är ett väldigt intressant arbete.

Herr talman! Någon gång når man vägs ände, tror jag. Efter 65 års centralisering och urbanisering känns det som att vi är där nu. Listan är väldigt lång, och jag gjorde en uppräkning tidigare. Bara under de senaste sex åtta månaderna centraliserades verksamheter.

Vi införde förordningen 2007:713. I den står det väldigt tydligt att myndigheterna har ansvar för att jobba decentraliserat och att man ska stödja regional utveckling. Vi kan nu konstatera att det inte räcker. Centraliseringen fortsätter. Det är bakgrunden till min interpellation.

Herr talman! Jag skulle vilja ge finansministern möjlighet att svara på de frågor som jag har ställt under resans gång genom att upprepa dem. Jag förstår att det kan vara svårt att komma ihåg alla frågor när det är många interpellanter som deltar i debatten.

På vilket sätt skulle nedläggning av elva skattekontor uppfylla regeringens princip om statlig närvaro i hela landet? Hur uppfyller Skatteverket förordning 2007:713 om regional decentralisering och regional utveckling?

Statsrådet Shekarabi har sagt att regeringen har bestämt sig för att prioritera styrning av statliga myndigheter och att den statliga förvaltningen ska finnas i hela landet nära människorna. Är det då helt orimligt att frysa alla planer på geografiska förändringar av statliga verksamheter till dess att resultatet av Statskontorets utredning föreligger?

Jag vill tacka för den här debatten.

Herr talman! Någon gång når man vägs ände, tror jag. Efter 65 års centralisering och urbanisering känns det som att vi är där nu. Listan är väldigt lång, och jag gjorde en uppräkning tidigare. Bara under de senaste sex åtta månaderna centraliserades verksamheter.

Vi införde förordningen 2007:713. I den står det väldigt tydligt att myndigheterna har ansvar för att jobba decentraliserat och att man ska stödja regional utveckling. Vi kan nu konstatera att det inte räcker. Centraliseringen fortsätter. Det är bakgrunden till min interpellation.

Herr talman! Jag skulle vilja ge finansministern möjlighet att svara på de frågor som jag har ställt under resans gång genom att upprepa dem. Jag förstår att det kan vara svårt att komma ihåg alla frågor när det är många interpellanter som deltar i debatten.

På vilket sätt skulle nedläggning av elva skattekontor uppfylla regeringens princip om statlig närvaro i hela landet? Hur uppfyller Skatteverket förordning 2007:713 om regional decentralisering och regional utveckling?

Statsrådet Shekarabi har sagt att regeringen har bestämt sig för att prioritera styrning av statliga myndigheter och att den statliga förvaltningen ska finnas i hela landet nära människorna. Är det då helt orimligt att frysa alla planer på geografiska förändringar av statliga verksamheter till dess att resultatet av Statskontorets utredning föreligger?

Jag vill tacka för den här debatten.

Herr talman! Någon gång når man vägs ände, tror jag. Efter 65 års centralisering och urbanisering känns det som att vi är där nu. Listan är väldigt lång, och jag gjorde en uppräkning tidigare. Bara under de senaste sex åtta månaderna centraliserades verksamheter.

Vi införde förordningen 2007:713. I den står det väldigt tydligt att myndigheterna har ansvar för att jobba decentraliserat och att man ska stödja regional utveckling. Vi kan nu konstatera att det inte räcker. Centraliseringen fortsätter. Det är bakgrunden till min interpellation.

Herr talman! Jag skulle vilja ge finansministern möjlighet att svara på de frågor som jag har ställt under resans gång genom att upprepa dem. Jag förstår att det kan vara svårt att komma ihåg alla frågor när det är många interpellanter som deltar i debatten.

På vilket sätt skulle nedläggning av elva skattekontor uppfylla regeringens princip om statlig närvaro i hela landet? Hur uppfyller Skatteverket förordning 2007:713 om regional decentralisering och regional utveckling?

Statsrådet Shekarabi har sagt att regeringen har bestämt sig för att prioritera styrning av statliga myndigheter och att den statliga förvaltningen ska finnas i hela landet nära människorna. Är det då helt orimligt att frysa alla planer på geografiska förändringar av statliga verksamheter till dess att resultatet av Statskontorets utredning föreligger?

Jag vill tacka för den här debatten.

Herr talman! Någon gång når man vägs ände, tror jag. Efter 65 års centralisering och urbanisering känns det som att vi är där nu. Listan är väldigt lång, och jag gjorde en uppräkning tidigare. Bara under de senaste sex åtta månaderna centraliserades verksamheter.

Vi införde förordningen 2007:713. I den står det väldigt tydligt att myndigheterna har ansvar för att jobba decentraliserat och att man ska stödja regional utveckling. Vi kan nu konstatera att det inte räcker. Centraliseringen fortsätter. Det är bakgrunden till min interpellation.

Herr talman! Jag skulle vilja ge finansministern möjlighet att svara på de frågor som jag har ställt under resans gång genom att upprepa dem. Jag förstår att det kan vara svårt att komma ihåg alla frågor när det är många interpellanter som deltar i debatten.

På vilket sätt skulle nedläggning av elva skattekontor uppfylla regeringens princip om statlig närvaro i hela landet? Hur uppfyller Skatteverket förordning 2007:713 om regional decentralisering och regional utveckling?

Statsrådet Shekarabi har sagt att regeringen har bestämt sig för att prioritera styrning av statliga myndigheter och att den statliga förvaltningen ska finnas i hela landet nära människorna. Är det då helt orimligt att frysa alla planer på geografiska förändringar av statliga verksamheter till dess att resultatet av Statskontorets utredning föreligger?

Jag vill tacka för den här debatten.

Herr talman! Det har varit en intressant debatt. Det är inte alltid som vi är hyggligt överens med finansministern. Det kan väl vara upplyftande även för finansministerns arbetsmiljö. Om finansministern nu bara fixar till detta med Mora och Åmål blir det till och med en stjärna i kanten.

Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg det som Sara Karlsson citerade. Det är väldigt viktigt att regeringen inte abdikerar. Jag kan erkänna att jag gjorde ungefär det som Hans Unander gjorde, men inte från talarstolen. Hans ska ha en eloge för sitt jobb. I det här fallet kommer Dalabänken, oavsett partitillhörighet, att jobba för Mora och Ludvika. Ett och annat uppror har ju startat i Dalarna, så jag tycker att finansministern borde fundera över vårt erbjudande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om detta inte hjälper kan jag konstatera att Leif Jakobsson, som var vice ordförande i skatteutskottet, var ganska tydlig under den förra mandatperioden om att den borgerliga regeringen inte bedrev någon regionalpolitik. I stället såg man till att de statliga myndigheterna gick i spetsen för regional utarmning. Det var tragiskt. Inte menar väl finansministern att man vill fortsätta på den banan?

Ett till citat i samma ärende löd: Det är orimligt att regeringen utan regionalpolitisk helhetssyn låter de statliga verken omgestalta samhällsservicen utifrån egna, snäva budgettänkanden. Det är regeringen, inte de enskilda statliga myndigheterna, som måste se till helheten och att hela Sverige måste leva. Detta skrevs av socialdemokraten Leif Jakobsson, vice ordförande i skatteutskottet.

Ett stort tack för en bra debatt, finansministern!

Herr talman! Det har varit en intressant debatt. Det är inte alltid som vi är hyggligt överens med finansministern. Det kan väl vara upplyftande även för finansministerns arbetsmiljö. Om finansministern nu bara fixar till detta med Mora och Åmål blir det till och med en stjärna i kanten.

Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg det som Sara Karlsson citerade. Det är väldigt viktigt att regeringen inte abdikerar. Jag kan erkänna att jag gjorde ungefär det som Hans Unander gjorde, men inte från talarstolen. Hans ska ha en eloge för sitt jobb. I det här fallet kommer Dalabänken, oavsett partitillhörighet, att jobba för Mora och Ludvika. Ett och annat uppror har ju startat i Dalarna, så jag tycker att finansministern borde fundera över vårt erbjudande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om detta inte hjälper kan jag konstatera att Leif Jakobsson, som var vice ordförande i skatteutskottet, var ganska tydlig under den förra mandatperioden om att den borgerliga regeringen inte bedrev någon regionalpolitik. I stället såg man till att de statliga myndigheterna gick i spetsen för regional utarmning. Det var tragiskt. Inte menar väl finansministern att man vill fortsätta på den banan?

Ett till citat i samma ärende löd: Det är orimligt att regeringen utan regionalpolitisk helhetssyn låter de statliga verken omgestalta samhällsservicen utifrån egna, snäva budgettänkanden. Det är regeringen, inte de enskilda statliga myndigheterna, som måste se till helheten och att hela Sverige måste leva. Detta skrevs av socialdemokraten Leif Jakobsson, vice ordförande i skatteutskottet.

Ett stort tack för en bra debatt, finansministern!

Herr talman! Det har varit en intressant debatt. Det är inte alltid som vi är hyggligt överens med finansministern. Det kan väl vara upplyftande även för finansministerns arbetsmiljö. Om finansministern nu bara fixar till detta med Mora och Åmål blir det till och med en stjärna i kanten.

Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg det som Sara Karlsson citerade. Det är väldigt viktigt att regeringen inte abdikerar. Jag kan erkänna att jag gjorde ungefär det som Hans Unander gjorde, men inte från talarstolen. Hans ska ha en eloge för sitt jobb. I det här fallet kommer Dalabänken, oavsett partitillhörighet, att jobba för Mora och Ludvika. Ett och annat uppror har ju startat i Dalarna, så jag tycker att finansministern borde fundera över vårt erbjudande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om detta inte hjälper kan jag konstatera att Leif Jakobsson, som var vice ordförande i skatteutskottet, var ganska tydlig under den förra mandatperioden om att den borgerliga regeringen inte bedrev någon regionalpolitik. I stället såg man till att de statliga myndigheterna gick i spetsen för regional utarmning. Det var tragiskt. Inte menar väl finansministern att man vill fortsätta på den banan?

Ett till citat i samma ärende löd: Det är orimligt att regeringen utan regionalpolitisk helhetssyn låter de statliga verken omgestalta samhällsservicen utifrån egna, snäva budgettänkanden. Det är regeringen, inte de enskilda statliga myndigheterna, som måste se till helheten och att hela Sverige måste leva. Detta skrevs av socialdemokraten Leif Jakobsson, vice ordförande i skatteutskottet.

Ett stort tack för en bra debatt, finansministern!

Herr talman! Det har varit en intressant debatt. Det är inte alltid som vi är hyggligt överens med finansministern. Det kan väl vara upplyftande även för finansministerns arbetsmiljö. Om finansministern nu bara fixar till detta med Mora och Åmål blir det till och med en stjärna i kanten.

Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg det som Sara Karlsson citerade. Det är väldigt viktigt att regeringen inte abdikerar. Jag kan erkänna att jag gjorde ungefär det som Hans Unander gjorde, men inte från talarstolen. Hans ska ha en eloge för sitt jobb. I det här fallet kommer Dalabänken, oavsett partitillhörighet, att jobba för Mora och Ludvika. Ett och annat uppror har ju startat i Dalarna, så jag tycker att finansministern borde fundera över vårt erbjudande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om detta inte hjälper kan jag konstatera att Leif Jakobsson, som var vice ordförande i skatteutskottet, var ganska tydlig under den förra mandatperioden om att den borgerliga regeringen inte bedrev någon regionalpolitik. I stället såg man till att de statliga myndigheterna gick i spetsen för regional utarmning. Det var tragiskt. Inte menar väl finansministern att man vill fortsätta på den banan?

Ett till citat i samma ärende löd: Det är orimligt att regeringen utan regionalpolitisk helhetssyn låter de statliga verken omgestalta samhällsservicen utifrån egna, snäva budgettänkanden. Det är regeringen, inte de enskilda statliga myndigheterna, som måste se till helheten och att hela Sverige måste leva. Detta skrevs av socialdemokraten Leif Jakobsson, vice ordförande i skatteutskottet.

Ett stort tack för en bra debatt, finansministern!

Herr talman! Regeringar, oberoende av färg, har ett stort ansvar för den utveckling av Myndighetssverige som skett. Ett problem är dock att vi nu märker ett accentuerande av nedläggnings- och centraliseringsbeslut. Myndigheter fattar oberoende av varandra beslut som innebär att totalen blir starkt illavarslande, och det är det som mycket av den här debatten speglar. Därför är det väldigt viktigt att regeringen tar ett större ansvar. Min erfarenhet från Östersund är att den verksamhet som den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslutade att flytta i samband med garnisonsnedläggningen varit väldigt bra såväl för Östersund som ort som för Jämtland som län.

Jag skulle igen vilja lyfta fram att jag tycker att det vore skäligt och rimligt att införa ett moratorium och stoppa nedläggning och centralisering av verksamhet till dess att regering och riksdag fattat nya beslut när det gäller myndigheters lokalisering. Det är ett första steg. Som ett andra steg tycker jag att det är angeläget att tillämpa förordning 713 från 2007, som innebär att myndigheter ska pröva sin verksamhet. Jag tolkade också finansministerns inlägg som att hon var öppen för det.

Med den utgångspunkten är det viktigt att Statskontorets utredning genomförs och att den tid som behövs för beredning avsätts. Fram till dess är det också angeläget att regeringen skickar besked till myndigheter och anställda inom myndigheter om att den verksamhet som nu finns kommer att fortgå.

Herr talman! Regeringar, oberoende av färg, har ett stort ansvar för den utveckling av Myndighetssverige som skett. Ett problem är dock att vi nu märker ett accentuerande av nedläggnings- och centraliseringsbeslut. Myndigheter fattar oberoende av varandra beslut som innebär att totalen blir starkt illavarslande, och det är det som mycket av den här debatten speglar. Därför är det väldigt viktigt att regeringen tar ett större ansvar. Min erfarenhet från Östersund är att den verksamhet som den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslutade att flytta i samband med garnisonsnedläggningen varit väldigt bra såväl för Östersund som ort som för Jämtland som län.

Jag skulle igen vilja lyfta fram att jag tycker att det vore skäligt och rimligt att införa ett moratorium och stoppa nedläggning och centralisering av verksamhet till dess att regering och riksdag fattat nya beslut när det gäller myndigheters lokalisering. Det är ett första steg. Som ett andra steg tycker jag att det är angeläget att tillämpa förordning 713 från 2007, som innebär att myndigheter ska pröva sin verksamhet. Jag tolkade också finansministerns inlägg som att hon var öppen för det.

Med den utgångspunkten är det viktigt att Statskontorets utredning genomförs och att den tid som behövs för beredning avsätts. Fram till dess är det också angeläget att regeringen skickar besked till myndigheter och anställda inom myndigheter om att den verksamhet som nu finns kommer att fortgå.

Herr talman! Regeringar, oberoende av färg, har ett stort ansvar för den utveckling av Myndighetssverige som skett. Ett problem är dock att vi nu märker ett accentuerande av nedläggnings- och centraliseringsbeslut. Myndigheter fattar oberoende av varandra beslut som innebär att totalen blir starkt illavarslande, och det är det som mycket av den här debatten speglar. Därför är det väldigt viktigt att regeringen tar ett större ansvar. Min erfarenhet från Östersund är att den verksamhet som den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslutade att flytta i samband med garnisonsnedläggningen varit väldigt bra såväl för Östersund som ort som för Jämtland som län.

Jag skulle igen vilja lyfta fram att jag tycker att det vore skäligt och rimligt att införa ett moratorium och stoppa nedläggning och centralisering av verksamhet till dess att regering och riksdag fattat nya beslut när det gäller myndigheters lokalisering. Det är ett första steg. Som ett andra steg tycker jag att det är angeläget att tillämpa förordning 713 från 2007, som innebär att myndigheter ska pröva sin verksamhet. Jag tolkade också finansministerns inlägg som att hon var öppen för det.

Med den utgångspunkten är det viktigt att Statskontorets utredning genomförs och att den tid som behövs för beredning avsätts. Fram till dess är det också angeläget att regeringen skickar besked till myndigheter och anställda inom myndigheter om att den verksamhet som nu finns kommer att fortgå.

Herr talman! Regeringar, oberoende av färg, har ett stort ansvar för den utveckling av Myndighetssverige som skett. Ett problem är dock att vi nu märker ett accentuerande av nedläggnings- och centraliseringsbeslut. Myndigheter fattar oberoende av varandra beslut som innebär att totalen blir starkt illavarslande, och det är det som mycket av den här debatten speglar. Därför är det väldigt viktigt att regeringen tar ett större ansvar. Min erfarenhet från Östersund är att den verksamhet som den dåvarande socialdemokratiska regeringen beslutade att flytta i samband med garnisonsnedläggningen varit väldigt bra såväl för Östersund som ort som för Jämtland som län.

Jag skulle igen vilja lyfta fram att jag tycker att det vore skäligt och rimligt att införa ett moratorium och stoppa nedläggning och centralisering av verksamhet till dess att regering och riksdag fattat nya beslut när det gäller myndigheters lokalisering. Det är ett första steg. Som ett andra steg tycker jag att det är angeläget att tillämpa förordning 713 från 2007, som innebär att myndigheter ska pröva sin verksamhet. Jag tolkade också finansministerns inlägg som att hon var öppen för det.

Med den utgångspunkten är det viktigt att Statskontorets utredning genomförs och att den tid som behövs för beredning avsätts. Fram till dess är det också angeläget att regeringen skickar besked till myndigheter och anställda inom myndigheter om att den verksamhet som nu finns kommer att fortgå.

Herr talman! Jag får väl tacka de borgerliga ledamöterna, som ger mig applåder. Jag tolkar det som att de har större tilltro till mig och finansministern än vad de hade till sin egen regering.

Till Helena Lindahl kan jag säga att jag också var enormt otålig under åtta år. Jag hoppas att vi kanske kan vrida tillbaka lite.

Per Åsling! Med de positioner du innehar har du möjligheter att påverka det här. Du kan i varje fall ta upp det och driva det ännu hårdare i insynsrådet.

Herr talman! Jag får väl tacka de borgerliga ledamöterna, som ger mig applåder. Jag tolkar det som att de har större tilltro till mig och finansministern än vad de hade till sin egen regering.

Till Helena Lindahl kan jag säga att jag också var enormt otålig under åtta år. Jag hoppas att vi kanske kan vrida tillbaka lite.

Per Åsling! Med de positioner du innehar har du möjligheter att påverka det här. Du kan i varje fall ta upp det och driva det ännu hårdare i insynsrådet.

Herr talman! Jag får väl tacka de borgerliga ledamöterna, som ger mig applåder. Jag tolkar det som att de har större tilltro till mig och finansministern än vad de hade till sin egen regering.

Till Helena Lindahl kan jag säga att jag också var enormt otålig under åtta år. Jag hoppas att vi kanske kan vrida tillbaka lite.

Per Åsling! Med de positioner du innehar har du möjligheter att påverka det här. Du kan i varje fall ta upp det och driva det ännu hårdare i insynsrådet.

Herr talman! Jag får väl tacka de borgerliga ledamöterna, som ger mig applåder. Jag tolkar det som att de har större tilltro till mig och finansministern än vad de hade till sin egen regering.

Till Helena Lindahl kan jag säga att jag också var enormt otålig under åtta år. Jag hoppas att vi kanske kan vrida tillbaka lite.

Per Åsling! Med de positioner du innehar har du möjligheter att påverka det här. Du kan i varje fall ta upp det och driva det ännu hårdare i insynsrådet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka finansministern och Hans Unander. Jag har stor tilltro till att en stark socialdemokratisk opinion i frågan ska få den socialdemokratiska regeringen att fatta de beslut som behövs för att kontoren i Åmål och Mora ska få vara kvar. Hans Unander och andra socialdemokratiska företrädare, även kommunalråd och andra på den lokala nivån, driver frågan. Jag har stor tilltro till det.

Frågan handlar inte om vad som har gjorts i historien, utan om vad som görs nu av den sittande regeringen. Det är ni som sitter i regeringsställning som har ansvaret och möjligheten att förändra frågan och flytta fram positionerna. Även om det är de små och växande företagen som skapar jobb och förutsättningar för att de små orterna ska kunna växa och bli större i framtiden är det också viktigt att vi har en statlig närvaro. Det finns en oro för utvecklingen, med hot om nedläggning av skattekontor och 100 arbetsförmedlingskontor, problematiken med SBAB:s möjligheter till utlåning i den norra delen av Sverige och så vidare. Det är en oro som inte är positiv. Jag hoppas att regeringen tar tag i det här och att socialdemokratiska ledamöter och kommunalråd fortsätter att driva på och bilda opinion i frågan, som är väldigt viktig för de mindre orterna runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka finansministern och Hans Unander. Jag har stor tilltro till att en stark socialdemokratisk opinion i frågan ska få den socialdemokratiska regeringen att fatta de beslut som behövs för att kontoren i Åmål och Mora ska få vara kvar. Hans Unander och andra socialdemokratiska företrädare, även kommunalråd och andra på den lokala nivån, driver frågan. Jag har stor tilltro till det.

Frågan handlar inte om vad som har gjorts i historien, utan om vad som görs nu av den sittande regeringen. Det är ni som sitter i regeringsställning som har ansvaret och möjligheten att förändra frågan och flytta fram positionerna. Även om det är de små och växande företagen som skapar jobb och förutsättningar för att de små orterna ska kunna växa och bli större i framtiden är det också viktigt att vi har en statlig närvaro. Det finns en oro för utvecklingen, med hot om nedläggning av skattekontor och 100 arbetsförmedlingskontor, problematiken med SBAB:s möjligheter till utlåning i den norra delen av Sverige och så vidare. Det är en oro som inte är positiv. Jag hoppas att regeringen tar tag i det här och att socialdemokratiska ledamöter och kommunalråd fortsätter att driva på och bilda opinion i frågan, som är väldigt viktig för de mindre orterna runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka finansministern och Hans Unander. Jag har stor tilltro till att en stark socialdemokratisk opinion i frågan ska få den socialdemokratiska regeringen att fatta de beslut som behövs för att kontoren i Åmål och Mora ska få vara kvar. Hans Unander och andra socialdemokratiska företrädare, även kommunalråd och andra på den lokala nivån, driver frågan. Jag har stor tilltro till det.

Frågan handlar inte om vad som har gjorts i historien, utan om vad som görs nu av den sittande regeringen. Det är ni som sitter i regeringsställning som har ansvaret och möjligheten att förändra frågan och flytta fram positionerna. Även om det är de små och växande företagen som skapar jobb och förutsättningar för att de små orterna ska kunna växa och bli större i framtiden är det också viktigt att vi har en statlig närvaro. Det finns en oro för utvecklingen, med hot om nedläggning av skattekontor och 100 arbetsförmedlingskontor, problematiken med SBAB:s möjligheter till utlåning i den norra delen av Sverige och så vidare. Det är en oro som inte är positiv. Jag hoppas att regeringen tar tag i det här och att socialdemokratiska ledamöter och kommunalråd fortsätter att driva på och bilda opinion i frågan, som är väldigt viktig för de mindre orterna runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag vill tacka finansministern och Hans Unander. Jag har stor tilltro till att en stark socialdemokratisk opinion i frågan ska få den socialdemokratiska regeringen att fatta de beslut som behövs för att kontoren i Åmål och Mora ska få vara kvar. Hans Unander och andra socialdemokratiska företrädare, även kommunalråd och andra på den lokala nivån, driver frågan. Jag har stor tilltro till det.

Frågan handlar inte om vad som har gjorts i historien, utan om vad som görs nu av den sittande regeringen. Det är ni som sitter i regeringsställning som har ansvaret och möjligheten att förändra frågan och flytta fram positionerna. Även om det är de små och växande företagen som skapar jobb och förutsättningar för att de små orterna ska kunna växa och bli större i framtiden är det också viktigt att vi har en statlig närvaro. Det finns en oro för utvecklingen, med hot om nedläggning av skattekontor och 100 arbetsförmedlingskontor, problematiken med SBAB:s möjligheter till utlåning i den norra delen av Sverige och så vidare. Det är en oro som inte är positiv. Jag hoppas att regeringen tar tag i det här och att socialdemokratiska ledamöter och kommunalråd fortsätter att driva på och bilda opinion i frågan, som är väldigt viktig för de mindre orterna runt om i landet.

Herr talman! Jag tycker att det är lite trist att Magdalena Andersson ägnar en så stor del av sin tid i talarstolen åt att prata om vad den förra regeringen gjorde eller inte gjorde. Jag skulle kunna göra detsamma om den nuvarande regeringen, men jag tror att de människor på landsbygden som tittar på det här och känner oro för kontoren i Åmål och Mora - och de övriga som eventuellt är hotade av flytt - vill ha mer respekt än så. De vill att vi ska försöka komma fram till någonting. De vill rädda sina kontor, och vi får ha respekt för det. Landsbygden tjänar inte en millimeter på att vi kastar skit på varandra, om man nu får använda det uttrycket i talarstolen, herr talman.

Men visst sjutton måste väl riksdag och regering följa upp det arbete som våra myndigheter gör! Är det någonting som inte fungerar måste vi till exempel ändra i regleringsbreven. Nu senast har Jordbruksverket fattat dåliga beslut som innebär att Leader inte ska finnas i hela Landsbygdssverige. Det är klart att man måste reagera! Arbetsförmedlingen flyttar sina kontor, och Skatteverket gör eventuellt detsamma. Det är väl för sjutton klart att man måste reagera då! Detta, mina vänner, är dåliga beslut. Om inte vi reagerar, vem ska göra det annars?

Herr talman! Jag tycker att det är lite trist att Magdalena Andersson ägnar en så stor del av sin tid i talarstolen åt att prata om vad den förra regeringen gjorde eller inte gjorde. Jag skulle kunna göra detsamma om den nuvarande regeringen, men jag tror att de människor på landsbygden som tittar på det här och känner oro för kontoren i Åmål och Mora - och de övriga som eventuellt är hotade av flytt - vill ha mer respekt än så. De vill att vi ska försöka komma fram till någonting. De vill rädda sina kontor, och vi får ha respekt för det. Landsbygden tjänar inte en millimeter på att vi kastar skit på varandra, om man nu får använda det uttrycket i talarstolen, herr talman.

Men visst sjutton måste väl riksdag och regering följa upp det arbete som våra myndigheter gör! Är det någonting som inte fungerar måste vi till exempel ändra i regleringsbreven. Nu senast har Jordbruksverket fattat dåliga beslut som innebär att Leader inte ska finnas i hela Landsbygdssverige. Det är klart att man måste reagera! Arbetsförmedlingen flyttar sina kontor, och Skatteverket gör eventuellt detsamma. Det är väl för sjutton klart att man måste reagera då! Detta, mina vänner, är dåliga beslut. Om inte vi reagerar, vem ska göra det annars?

Herr talman! Jag tycker att det är lite trist att Magdalena Andersson ägnar en så stor del av sin tid i talarstolen åt att prata om vad den förra regeringen gjorde eller inte gjorde. Jag skulle kunna göra detsamma om den nuvarande regeringen, men jag tror att de människor på landsbygden som tittar på det här och känner oro för kontoren i Åmål och Mora - och de övriga som eventuellt är hotade av flytt - vill ha mer respekt än så. De vill att vi ska försöka komma fram till någonting. De vill rädda sina kontor, och vi får ha respekt för det. Landsbygden tjänar inte en millimeter på att vi kastar skit på varandra, om man nu får använda det uttrycket i talarstolen, herr talman.

Men visst sjutton måste väl riksdag och regering följa upp det arbete som våra myndigheter gör! Är det någonting som inte fungerar måste vi till exempel ändra i regleringsbreven. Nu senast har Jordbruksverket fattat dåliga beslut som innebär att Leader inte ska finnas i hela Landsbygdssverige. Det är klart att man måste reagera! Arbetsförmedlingen flyttar sina kontor, och Skatteverket gör eventuellt detsamma. Det är väl för sjutton klart att man måste reagera då! Detta, mina vänner, är dåliga beslut. Om inte vi reagerar, vem ska göra det annars?

Herr talman! Jag tycker att det är lite trist att Magdalena Andersson ägnar en så stor del av sin tid i talarstolen åt att prata om vad den förra regeringen gjorde eller inte gjorde. Jag skulle kunna göra detsamma om den nuvarande regeringen, men jag tror att de människor på landsbygden som tittar på det här och känner oro för kontoren i Åmål och Mora - och de övriga som eventuellt är hotade av flytt - vill ha mer respekt än så. De vill att vi ska försöka komma fram till någonting. De vill rädda sina kontor, och vi får ha respekt för det. Landsbygden tjänar inte en millimeter på att vi kastar skit på varandra, om man nu får använda det uttrycket i talarstolen, herr talman.

Men visst sjutton måste väl riksdag och regering följa upp det arbete som våra myndigheter gör! Är det någonting som inte fungerar måste vi till exempel ändra i regleringsbreven. Nu senast har Jordbruksverket fattat dåliga beslut som innebär att Leader inte ska finnas i hela Landsbygdssverige. Det är klart att man måste reagera! Arbetsförmedlingen flyttar sina kontor, och Skatteverket gör eventuellt detsamma. Det är väl för sjutton klart att man måste reagera då! Detta, mina vänner, är dåliga beslut. Om inte vi reagerar, vem ska göra det annars?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Johan Hultberg har frågat mig om jag verkligen inte ser några möjligheter, vid sidan av skärpta internationella regler, för att förmå kryssningsfartyg och övriga fartyg att tömma sitt avloppsvatten i hamn för rening i stället för orenat rakt ut i till exempel Östersjön. Johan Hultberg har även frågat mig på vilket sätt jag avser att agera för att förbättra mottagningskapaciteten för avloppsvatten i hamnarna runt om i Östersjön.

Sverige prioriterar arbetet med att skydda Östersjöns miljö högt och arbetar på flera fronter med att minimera sjöfartens miljöpåverkan. Samtidigt är kryssningsverksamheten av stor betydelse för besöksnäringen då den inbringar ansenliga summor till besöksnäringen, till kommunerna samt till staten genom momsintäkter. Kryssningsbesökarna har även ett viktigt marknadsföringsvärde då de bidrar till att sprida en positiv bild av Sverige internationellt.

Sverige arbetar hårt med att få igenom en reglering som förhindrar utsläpp av övergödande ämnen genom utsläppsförbud alternativt reningsanläggningar med strikta utsläppsgränsvärden för passagerarfartyg och kryssningsfartyg i Östersjön. Vi har framgångsrikt varit drivande i frågan under många år och är på god väg att nå fram till en slutbehandling av frågan. Vid FN:s sjöfartsorganisation IMO:s miljöskyddskommittés möte i början av maj i år togs det faktiska beslutet i denna fråga, och nu återstår de legala aspekterna för att kunna verkställa beslutet.

Vad gäller mottagningskapaciteten för avloppsvatten i hamnar runt om i Östersjön arbetar Sverige sedan flera år tillbaka via Helcom för att säkerställa tillräcklig mottagningskapacitet i relevanta hamnar runt om i Östersjön. Sveriges hamnar ligger långt fram när det gäller möjligheterna att ta emot svart- och gråvatten, andra länder runt Östersjön har dock inte kommit lika långt. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att mottagningskapaciteten ska förbättras i aktuella hamnar runt om i Östersjön.

Avslutningsvis vill jag understryka vikten av att ta ett helhetsgrepp kring utsläpp som bidrar till övergödning i Östersjön. Sjöfarten står för en del, men även andra sektorer såsom jordbruk och enskilda avlopp står för en stor andel. Det är viktigt att insatser görs på bred front för att minska de utsläpp som bidrar till övergödningen.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Tack också för att svaret kom i tid. För min del är det första gången som jag får svar från ett statsråd inom stipulerad tid, så jag vill ge ett särskilt beröm för det. Så jag får tacka för det snabba svaret, men jag hade hoppats att få tacka för ett bättre svar.

Jag frågade ministern bland annat om regeringen inte ser några andra möjligheter vid sidan av skärpta internationella regler för att förmå kryssningsfartyg och övriga fartyg att inte skita ned våra hav genom att tömma sitt avloppsvatten rakt ut i Östersjön. Tyvärr gav inte ministern något svar på den frågan, eller också är det så att regeringen inte ser eller inte är beredd att använda andra verktyg än internationella regler.

Jag tycker att det är viktigt att regeringen jobbar brett och använder en uppsjö av olika verktyg för att försöka minska sjöfartens miljöpåverkan när det gäller avloppsvatten, svavelutsläpp och annan påverkan som sjöfarten tyvärr har. Då handlar det om att till exempel höja farledsavgifterna, som var föremål för diskussion i den föregående interpellationsdebatten. Det handlar naturligtvis också om frivilliga åtgärder i form av dialog med berörda hamnar och rederier för att försöka förmå näringen och branschen att själva ta på sig ett större frivilligt miljöansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag delar naturligtvis ministerns uppfattning att det kanske viktigaste trots allt är att få till en internationell reglering som säkerställer att kryssningsfartygen liksom övriga passagerarfartyg inte släpper ut sitt orenade avloppsvatten i Östersjön, som är ett oerhört känsligt innanhav. Det är jätteviktigt att reglerna kommer på plats. Jag blev verkligen glad över att höra att man är på väg framåt i frågan och är inne i slutförhandlingar. Då vill jag fråga ministern när regeringen bedömer att de legala förutsättningarna är på plats och när förbudet kan träda i kraft i praktiken.

Fru talman! Jag skulle också vilja ta vid där ministern avslutade sitt inlägg om betydelsen av att ta ett helhetsgrepp kring de utsläpp som bidrar till övergödning av Östersjön. Ministern tonade ned sjöfartens ansvar för övergödningen, vilket jag tycker är både beklagligt och allvarligt. Det är förvisso sant att sjöfartens bidrag till övergödningen är litet i relation till det totala näringsläckaget ut i Östersjön. Men samtidigt är det för det första så att utsläppen från passagerar- och kryssningsfartyg är oproportionerligt stora. För det andra kan utsläppen ha mycket stor lokal påverkan.

För det tredje, och det är väl egentligen det viktigaste, är sjöfartens och kryssningsfartygstrafikens bidrag till övergödningen av Östersjön enkel att minska. Det räcker att kryssningsfartygen använder de mottagningsanläggningar som finns i hamnarna runt Östersjön. Det är mycket svårare att ytterligare minska näringsläckaget från till exempel det svenska jordbruket, som redan i dag troligtvis har det absolut minsta näringsläckaget av alla Östersjöländers jordbruk. Men här har vi en övergödningsproblematik som beror på utsläpp som är relativt enkla att komma till rätta med.

Därför förvånas jag lite över att ministern i sitt svar på den föregående interpellationen inte sa sig ha någon ambition att försöka påverka Sjöfartsverket beträffande i vilken riktning farledsavgifterna skulle utformas. Jag skulle gärna vilja fortsätta den diskussionen. Skulle inte det kunna vara ett verktyg för att Sverige ska kunna komma till rätta med detta stora problem?

Fru talman! Som jag sagt i både mitt tidigare interpellationssvar och mitt inledningsanförande i den här interpellationsdebatten har det pågått ett intensivt arbete kring de här frågorna. Det pågår också ett arbete inom Sjöfartsverket med att se över farledsavgifterna. Eftersom det arbetet ligger väl i linje med det som regeringen önskar, det vill säga en ökad miljöhänsyn i utformningen av farledsavgifterna, ser jag ingen anledning att ytterligare trycka på Sjöfartsverket i den frågan. Sjöfartsverket har meddelat att man arbetar med frågan med just minskad miljöpåverkan som ett viktigt kriterium. Jag ser fram emot att få ta del av det arbete som Sjöfartsverket nu genomför.

Johan Hultberg frågar när man kan förvänta sig att nästa steg tas i den här processen. Nästa möte i den här konstellationen inom IMO sker den 18-22 april nästa år. Då är Sveriges förhoppning att vi ska ha kunnat trycka på i frågan ytterligare, så att det faktiskt också fattas beslut om regelförändringar som gör att vi kan ställa ordentliga krav på de fartyg som trafikerar Östersjön om att tömma sitt avloppsvatten i hamn och inte i havet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Naturligtvis har det förts mycket dialog om frivilliga åtaganden med de rederier som berörs. Det handlar också om att påvisa att den här möjligheten finns och att det i dag finns goda möjligheter till och med att tömma sitt avlopp i land. I den delen har det självklart förts en dialog med de fartygen.

Jag vill också framhålla att svenska rederier i det här avseendet är ett föredöme. Man har helt frivilligt tagit på sig den här uppgiften. Men det finns andra rederier som väljer att inte utnyttja denna möjlighet att bidra till en renare Östersjö.

Det har förts en dialog. Många rederier har hörsammat uppmaningen att bidra, medan andra har valt att inte göra det. Beträffande dem som väljer att inte göra det, som inte väljer den frivilliga vägen, kommer det naturligtvis att vara helt avgörande att vi får legala påtryckningsmedel för att kunna säkerställa att man i framtiden hanterar sitt avloppsvatten på ett mer ansvarsfullt sätt.

Fru talman! Det är precis så - många fartygsägare och rederier tar i dag ett stort ansvar frivilligt. Då tycker jag att det är viktigt att vi som politiker tänker på hur vi kan utforma avgiftssystem och så vidare för att gynna dem som gör rätt och i någon mening missgynna dem som gör fel, i det här fallet dem som skitar ned vårt hav.

Möjligheten att använda farledsavgifterna är ett viktigt verktyg, tycker jag. Vi har mig veterligen haft miljödifferentierade farledsavgifter sedan 1998, men hittills har det handlat till exempel om krav på minskade utsläpp av svavel. Jag tycker att det är viktigt att det nya avgiftssystemet inkluderar den här parametern, att det i det index som Sjöfartsverket vad jag förstår nu jobbar med att utforma finns med kriterier för hantering av såväl svartvatten som gråvatten. Det är viktigt att regeringen säkerställer att så också blir fallet, så att de differentierade farledsavgifterna inte bara handlar om bränslefrågor, elanslutning vid kaj och så vidare.

Så som jag förstår ministern kommer det trots allt att dröja ett antal år ytterligare innan vi har ett förbud som träder i kraft på allvar. Det ska ske ett nytt möte nästa år, och sedan kommer det gissningsvis att ta ytterligare ett antal år innan reglerna kan träda i kraft. Då kanske vi skriver 2019 eller 2020 i almanackan.

Jag tycker att det är viktigt att regeringen agerar nu, för övergödningsproblematiken är akut. Ministern sa i sin förra debatt att Östersjön nästan är i kris. Östersjön är definitivt redan i kris. Vi har redan i dag enorma problem med algblomning och döda havsbottnar. Utbytet av vatten i Östersjön är väldigt litet. Det tar 25-30 år innan vattnet i Östersjön har bytts ut. Därför får varje utsläpp av näringsämnen väldigt stor långsiktig påverkan. Det är alltså viktigt att agera kraftfullt i dag, och regeringen måste titta på alla verktyg i verktygslådan för att komma till rätta med problemet.

Bakgrunden till den här interpellationen, fru talman, var att frågan uppmärksammades av SVT:s Agenda. Där tycker jag tyvärr att ministern gav uttryck för en defensiv och passiv hållning. Vi kan inte göra så mycket, lät hon meddela. Jag menar att Sverige och den svenska regeringen trots allt har möjlighet att göra ganska mycket. Självklart är det viktigaste organet IMO. Självklart är det viktigaste att vi får till gränsöverskridande lagstiftning som reglerar de här frågorna. Men vi har också möjligheter att agera pådrivande i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag hoppas att ministern och den svenska regeringen har framgång i diskussionerna med andra länder om avgiftssystemet i hamn. Det är trots allt så att vissa hamnar runt Östersjön har mottagningskapacitet för svartvatten och gråvatten men tar betalt för det. I ett läge när det är fritt att släppa ut orenat vatten ute till havs men det kostar att lämna in det för rening i hamn väljer naturligtvis väldigt många att göra det förra. Det är viktigt att regeringen försöker få till exempel Ryssland och Lettland att säkerställa att deras hamnar genom avgiftssystem och på annat sätt premierar de aktörer som vill ta ansvar och göra rätt, till exempel de svenska rederier som ministern lyfte fram i sitt svar.

Fru talman! Det är roligt med interpellationsdebatter när interpellanten och statsrådet är helt eniga om både ambitionen och ungefär vilka åtgärder som behöver vidtas. Var man landar någonstans blir snarare en fråga om semantik. Regeringen driver på för att få internationell lagstiftning på plats. Regeringen har kontakt med Sjöfartsverket om att man ska säkerställa att man har dialog, och det pågår ett arbete inom Sjöfartsverket som jag verkligen välkomnar och som handlar om att se över farledsavgifterna och på vilket sätt man ytterligare kan förstärka den miljöstyrande effekten av dem. Sammantaget pågår det arbete på alla de områden som interpellanten frågar efter. Det tycker jag är väldigt positivt, och jag hoppas att vi snart kommer att nå framgång i de här frågorna.

Det här är naturligtvis en viktig fråga, men det går inte att bortse från att man behöver hantera även jordbruket, enskilda avlopp och liknande för att minska mängden övergödande ämnen i Östersjön. Det handlar inte om att på något sätt spela ned sjöfartens betydelse, utan det handlar om att det krävs åtgärder på flera fronter för att totalt sett nå framgång i arbetet med att säkerställa att Östersjön blir ett friskt och levande hav. Regeringen har för avsikt att gå vidare med åtgärder på flera av de här områdena, för Östersjön kräver snabba åtgärder om vi ska klara att återställa balansen i detta viktiga och känsliga innanhav.

Fru talman! Det sistnämnda, diskussionen om jordbruket och dess påverkan, tycker jag är väldigt intressant.

Vi har i dag stränga krav på det svenska jordbruket när det gäller hur man ska hantera sin gödsel, hur man får sprida näringsämnen på sin åker och hur det ska följas upp. Det svenska jordbruket tar ett väldigt stort ansvar och har tuffa krav på sig. Jag skulle vilja säga att de är betydligt tuffare än vad kollegorna i de andra Östersjöländerna har.

Det är lite märkligt att regeringen står här och argumenterar att vi inte kan gå före i Sverige och att vi inte kan ha några avgifter som är särskilt tuffa jämfört med andra länder när man gladeligen inför nya tuffare krav för jordbruket i Sverige och diskuterar att införa nya och helt världsunika skatter, till exempel en handelsgödselskatt. Man vill straffbeskatta det svenska jordbruket genom en kilometerskatt som gör det dyrare för mjölkbilen att komma och hämta mjölken hos den redan hårt drabbade svenska mjölkbonden. Jag tycker inte att resonemanget hänger ihop helt och fullt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Precis som ministern är jag glad över att vi har en stor samsyn om ambitionen - att vi vill ha tuffare regler som säkerställer att vi har en sjöfart som är hållbar. Jag hoppas att regeringen fortsätter att nå framgång i förhandlingarna.

Det finns en punkt där vi uppenbarligen inte är överens. Det hade varit viktigt om regeringen säkerställt att Sjöfartsverkets nya farledsavgifter tar hänsyn till parametern. Ministern verkar ge uttryck för att hon hoppas och tror att man kommer att göra detta, men jag hade önskat att regeringen säkerställde att hanteringen av grå- och svartvatten blev en del av prissättningen för farledsavgifterna.

Jag tackar ministern för en god debatt.

Fru talman! Man kan möjligen reflektera över det som kanske inte hänger ihop, nämligen att å ena sidan ha en väldigt stark omsorg om och uttrycka en stark oro för Östersjöns utveckling och å andra sidan motsätta sig åtgärder som skulle bidra till minskad övergödning av detta hav. Men den diskussionen kan något annat statsråd ta vid ett annat tillfälle. Här handlar det om sjöfarten och sjöfartens betydelse och ansvar i de här frågorna.

Skälet till att jag inte har för avsikt att trycka på Sjöfartsverket är att jag har fått betryggande information om att dessa aspekter är tillgodosedda i det arbete som pågår där. Jag vill inte föregripa det arbetet eftersom det är ett internt arbete som pågår i en statlig myndighet. Men de signaler jag har fått gör att jag känner mig trygg i att det kommer kloka och bra besked från Sjöfartsverket så småningom. Självklart kommer regeringen att bevaka att så sker.

Det är viktigt att framhålla att till skillnad från en del andra näringar och företeelser är sjöfarten inte ett ensidigt nationellt ansvar eller ett område där vi helt och hållet har nationell rådighet. Sjöfarten omfattas av ganska omfattande internationella konventioner och lagstiftning. Därför är det viktigt att Sverige agerar kraftfullt och föredömligt och går i bräschen för bättre miljöanpassad sjöfart.

Jag tycker att det här fallet är ett gott exempel på det. Vi kommer att behöva göra mer på fler områden för att sjöfarten ska bli ett mer hållbart transportslag i framtiden än vad det är i dag.

Tack för en god debatt!

Överläggningen var härmed avslutad.

Fru talman! Maria Malmer Stenergard har frågat mig på vilken grund jag anser att staten skulle ha rätt att meddela sanktioner mot privata bolag på grund av att staten anser att deras rekrytering till styrelserna är felaktig. Hon har också frågat vilket stöd jag har för att en lagstadgad kvotering till börsbolagens styrelser skulle leda till ökad jämställdhet i samhället i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett viktigt mål för regeringens jämställdhetspolitik är att bryta mansdominansen på de ledande positionerna i svenskt näringsliv. Det är viktigt för att det handlar om att ge kvinnor tillgång till den ekonomiska makten, men det är också en viktig symbolfråga.

Att detta är ett synsätt som delas av många illustreras av att regler om könsfördelning i de stora bolagens styrelser numera inte bara finns i Norge utan även i bland annat Tyskland, Nederländerna och Frankrike. EU-kommissionen har också lagt fram ett förslag till direktiv. Jag är förvånad över att Maria Malmer Stenergard inte håller med om att den bristande jämställdheten i bolagsstyrelserna är ett problem.

Denna regering har liksom ett antal tidigare regeringar i första hand överlåtit till börsbolagen själva att hantera frågan. Först om bolagen misslyckas måste lagstiftning övervägas. Det som är nytt för den här regeringen är att vi har satt upp ett tydligt mål och en tidpunkt för när målet ska vara uppfyllt: våren 2016. Glädjande nog tar många bolag nu steg i rätt riktning. Jag hoppas att denna goda utveckling fortsätter.

Om det ändå skulle behövas lagstiftning måste den förstås utformas på ett ändamålsenligt sätt. Vi tar nu fram ett lagförslag som kommer att skickas på remiss när det är klart. En fråga är vilka sanktioner, om några, ett bolag som inte följer reglerna lämpligen bör råka ut för.

Till skillnad från vad Maria Malmer Stenergard påstår har jag inte sagt att det lutar åt att regeringen ska kunna upplösa börsbolag som inte följer reglerna. Att bolag som inte följer regler av olika slag riskerar sanktioner är inte något anmärkningsvärt. Min utgångspunkt är givetvis att sanktionerna ska vara proportionerliga.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag måste säga att jag blev lite förvånad när jag läste det. Ministern säger sig vara bekymrad över att jag inte håller med om att den bristande jämställdheten i bolagsstyrelserna är ett problem. Jag undrar varifrån justitieministern har fått det påståendet.

Jag ser självklart problemen med sunkiga värderingar och ingrodda strukturer som drabbar såväl kvinnor som män i olika sammanhang. Men jag har inte alls den tilltro till den politiska makten som justitieministern tycks ha. Jag är nämligen övertygad om att om man reducerar jämställdhetsproblemen till att handla om 250 börsbolags styrelser gör man det ruskigt enkelt för sig. Man förenklar ett komplext problem.

Vi måste acceptera att det finns samhällsproblem som kräver långsiktigt arbete och som inte kan lösas genom knapptryckningar i den här kammaren.

Ministern antyder i och för sig att han är medveten om detta genom att vidgå att det här är en symbolfråga. Då måste jag naturligtvis ställa frågan: Ska vi använda vår politiska makt till att stänga ned eller ekonomiskt bestraffa enskilda företag som inte rekryterar som vi politiker vill, när det enbart är fråga om ett symbolvärde?

Fru talman! Symboler kan vara nog så viktiga, men de ska inte erövras med tvång. Morgan Johansson uppgav i en intervju i mitten av maj att regeringen nu arbetar med ett lagförslag gällande kvotering. På frågan vartåt det lutar när det gäller sanktioner svarade ministern att man kan hota med att upplösa de börsnoterade bolag som inte lever upp till kvoteringskraven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern backade i och för sig sedan, redan samma förmiddag, och menade att en upplösning av bolag kanske skulle innebära en oproportionerlig sanktion. Han vidhöll dock att beslut om höga vitesbelopp skulle kunna vara en lämplig sanktion. Att skära i företagets resultat skulle alltså inte vara oproportionerligt.

Fru talman! Man kan inte säga annat än att det svänger om regeringen - ena veckan si och andra veckan så, ena dagen löfte och andra dagen svek, på morgonen tvångslikvidation och på förmiddagen bara feta viten. Man vet aldrig riktigt var det landar.

Oavsett vilken väg regeringen till slut väljer i denna fråga, det vill säga vilken reprimand man än avser att ge de företag som inte rekryterar som regeringen vill, skulle jag vilja fråga ministern: På vilken rättslig grund anser man att man kan gå in och reglera enskilda företags rekrytering? Jag tycker nämligen inte att han har svarat på frågan. Hur man har gjort i andra länder tycker jag inte är svar nog på hur man avser att motivera det i svensk lagstiftning.

Vill vi verkligen skapa ett samhälle där politiker kan klampa in i privata företag och med hot om olika statliga repressalier bestämma vem som ska sitta i styrelserummet?

Fru talman! När det gäller den sista frågan kanske Maria Malmer Stenergard kan börja med att fråga sin partikamrat i Tyskland, Angela Merkel. Där har man precis drivit igenom en sådan lagstiftning. Det är möjligt att Maria Malmer Stenergard betraktar det som att tyska politiker klampar in i näringslivet.

Jag är skåning, men jag läser ändå Stockholmstidningar ibland. I Dagens Nyheter har man i dag gjort en uppdatering av hur det ser ut just nu när det gäller representationen i bolagsstyrelser. Det är en intressant artikel på många sätt. En intressant sak är att kurvan stigit från ungefär 6 procent i bolagsstyrelserna upp till ungefär 28 procent. Det är en mycket kraftig uppgång.

Man kan titta på under vilka perioder uppgången kom och andelen kvinnor i bolagsstyrelserna ökade. Den stora ökningen skedde mellan 2002 och 2006, det vill säga när den socialdemokratiska regeringen hade sagt: Om ni inte genomför detta är vi beredda att ta fram en lagstiftning. Därefter planar det ut. Det hände inte särskilt mycket under den borgerliga regeringen. Den ändring som sedan inträffar är 2014-2015, när vi återigen ser en kraftig ökning.

Det kanske är så, Maria Malmer Stenergard, att det ibland krävs någon form av tryck för att saker och ting ska hända. Om man lyfter av det trycket planar det ut och ingenting händer.

Eva Halvarsson, som är vd för Andra AP-fonden, uttrycker det så här i artikeln: "Jag tror att den" - alltså kvoteringsdiskussionen - "gör att ägare och valberedningar anstränger sig mer och kanske också breddar rekryteringsbasen. Det är ingen ny fråga men hotet om kvotering gör att frågan får ännu mer ljus på sig." Jag tror att hon har rätt i den frågan. Vi går åt rätt håll, men bara om det finns någon form av tryck eller diskussion som pressar fram den situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan är: Varför är detta viktigt? Varför bryr vi oss om detta? Mitt enkla svar är: Därför att vi måste försöka se till att ta vara på alla kompetenser i Sverige. Det gäller i politiken, förstås, men det gäller också i näringslivet. Det är välkänt att det finns ett glastak dit kvinnor kan nå i karriären, och sedan kan de se vad som händer ovanför det, men de kommer inte mycket högre. Det har varit tydligt uttryckt just när det gäller bolagsstyrelser.

Det är inte rätt om ordningen är sådan att tillsättandet av bolagsstyrelser domineras av dolda strukturer i slutna rum. Det är precis den diskussionen som vi måste föra.

Det är i fler länder än Sverige där man har upptäckt detta. Norge diskuterade jag i intervjun, och det var Norge jag kommenterade i intervjun i Ekot. Där finns möjligheten att upplösa bolag - det var den kommentaren som jag hade kring Norge när det gällde diskussionen om sanktioner.

Men det är inte bara Norge som har sådan lagstiftning. Tyskland nämnde jag. Holland, Frankrike, Italien, Belgien och Spanien har olika former av sådan lagstiftning, och EU-kommissionen har också presenterat ett sådant förslag. För dem tror jag att det väldigt mycket handlar om Europas konkurrenskraft på sikt, det vill säga att ta vara på alla kompetenser.

Saker och ting händer sällan av sig själva, fru talman. Om Moderaterna hade fått bestämma hade vi inte haft någon föräldraförsäkring. Om Moderaterna hade fått bestämma hade vi inte haft full behovstäckning inom barnomsorgen. Historien är full av jämställdhetsreformer som Moderaterna har bekämpat men som de sedan försöker glömma bort historien kring. Detta kan vara en av dem.

Fru talman! Jag skulle gärna vilja läsa upp ett citat.

"Att i stadgarna börja reglera hur representation ska se ut i olika forum vore olyckligt. Partistyrelsen menar att om motionsförslagen skulle vinna gehör riskerar vi att i nästa steg skriva in i stadgarna om åldersrepresentation, etnisk bakgrund osv. Det skulle leda till detaljstyrande stadgar vilket inte gagnar något organisationsled."

Citatet kommer från ministerns egen partistyrelse, som menar att det skulle vara besvärande med stadgar som styr könsfördelningen i partiets olika organ.

Ja, fru talman, det verkar som om Socialdemokraterna för en gångs skull har lyssnat på näringslivet, för det är ju precis så man resonerar där: Rör inte min organisation! Det finns andra och bättre vägar för att uppnå verklig jämställdhet än genom tvingande regler. Så resonerar näringslivet. Och så resonerar uppenbarligen den socialdemokratiska partistyrelsen när det gäller kvotering inom den egna partiorganisationen.

Men när Socialdemokraterna tar på sig regeringshatten, då är det helt okej att ratta i det privata näringslivets könssammansättning. Regeringen tycks alltså tro att om man bara uppnår 50 procent i börsbolagen kommer jämställdheten att sippra ned till det övriga samhället. Men det är inte så enkelt.

I Norge, som ministern hänvisar till, har man haft kvoteringslagstiftning sedan år 2006. Forskning visar att lagstiftningen där inte har haft avsedd effekt, eftersom jämställdheten har stannat i styrelserummen. Man kan inte se att förändringen i styrelserna har lett till positiva förändringar i chefsleden eller vad gäller inkomstskillnader mellan män och kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är mot den bakgrunden jag har frågat ministern hur han menar att kvotering i bolagsstyrelser ska leda till större jämställdhet i stort. Jag har inte sett någon forskning som visar att det skulle bli så.

Fru talman! Ska man ta till så drastiska åtgärder som ministern hotar med bör man rimligen också vara övertygad om att medlen tjänar ett syfte. Men det kan vi inte alls vara här. Vi kan snarare vara säkra på att de inte gör det.

Innan regeringen ger sig på privata bolag tycker jag att man ska se över de egna leden. Annars blir det lätt så att man saknar trovärdighet. Hur ser det exempelvis ut i de offentligt ägda bolagen, dem som vi politiker har ett faktiskt ansvar för? I de statliga bolagen har alliansregeringen lyckats se till att vi numera har 50 procent kvinnor, men i de kommunala och landstingsägda bolagen är det betydligt sämre.

LO, som i helgen fick stående ovationer på den socialdemokratiska kongressen, är en ivrig förespråkare för kvotering när det gäller börsbolagens styrelser. Men med den egna jämställdheten är det betydligt sämre. Av de 18 styrelseledamöterna i LO är bara fyra kvinnor.

Har vi inte åtminstone en moralisk skyldighet att först sopa framför egen dörr?

Fru talman! Jag tänkte ta vid där Maria Malmer Stenergard slutade, nämligen: Vilket ansvar har vi själva? Det är väldigt lätt att som regering peka på någon annan samhällsfunktionär som ska lösa ett problem som vi alla ser och som vi alla måste hjälpas åt att bekämpa. Vi måste se till att försöka skapa ett mer jämställt samhälle.

Men frågan är om man inte bara skjuter bredvid mål och gör något slags papperstiger av något som skulle kunna bli vettigt. Det norska exemplet vittnar just om detta. Kvoteringslagstiftningen har inte inneburit någon samhällsnormerande förändring. Men det måste vara det som jämställdhetsarbetet i grunden syftar till.

Då frågar man sig: Varför har Morgan Johansson låst sig vid idén om att det är just i börsbolagens styrelser som man måste kvotera, att det är där vi hittar lösningen på jämställdhetsfrågan?

I en tidigare diskussion med justitieministern gav justitieministern uttryck för att det inte skulle vara möjligt att kvotera till exempel kommunalt ägda bolag, helt enkelt därför att det då blir svårt att tillsätta styrelserna. Varför är detta ett problem som de kommunala bolagen har men som börsbolagen uppenbarligen saknar, eftersom det går bra där?

Om detta har till syfte att vara samhällsnormerande, att skicka signaler ut i samhället, varför väljer justitieministern att stanna vid att bara diskutera ca 200 bolag som är noterade på börsen? Varför gäller det inte andra viktiga samhällsfunktioner, som stora ideella organisationer, som nämndes tidigare, till exempel arbetstagarorganisationerna och LO, som slår sig för bröstet i jämställdhetsdebatten men inte har sopat framför egen dörr? Varför är det inte intressant i justitieministerns värld?

Kan det vara så att trycket i de egna leden är för stort, så att justitieministern väljer att ducka och i stället för att ta tag i det verkliga problemet lägger det i knät på någon annan, nämligen börsbolagen? Varför är det mer intressant att kvotera i ett börsbolags styrelse än i stora ideella organisationers? Varför är det inte intressant att först lyfta den här frågan i till exempel offentlig sektor, där politiker som du och jag har makten? Det är våra partikollegor som utser styrelserna för de kommunala bolagen runt om i Sverige. Men där vill justitieministern inte gå fram med något sådant förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varför börjar du i helt fel ände, justitieminister Morgan Johansson?

Fru talman! Vad både Maria Malmer Stenergard och Carl-Oskar Bohlin inte vill kännas vid eller låtsas om är att det faktiskt är mitt parti, Socialdemokraterna, som har brutit marken för en jämställd representation i politiken.

Det gjorde vi för 20 år sedan när vi kvoterade våra listor, varannan damernas. Det var en jättestor förändring som innebar att andelen kvinnor i den här kammaren ökade markant i valet 1994 och sedan i valet 1998 och framåt. Denna kammare hade inte sett ut på det här sättet om inte Socialdemokraterna hade brutit marken när det gäller representationen på våra listor. Det håller vi strikt på.

Och inte bara där. Vi sa redan 1994 att vi också skulle ha en jämställd regering. Det skulle vara fifty-fifty när det gällde statsråden. Också detta var en total förändring i förhållande till alla tidigare regeringar.

Dessutom har vi sedan ett antal år tillbaka haft en jämn könsrepresentation i vår partistyrelse, som väl närmast kan jämföras med de bolagsstyrelser som vi nu talar om. I det verkställande utskottet som jag själv sitter i är det samma sak. Socialdemokratin och arbetarrörelsen har alltså brutit marken för en jämställd könsrepresentation när det gäller politiken. Det har vårt parti gjort. Vad har Moderaterna gjort?

Maria Malmer Stenergard vill inte lyssna på mig när jag säger att det finns andra länder som går den här vägen. Hon tycker inte att det är ett argument att det finns andra som gör likadant. Hon vill inte lyssna på Norge. Hon vill inte lyssna på Tyskland. Det är för övrigt två av Europas mest framgångsrika ekonomier. Hon vill inte lyssna på Frankrike, inte på Holland, inte på Eva Halvarsson som är vd för Andra AP-fonden och inte heller vill hon lyssna på EU-kommissionen.

Frågan är vem hon lyssnar på. Hon kanske lyssnar på Anders Borg, före detta finansminister, som för ett år sedan sa så här i Ekots lördagsintervju: Inom två tre år behöver vi nog lagstifta om kvotering till bolagsstyrelser för att kunna få in fler kvinnor. Helst inte, sa han, men vi backar inte om det behövs.

Tänk om det är så att Anders Borg har upptäckt någonting som varken Maria Malmer Stenergard eller Carl-Oskar Bohlin vill kännas vid, nämligen att för att det ska hända någonting behövs det en aktiv diskussion och ibland en press också från politiken.

Vi har sett det i utvecklingen sedan 2002, nämligen att när vi har fört en sådan diskussion här i kammaren men också generellt i samhället och när vi från regeringens sida har varit beredda att faktiskt lagstifta, då händer det saker och ting. Annars händer det inte.

Man kan säga att det här är en symbolfråga. Men jag tror att det på sikt är väldigt viktigt att vi har en dynamik när det gäller hur bolagsstyrelserna sammansätts. Jag tror att det är otroligt viktigt för svensk konkurrenskraft framöver att vi tar vara på alla de kompetenser som behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det gäller i politiken och inte minst i ekonomin, och därför har vi sagt att vi gör en avstämning 2016. Är det då så att man når upp till de mål vi har satt upp så är det ingenting att gräva mer i. Men om vi fortfarande står och stampar på samma fläck och inte kommer framåt kommer vi att lägga fram förslag till lagstiftning i den här riksdagen. Det tror jag är ett ganska rimligt sätt att arbeta vidare med den här frågan för att det verkligen ska hända någonting.

Fru talman! Nu har vi fått höra från landets justitieminister att det är helt okej att från politiskt håll reglera vilka ägarna ska kunna välja mellan när de utser de representanter som ska förvalta deras tillgångar för att det har ett viktigt symbolvärde - trots att den socialdemokratiska partistyrelsen själv inte vill ha några begränsande regleringar, trots att politiskt tillsatta bolagsstyrelser i kommuner och landsting inte kan leva upp till sådana krav och trots att det enligt forskningen inte har någon effekt på den verkliga jämställdheten.

Jag tycker att jämställdheten förtjänar en bättre behandling än så, för frågan är så mycket större än 250 börsbolagsstyrelser. Kan vi inte i stället diskutera hur vi underlättar för två hårt arbetande småbarnsföräldrar att göra karriär? Hur gör vi det möjligt för fler att starta och driva företag och få fler kvinnor att starta och driva företag? Erfarenhet från eget företagande är nämligen en av de absolut viktigaste vägarna in till tyngre styrelseuppdrag.

Fru talman! Kompetens ska självklart alltid gå först, och om man ser att det finns sunkiga strukturer som gör att kompetens förbises är rätt svar inte att dela in befolkningen i kvoter. Ingen underrepresenterad grupp gynnas av att reduceras till en kvot. Lika illa som det är att män väljs bara för att de är män skulle det vara om kvinnor valdes bara för att de är kvinnor.

Det måste vara kompetensen som ska lyftas fram och inte könet. Därför är kvotering fel.

Fru talman! Ett tydligt moderat bidrag till de svenska historieböckerna ur ett jämställdhetsperspektiv kommer att vara det att vi levererar Sveriges första kvinnliga statsminister 2018. Det är någonting som justitieministern kanske borde fundera lite över.

Det jag saknar ett svar på i den här diskussionen är varför justitieministern inte vill gå fram med en tvingande kvoteringslagstiftning till exempel i de kommunala bostadsbolagen och i de kommunala bolagen i stort.

Justitieministern gav tidigare uttryck för att det skulle vara problematiskt, eftersom det skulle uppstå komplikationer när styrelserna utsågs. Varför? Det är ju vi i den politiska sfären som har makten över de offentligt ägda bolagen. Om man nu har kommit fram till att kvotering är en bra väg att gå, vilket jag inte tror, borde det vara rimligt att börja i den sfär man som politiker själv har kontroll över och inte tvinga någon annan att gå före i arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Politiken måste alltid föregå med det bästa exemplet. Staten, det allmänna, det offentliga måste rimligen göra detsamma. Varför är justitieministern inte konsekvent i sin linje? Varför är det börsbolagen som i justitieministerns värld ska dra det här lasset? Varför är detta inte intressant att göra i de offentligt ägda bolagen?

Fru talman! I grunden tror jag att det handlar om vilken inställning man har till kvotering, om man tror att det är ett verksamt instrument för att göra några förändringar.

När jag började min politiska karriär i slutet av 80-talet och början av 90-talet var jag oerhört tveksam till kvotering, och jag använde precis de argument som Carl-Oskar Bohlin och Maria Malmer Stenergard använder sig av. Men man gick där år efter år och ingenting hände, varken i politiken eller i näringslivet. Till slut drar man en gräns där man säger att nej, nu måste vi nog faktiskt ställa lite krav, för annars kommer det inte att hända någonting.

År efter år gick, och så tog vi det där steget som jag berättade om i ett tidigare inlägg, när vi i Socialdemokraterna kvoterade våra listor. Det var inte särskilt lätt att genomföra en så stor förändring, men vi gjorde det. Moderaterna gjorde ingenting vid det tillfället. Ni bara stod kvar i era gamla strukturer. Vi gjorde någonting - därefter dessutom med regeringen och partistyrelsen. Jag skulle nog vilja säga att vi genom åren har varit oerhört konsekventa efter att vi bestämt oss för att detta kan vara ett sätt att lösa problemet.

Kompetens är ett väldigt flyende begrepp. Det används ofta av dem som vill hålla kvar vid sina egna maktpositioner och inte släppa in någon ny: Vi kan inte släppa in dig, därför att du inte har den rätta kompetensen. Det används ofta av de dolda maktstrukturerna som jag talar om för att säga att vi vill hålla på vår egen rätt. Ibland måste man vara beredd att bryta upp dessa maktstrukturer, och det är precis det vi är ute efter nu.

Jag ser ju att när man verkligen sätter tyngd bakom orden, då händer det saker. Men om man drar sig tillbaka och inte vågar ställa krav, då planar kurvan ut och då händer det ingenting.

Överläggningen var härmed avslutad.