Roland Utbult (KD)
Member, The Committee on Civil Affairs
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
Det vi tar upp i dag är frågor som är mycket viktiga för många. Det handlar alltså om nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov. På ett djupare plan handlar det om människors frihet och möjlighet att förverkliga sina drömmar. För mig som kristdemokrat är det viktiga inslag för ett liv med bra livskvalitet när människor får fatta sina egna beslut vid köksbordet om bland annat sitt boende.
Det är viktigt att ha möjlighet att utan bygglov få bygga ett hus på 25 kvadratmeter på tomten. Anmälan görs till byggnadsnämnden, som ser till att de tekniska kraven följs, och sedan får husägaren ett startbesked. Någon prövning av hur huset placeras i förhållande till detaljplan sker inte.
Till skillnad från friggeboden ska Attefallshuset kunna användas som permanentboende men också som gäststuga, garage eller kontor. Högsta nockhöjd blir fyra meter, vilket gör det möjligt att ha ett loft. Huset måste ligga minst fyra och en halv meter från tomtgränsen, annars krävs grannars tillstånd.
Såg ni rubrikerna i våras? Det första Attefallshuset visas i centrala Stockholm, Attefall och Borg besöker 25 kvadratmeter på Norrmalmstorg. En ledare skrev att Attefallshuset är en tydlig bostadspolitik. Villaägarna skrev att Attefallshus ger hundratusentals bostäder. Villaägarnas Riksförbund bedömer att de slopade bygglovskraven när det gäller tillbyggnad av hus och den nya formen av komplementbostadshus, eller Attefallshus som de kallas, på sikt kan skapa 150 000-200 000 nya bostadstillfällen. De har genomfört en undersökning som visar att 90 procent av småhusägarna är positiva till att öka storleken på dagens friggebodar och att 83 procent anser att man bör få inreda dem för bostadsändamål.
Ja, det var lite annat ljud i skällan då än det vi fått höra från vissa debattörer i dag. Men det är inte hela sanningen, för såväl socialdemokrater som vänsterpartister och miljöpartister vet att Attefallshuset är en fantastiskt bra grej. Oppositionen våndas eftersom de vet att det har samma dignitet och möjlighet att bli en succé som friggeboden.
Fru talman! Det låter ungefär likadant som 1979 när friggeboden lanserades av dåvarande folkpartiregeringen. Då var många skeptiska, framför allt från myndighetshåll och från oppositionen, där man hade en uttalad rädsla för vad det kunde föra med sig av förskräckligheter. Var det verkligen meningen att vanliga villaboende skulle kunna hantera frihet från förbud, regler och lagstiftning? Ändå var det ganska lätt att hålla reda på reglerna, nämligen högst tio kvadratmeter, som senare blev 15, takhöjd högst tre meter och ingen placering närmare grannen än fyra och en halv meter.
Det var många synpunkter som kom fram i remissvaren. Några modiga instanser tillstyrkte rakt av. Andra gick emot. Arkitekterna var särskilt negativa till friggeboden. De menade att grannarna skulle drabbas i stor omfattning av förstörd utsikt, intrång på annans mark, dålig sikt vid utfart och av att skuggor skulle falla på byggnader. Man befarade att byggnaden skulle placeras olämpligt, till exempel mitt på tomten i stället för att med grannes medgivande ge den en mer undanskymd placering i tomtgräns.
Grupphusområden var särskilt illa ute. Folk skulle försöka smälla upp byggnader som inte ens fick plats på tomten, och förslaget kunde uppfattas som en uppmuntran att bygga ett friliggande hus i stället för att göra en tillbyggnad som ofta kunde vara mer motiverad. Till slut drämde Föreningen Sveriges Stadsarkitekter i med att förslaget var ett avsteg från det kommunala planmonopolet och kunde således inte genomföras.
Fru talman! I riksdagen var det faktiskt mycket nära att förslaget att vi utan bygglov skulle få bygga små hus och bodar inte gick igenom. Omröstningen i riksdagen den 7 november 1979 blev dramatisk och slutade med röstsiffrorna 162 för boden och 162 emot. Dåvarande Vänsterpartiet och Socialdemokraterna röstade emot, trots att Per Olof Håkansson, socialdemokrat från Trelleborg, försäkrade att de "var emot krångel och byråkrati". Men han ansåg - vilket också Oskar Öholm tog upp tidigare - att "förslaget var en skenreform som snarast förvärrar det som den är avsedd att bekämpa nämligen byråkratin". Som ni hör kan det som sägs i denna riksdag och som förs in i protokollen med tiden vändas mot en. Risken är att man blir citerad om 30 år när Attefallshusen har övervunnit sina naturliga hinder. Det kanske är någonting att fundera över.
Dåvarande Vänsterpartiet föreslog i stället att all mark som skulle bebyggas skulle föras över till kommunerna och att alla privata hyreshus skulle kommunaliseras. Lotten fick avgöra friggebodens öde, och som tur var tog Rune Torwald, centerpartist, en ja-sedel ur rösturnan och lagen kunde därmed träda i kraft den 1 januari 1980.
Man kan fråga sig, fru talman, om den där lilla stugan på 10 eller 15 kvadratmeter förtjänar all den uppmärksamhet som den har fått. Det är ju bara en enkel liten stuga, så oansenlig där den står. Men den är faktiskt större än så. Den är en frihetssymbol. Så är det också med Attefallshusen. Det handlar om hundratusentals hushåll som på ett enkelt sätt kan förverkliga sina drömmar.
Fru talman! Regeringen, med bostadsminister Stefan Attefall i spetsen, tillika kristdemokrat, har under det senaste året presenterat ett mycket stort antal förslag som syftar till att bland annat förkorta och förenkla hela plan- och byggprocessen, som under flera decennier varit en studie i snårighet. Regeringens ambition att förenkla regelverket blir väldigt tydlig i den proposition som regeringen lagt på civilutskottets bord.
Det spretar ordentligt i oppositionens syn på regeringens förslag. Vänsterpartiet vill avslå regeringens förslag i dess helhet. De påstår dessutom att regeringen står handfallen. Miljöpartiet går med på det mesta, men inte bygglovsbefrielse för att inrätta ytterligare en bostad i ett enbostadshus, och deras förslag är att senarelägga starten från den 2 juli till den 1 september i år.
Socialdemokraterna ställer sig bakom regeringens förslag även när det gäller datum. Med stor tveksamhet, skriver de, har de avstått från att lägga fram ett avslagsyrkande. De avstyrker alltså inte förslaget. Varför? kan man fråga sig. Jag tror att det beror på att det är en reform som kommer att vinna folkets gillande.
Vi kristdemokrater välkomnar den här frihetsreformen för småhusägare. Vi anser att det dessutom finns mer att göra. Det finns en rad åtgärder som vi borde överväga att bygglovsbefria, till exempel byte av takmaterial, fasadändring mot innergård och garageportar. Det är åtgärder där kravet på bygglov kan ifrågasättas. Utgångspunkten borde vara att åtgärder som inte innebär någon inskränkning på grannens utsikt eller motsvarande bör befrias från bygglov.
Hälften av den svenska befolkningen bor i villa. Kristdemokraterna vill helt enkelt göra livet lite enklare för alla dessa människor.
(Applåder)