Roland Utbult (KD)
Alternate, The Committee on Defence
Herr talman! Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En god folkhälsa är avgörande för hur vi ska klara den framtida hälso- och sjukvården.
Folkhälsoarbetet måste bedrivas inom många politikområden och på alla nivåer, vilket tydligt framgår av de elva målområden som utvecklats inom det nationella målet för folkhälsoarbetet. Bland målområdena finns Barns och ungas uppväxtvillkor och, som ett av målen, Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel.
Det sker mycket inom folkhälsoarbetet. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är två särskilt viktiga aktörer för en god folkhälsa, och Socialstyrelsen har i uppdrag att redovisa den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan ur ett befolkningsperspektiv.
Det är oerhört viktigt att barn och unga redan under uppväxten får lära sig betydelsen av kost och motion och de skadeverkningar som bruk av alkohol, narkotika, dopning och även tobak kan ge. För mig handlar det här inte bara om kristdemokratisk politik. Det handlar om hela svenska folkets mående.
Herr talman! Lika viktigt inom folkhälsoområdet är insatserna mot antibiotikaresistens och mot vårdrelaterade sjukdomar. Engelsmannen Alexander Fleming som upptäckte penicillinet och fick Nobelpriset 1945 varnade redan då för att bakterierna kunde bli resistenta. Även om Sverige har en relativt kontrollerad förskrivning av antibiotika går det att minska användningen. Den prestationsbaserade patientsäkerhetssatsning som innebär att landstingen har som mål att minska förskrivningen av antibiotika med 30 procent per år under åren 2012-2014 är ett sätt som kommer att ge goda resultat. Ändå vet vi att kommande generationer kommer att drabbas. Men vi vet också att om människor mår bättre kommer medicineringen och ohälsotalet att minska.
De frivilliga ungdomsmottagningarna har en mycket viktig funktion när det gäller att främja hälsa och förebygga ohälsa relaterad till sexualitet och samliv. Vi kristdemokrater vill se fler ungdomsmottagningar, minst en i varje kommun. Den ungdomsmottagning som finns på nätet, umo.se, är ett bra stöd för både killar och tjejer eftersom det kan vara långa avstånd till närmaste mottagning, och kanske vågar man i början inte ställa sina frågor till en vuxen. Men umo.se ersätter givetvis inte ungdomsmottagningarna. Skolhälsovården är också en viktig aktör när det gäller tidiga insatser eftersom man möter alla skolelever.
Herr talman! När det gäller folkhälsan kan jag inte gå förbi alkoholens skadeverkningar. Då tänker jag framför allt på barnen och deras uppväxtvillkor. Enligt Folkhälsoinstitutet växer vart femte barn upp med föräldrar som dricker för mycket. Det handlar om 400 000 barn i vårt land. Det är vart femte barn i Sverige, alltså uppskattningsvis - lyssna! - tre barn i varje klass.
Vi har i Sverige ca 300 000 alkoholmissbrukare. Runt varje missbrukare räknar vi med att det finns fem anhöriga som drabbas på olika sätt. Så många som 1,5 miljoner människor i Sverige far alltså illa på grund av alkoholen.
En tredjedel av alla trafikdödade är alkoholpåverkade, och hälften av alla drunknade. 99 av 100 grova ungdomsbrott är alkoholrelaterade. Åtta av tio våldsbrott i samhället utgörs av så kallat alkovåld.
I var fjärde sjukhussäng ligger en patient med alkoholrelaterade sjukdomar. En femtedel av alla som söker akutvård är alkoholpåverkade och så vidare. Sedan har vi överdödligheten och de sociala konsekvenserna med ödelagda äktenskap och vänskapsband och förstörda uppväxtförhållanden för barn.
Samtidigt är det positivt att Systembolaget i Sverige har tagit in folkhälsan som en viktig del i sin policy. Vi kristdemokrater värnar om Systembolagets monopol bland annat för att det är en viktig informationskälla till svenska folket om alkoholens skadeverkningar.
Herr talman! Till sist: Anhöriga är lika drabbade som de som dricker. Så här berättar en ung person på en offentlig sajt på internet:
"Jag är en tonårstjej som har en pappa som är alkoholist och det har han varit hela mitt liv och länge före det. Han är även maniskdeppressiv, har ångest och sociala problem. Detta blandat med hans alkoholmissbruk gör att han inte har det så lätt med sig själv vilket drabbar hela familjen. Jag tycker verkligen jätte synd om min pappa, vet att han har det riktigt svårt och jag älskar honom även om det väldigt ofta känns som jag hatar honom.
Pappas problem har även gett mig problem. Jag har bl.a. åmgest och mycket dåligt själförtroende, tänker hela tiden på att min familj skall må bra. vilket gör att jag har jätte svårt att ha kul själv. Jag vet att jag har jätte kul tillsammans med mina kompisar, men ändå är det något i mig som ofta säger att jag borde stanna hemma och umgås med min familj och se till att det har det bra. och att ta hem kompisar till mig finns inte ens i min värld, eftersom jag inte vill att de skall se min pappa full! (--)
är det någon som känner igen sig? svara gärna, jag känner mig ensamast i världen!"
Så upplever en av 400 000 barn det i vårt land i dag 2012. Det är långt ifrån läkaren Galenos definition på hälsa som han myntade på 200-talet e. Kr.: "Hälsa är ett tillstånd i vilket vi varken lider ont eller är förhindrade från det dagliga livets funktioner."
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkande SoU12.
