Interpellationssvar - 2014-03-25

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för svaret. Det svarar på en hel del av de frågor jag ställde, men det svarar inte direkt på om ministern tycker att 120 000 kronor skattefritt i månadslön, förutom betalda bostadskostnader, är en skälig lön eller inte. Jag konstaterar dock att ministern inte tycker att det är okej att betala amorteringar på lån med hjälp av biståndsmedel. Jag kan också konstatera att ministern inte tycker att det är okej att nästa chef får en högre lön än den tidigare hade, och det är ju tur, för i min verklighet handlar det om svindlande summor, oavsett om det är vanligt i internationella organisationer, och det rimmar illa med huvuduppdraget i det här fallet, det vill säga att minska fattigdom. Herr talman! Jag reser mycket i mitt uppdrag som utrikespolitisk och biståndspolitisk talesperson för Miljöpartiet men också som aktiv i några ideella biståndsorganisationer. Jag har på olika resor i flera sammanhang träffat representanter för Idea och människor som deltar i deras utbildningar. Min bild är att Idea genomför ett mycket viktigt arbete för att stärka demokratin, politiska partier och folkligt deltagande runt om i världen och att efterfrågan på att få delta i deras verksamheter är hög. Därför känns det extra tråkigt att lokala kontor får stänga medan chefer skor sig. Jag uppskattar förstås att regeringen har tagit initiativ till en systemrevision med mera och att vissa kostnader har minskat, men jag hade önskat att även de oskäliga lönerna hade hamnat på en mer skälig nivå som är mer i paritet med kostnadsläget här i Sverige. Det är ju ändå inte i New Yorks som vi bor och verkar. I och för sig är det dyrt i Norge också, som den tidigare chefen kommer från, men om det visar sig att vinsten för den tidigare chefen på 3,7 miljoner svenska kronor indirekt tillkommit med hjälp av biståndsmedel i stället för med hjälp av den redan skyhöga lönen är det mycket allvarligt. Nu säger ministern att det inte är klarlagt att så är fallet men att systemet medger det. Jag hoppas att det blir klarlagt vad som faktiskt har skett och att systemet då ändras. Herr talman! Idea är inte den enda organisation som jobbar med demokratiarbete i världen. Vi har till exempel Awepa, som är en organisation för europeiska parlamentariker som arbetar gentemot afrikanska parlamentariker. Vi har våra svenska PAO, det vill säga partianknutna organisationer som arbetar direkt mot våra kolleger i andra länder. Sedan har vi civilsamhällets organisationer, som också i mångt och mycket arbetar med demokrati och utvecklingen av mänskliga rättigheter. Det finns massor av bra organisationer som arbetar runt om i världen med utvecklingsfrågor av olika slag och som gör ett fantastiskt arbete för demokrati, fattigdomsbekämpning, fred, klimat, miljö, mänskliga rättigheter med mera, men sällan skrivs det i den nationella pressen om allt gott som biståndet faktiskt leder till. Det handlar då inte bara om FN-organ, internationella givare, svenska organisationer utan också om mängder av små helt ideella organisationer som inom sina områden når fantastiska resultat för små pengar. Det läser vi sällan om. Men eftersom det blivit så krångligt för de små aktörerna att ansöka om medel och sen redovisa dem från den gemensamma skattefinansierade biståndskassan är det många som enbart använder egna insamlade medel, det vill säga inget från skattebetalarnas gemensamma kassa och biståndsbudgeten. Men när larmet går dras alla biståndsaktörer över en kam. Det är mycket tragiskt när den verksamhet som människor i Sverige solidariskt bidrar till uppfattas som korrupt, byråkratisk och drivet mer av egen vinning än av en verklig vilja att bidra till minskad fattigdom, mindre förtryck, bättre klimat eller en fredligare värld. Det gynnar inte människors vilja att fortsätta bidra till en värld med mindre orättvisor och jämnare fördelning av världens rikedomar, och det borde ju Ideas chefer ha förstått. Jag skulle vilja veta hur ministern vill sätta bättre fokus på alla de goda resultat som vi ser i biståndet, så att vi inte bara får läsa om skandalerna.

Herr talman! Tack, Bodil Ceballos, för interpellationen, som jag tycker är väldigt angelägen. Jag måste hålla med om att det är väldigt mycket inom Idea som man måste förbättra. Det är svindlande summor, skattefria löner på enorma belopp. Det är klart att det finns skäl att ifrågasätta detta. Vi ska också komma ihåg att Sverige är en av 28 andra medlemmar i Idea, och vi har en röst. Dessutom är organisationen uppbyggd på ett sådant sätt att det är svårt med styrningen, och det är ett annat problem. Jag har själv besökt Idea, och jag tvivlar inte alls på att det finns en väldigt hög kompetens och att man gör nytta, men det är angeläget att vi också får revision av det slag som vi tycker är viktigt här i Sverige, det vill säga med oberoende internrevision. Vid mitt besök ställde jag just den frågan och fick till svar att det inte var en oberoende internrevisor. Vi måste fortsätta påverkansarbetet tillsammans med de 28 andra medlemsstaterna. Det är så klart viktigt att inte internrevisorn rapporterar till generalsekreteraren, utan det ska ske till styrelsen. Det finns alltså goda skäl att vara ifrågasättande. Sverige är den största givaren av basbudgetstöd. Nu har vi inte höjt basbudgetstödet sedan organisationen inrättades 1995, och alltsedan dess har det varit mer eller mindre problem. Tidigare regeringar, även socialdemokratiska regeringar, har också stått här i talarstolen och talat om Idea. Jag tycker att det är viktigt att det sker förbättringar. Jag håller med Bodil Ceballos om att det finns många andra organisationer som vi kan lägga stora summor på, och det får vi titta närmare på. Det är också viktigt att den organisation som jobbar med demokrati själv är demokratisk, transparent och har en tydlig visslarpolicy. Där har jag ingen annan uppfattning än Bodil Ceballos. Nu håller Idea på att rekrytera en ny generalsekreterare. Jag tror att det är ungefär 180 personer som har sökt jobbet. Det är några svenskar också. Mitt besked har varit att vi ska sträva efter att få den absolut mest kompetenta personen på den här platsen, men vi har också sagt att vi inte är beredda på att den här personen ska få en högre lön än företrädaren. Det är inte acceptabelt. Men det gäller för oss att påverka de andra medlemmarna också. Norge är en stor givare. Nederländerna är en stor givare. Danmark är på väg att lämna organisationen. Så det är klart att mycket står på spel för Idea och dess medarbetare här i Sverige. Sedan håller jag med om att det är viktigt att vi sprider goda exempel på vad som görs inom biståndsverksamheten, och det försöker vi göra. Dess värre är det svårt att få ut goda exempel i medierna. Medierna tenderar snarare att fokusera på dem som gör misstag och dem som inte sköter sig - det är väl ett gemensamt problem vi har. Men de flesta gör faktiskt ett väldigt bra arbete. Det är viktigt att man också gör det ute i fält.

Herr talman! Jag håller med om att vi naturligtvis måste ha en väldigt hög kompetens på dem som arbetar på Idea. I vilken biståndsorganisation som helst är det oerhört viktigt att det är hög kompetens. Ministern tog upp frågan om basbudget. Jag tycker att det är viktigt att organisationerna har ett basbudgetstöd, men vi måste naturligtvis följa den basbudgeten, så att det inte bara går till höga löner. Det är många organisationer som inte skulle klara sig utan en basbudget. Många givare vill bara ge till projekt. Det innebär att man då måste anpassa all verksamhet till de olika projekten och att man inte har någonting för att kunna sköta den dagliga verksamheten. Basbudgetstöd är alltså väldigt viktigt för många organisationer. För Idea, Awepa, PAO och många andra organisationer är det naturligtvis viktigt att vi bibehåller det, men det betyder inte att vi ska tillåta vilka avarter som helst. Självklart ska chefer och personal ha skäliga löner, men det sticker väldigt mycket i ögonen när lönerna är så höga som de är på Idea samtidigt som viktig verksamhet ute i fält måste skäras ned. Det är ändå ute på fältet som vi i slutändan ska mäta resultaten. Det är inte resultat som vi ser på Strömsborg, där det dessutom är väldigt dyrt, om jag har förstått saken rätt. Ministern har nu hunnit sätta sig in i arbetet som biståndsminister. Det var väldigt turbulent under den förra perioden. Då kom också mycket av den kritik som har varit i medierna. Den tidigare ministern tog nämligen inte alltid biståndet, så att säga, i försvar. Självklart ska biståndet granskas, och vi ska lära av de fel som har begåtts. Men man måste också, som vi tidigare var inne på, ta upp de goda exemplen. För det är inte bara sådant som är dåligt som har hänt. Jag vill komma tillbaka till de riktigt små organisationerna. De arbetar ofta direkt på fältet och direkt med de människor som är berörda. Många som arbetar med bistånd arbetar helt utan lön eller med väldigt modesta löner. De är en oerhörd resurs när det gäller utvecklingen i fattigare länder, eftersom de kan nå ut till de riktigt svåra miljöerna, där de större organisationerna kanske inte alltid når ut på samma sätt. Men ändå är stödet till civilsamhällets aktörer och organisationer relativt litet i den svenska biståndsbudgeten. För några år sedan, när finanskrisen slog till i Europa, fick vi en minskad biståndsbudget. Då slog det direkt mot civilsamhällets organisationer, som fick minskningar i sin budget. När sedan budgeten höjdes, när ekonomin blev bättre i Sverige, höjdes inte biståndet via civilsamhällets organisationer i samma utsträckning som det tidigare hade dragits ned. Jag tror att det var fel. Är ekonomin sämre måste alla vara med och bidra, men när det sedan går bättre bör det andra förhållandet råda, så att det ökar för dem som har varit med och dragit ned. Jag skulle vilja höra om ministern kan tänka sig den här modellen - att civilsamhällets organisationer kan få en större roll när det gäller biståndet framöver och spela den roll som de faktiskt kan göra. Det är förmodligen mindre korruptionsrisk i de små organisationerna än vad det är i de stora. Och när det någon gång är korruption handlar det om väldigt små summor, till skillnad från i de större.

Herr talman! Det känns bra, tycker jag, att vi har ett brett stöd för det vi tycker är viktigt när det gäller Idea och de här organisationerna, för det uppfattar jag att vi har. När det gäller CSO:erna vill jag säga att de, sedan alliansregeringen tillträdde, har fått ökade anslag. Det är ganska stora ökningar. Jag delar uppfattningen att det är väldigt viktigt med kraftfulla och bra civilsamhällesorganisationer. Vi håller just nu på att förbättra dialogen med civilsamhällets organisationer. Jag träffade ett femtiotal förra veckan vid ett dialogmöte som varade i ett par timmar och som jag tyckte var väldigt angeläget. Vi tittade bland annat på: Vad har de att tillföra som mervärde i det svenska biståndet? Det är en särskild ambassadör, Gustaf Lind, som är ansvarig för den här CSO-dialogen, som vi hoppas ska mynna ut i en överenskommelse. Det handlar om det som civilsamhället önskar från regeringens sida och från utlandsmyndigheterna när det gäller bättre samarbete. Men det handlar också om att vi kan knyta upp varandra, så att man kan ha möten där man stämmer av: Har regeringen och utlandsmyndigheterna levererat, och har CSO:erna gjort sin del? Det tycker jag har börjat väldigt bra. Inom kort kommer regeringen också att fatta beslut om ett uppdrag till Sida som handlar om att man ska titta på hur nya organisationer och mindre organisationer skulle kunna bli aktörer när det gäller det svenska biståndet. I dag är, precis som Bodil Ceballos säger, inträdeskraven ganska höga. Man ska ha någon sorts kapital på 5 miljoner kronor, och man ska ha varit verksam i ett visst antal år. Vi kommer att ge Sida i uppdrag att titta på om man kan ha andra lösningar för att nya och mindre aktörer, som har väl så goda idéer inom biståndet, ska kunna finnas på plats. Regeringen kommer inom kort att besluta om det uppdraget till Sida. Det handlar om att lämna förslag på hur ett sådant fönster skulle kunna öppnas - det finns exempel på det i andra länder - så att vi inte bara har de större organisationerna. Även små och nya ska kunna växa sig starkare med nya idéer om hur fattiga och förtryckta människor ska stödjas och kunna få mer hjälp på ett bättre sätt. Jag är öppen för de diskussionerna. Jag tycker att det är väldigt intressant med den dialog som vi har påbörjat. Det finns ett gott diskussionsklimat. Jag hoppas på att vi kan bygga upp ett ännu bättre förtroende.

Herr talman! Då vill jag återigen tacka för svaret. Jag vet att det är väldigt uppskattat att ministern har påbörjat den här dialogen. Det är ett avsevärt bättre samtalsklimat nu, sedan ministern tillträdde, än vad det har varit tidigare när det gäller civilsamhällets organisationer. Inte minst gäller det den biståndspolitiska plattformen, som ju drog ut väldigt långt på tiden och som civilsamhället eller vi i riksdagen egentligen inte hade möjlighet att komma med synpunkter på. Men det är mycket uppskattat att ministern faktiskt har börjat föra de här samtalen med civilsamhällets organisationer och också med oss i riksdagen, tycker jag. Nu blev jag lite nyfiken på vilka nya och mindre aktörer som ministern tänker på eller vilka man menar. Vi har pratat mycket om näringslivets aktörer, och vi har pratat om de små organisationerna och om de lite större. Men vilka är de nya och mindre aktörer som ministern funderar på?

Herr talman! Vi aviserade det här uppdraget i budgetpropositionen. Det kan finnas nya organisationer som inte ens har kommit i gång, men det finns också organisationer som tycker att det är för höga inträdeskrav. Det finns en del som jag inte vill ge avkall på. Vi ska ha koll på biståndspengarna. Vi ska ha samma krav på att det sköts på ett bra sätt. Men det kan finnas höga inträdeskrav, till exempel att man ska ha ett kapital på 5 miljoner kronor, som är svåra för nya eller mindre organisationer. Därmed kan de inte få tillgång till det här stödet från biståndsbudgeten. Hungerhjälpen är till exempel en sådan organisation som i dag inte får något stöd. Det finns säkert andra också. Det handlar lite om att se: Hur kan man bredda det här? Kan man tänka nytt? Jag kan i dag inte ge besked om exakt hur det här kommer att vara. Det är ett uppdrag till Sida att titta på frågan och återkomma till regeringen med förslag på hur ett sådant stöd skulle kunna utformas. Men det syftar helt enkelt till att man ska nå ut på ett annat sätt med biståndet, men utifrån samma biståndsmål. Jag vill tacka så mycket för frågorna kring Idea. Jag tycker att det känns bra att Bodil Ceballos stöder inriktningen: Vi ska ha en återhållsamhet när det gäller löner. Vi ska vara vaksamma. Vi ska ha en seriös diskussion. Och vi ska se till att Idea fungerar ännu bättre. Det är också min ambition.