Återrapportering - 2012-02-01

Herr talman! Europeiska rådet möttes den 30 januari för ett informellt halvdagsmöte under ledning av dess ordförande Herman van Rompuy. Mötet präglades återigen av den ekonomiska krisen och dess konsekvenser för tillväxt, sysselsättning och välfärd i Europa. Mötet inleddes med en tillväxtdiskussion för att lägga grunden för Europeiska rådets kommande möte den 1 mars. Detta tema kom att vara föremål för utförliga diskussioner och slutsatser. Därefter gjordes en genomgång av förslaget till den så kallade finanspakten, vilket ledde till att en överenskommelse kunde nås. Herr talman! Det är mycket glädjande att toppmötet kunde enas om den så kallade finanspakten. Det är en pakt som innebär att euroländerna nu måste införa striktare budgetregler, liknande dem som infördes i Sverige på 90-talet. Den genomsnittliga skuldnivån i eurozonen låg under 2011 på över 88 procent av bnp och det genomsnittliga budgetunderskottet på mer än 4 procent. Det är en situation som är ohållbar i längden och som inte borde ha kunnat uppstå. Det är en situation som är följden av att länder har levt över sina tillgångar. Som en konsekvens av misskötta finanser har flera länder tvingats anta åtstramningspaket och genomföra smärtsamma nedskärningar i de offentliga utgifterna, bland annat vård, skola och omsorg; detta för att få bukt med de stora underskotten. Det är nedskärningar som har lett till svåra umbäranden för många människor i Europa. Tack vare våra starka offentliga finanser har vi i Sverige besparats sådana åtgärder, bland annat för att vi redan efter krisen på 90-talet införde finanspolitiska ramverk liknande dem som euroländerna kommer att införa via finanspakten. Förhoppningen är att den nya finanspakten med tydliga krav på nationell budgetlagstiftning för länderna i eurozonen ska minimera risken att Europa ännu en gång hamnar i ett svårt ekonomiskt läge. Man kan ställa sig frågan varför Sverige ska delta i finanspakten om vi redan har infört liknande regler. Det finns åtminstone fyra viktiga anledningar till att det är bra att Sverige deltar. För det första är Sverige starkt beroende av sin omvärld. 50 procent av vår bruttonationalprodukt kommer från export. Trots våra starka offentliga finanser kan vi inte upprätta brandväggar mot kriser i Europa. Vi har ett starkt intresse av en europeisk återhämtning vilket vi menar att denna finanspakt kommer att bidra till. För det andra har vi viktiga erfarenheter från vårt eget arbete med att införa ett budgetramverk på 90-talet. Vi tror att vi kan bidra med nyttig kunskap i diskussionerna om och uppföljningen av finanspakten. För det tredje får vi, genom att ansluta oss till finanspakten, sitta med vid eurotoppmötena både när finanspakt och andra angivna frågor diskuteras. Vårt inflytande i frågor som har stor betydelse för Europas framtid garanteras därmed. En fjärde mer övergripande anledning till att ett svenskt deltagande i finanspakten är att välkomna är att den svenska regeringen tror på Europasamarbetet. När det finns ett klart svenskt mervärde i ett gränsöverskridande samarbete inom EU vill vi inte stå vid sidan om. Herr talman! Jag anser alltså att ett svenskt deltagande i finanspakten medför ett antal viktiga fördelar, men det är också viktigt att understryka vad finanspakten inte innebär. Finanspakten innebär inga som helst förpliktelser för icke euroländer som Sverige förrän vid ett eventuellt framtida euromedlemskap. Vi skulle dock, om vi ville, frivilligt kunna påta oss vissa delar av avtalet innan vi inför euron som valuta. Detta har dock aldrig varit aktuellt för svenskt vidkommande. Det finns ingenting i finanspakten som påverkar Sveriges status när det gäller ett eventuellt eurointräde. Detta har varit och fortsätter att vara en fråga som helt och fullt avgörs av det svenska folket. Folkomröstningsresultatet från 2003 måste respekteras. Herr talman! Inför måndagens toppmöte träffade regeringen och Socialdemokraterna en överenskommelse om de villkor som ska gälla för svensk anslutning. Med gårdagens överenskommelse anser jag att de är uppfyllda. Finanspakten medför inte några rättsliga förpliktelser för Sverige, inte heller om finanspakten blir en del av EU:s fördrag. Finanspakten säkrar, genom särskilda skrivningar som förts in på svenskt initiativ, respekten för arbetsmarknadens parter och de nationella systemen. Villkoret att det svenska inflytandet ska garanteras var redan säkerställt i artikel 12.6 inför toppmötet, men har ytterligare stärkts i den nya paragrafen 12.3. Förutom deltagande åtminstone en gång om året i möten om finanspakten kommer Sverige att kunna delta i diskussioner som rör konkurrenskraft och grundläggande strukturer för eurosamarbetet. Regeringen anser därmed att Sverige kan ansluta sig till finanspakten. Herr talman! Som jag nämnde inledningsvis fördes också en annan diskussion vid toppmötet. Den handlade om vilka åtgärder Europa måste vidta för att på längre sikt öka sysselsättningen och höja tillväxten. Då krävs andra åtgärder än den kortsiktiga krishantering som nu genomförts. I fokus för denna diskussion stod tillväxtfrämjande åtgärder på tre områden. Det var åtgärder för att främja sysselsättningen, framför allt för ungdomar. Det var åtgärder för att fullfölja den inre marknaden, och det var åtgärder för att förbättra situationen för de små och medelstora företagen i unionen framför allt när det gäller tillgången till kapital. Diskussionen inleddes med en utförlig presentation av kommissionens ordförande José Manuel Barroso om läget i unionen på dessa tre områden och om vilka åtgärder som vidtas i dag. Den kan rekommenderas till läsning för intresserade på kommissionens hemsida. Därefter följde en bra diskussion som återspeglade olika medlemsländers erfarenheter och syn på vilka åtgärder som bör vidtas på såväl nationell som europeisk nivå. Denna diskussion ledde fram till ett uttalande av Europeiska rådets medlemmar. Det är ett uttalande som inte har samma rättsliga status som de vanliga slutsatserna som Europeiska rådet antar utan ska ses som politisk vägledning. Mot bakgrund av Socialdemokraternas ställningstagande i EU-nämnden inför toppmötet ställde sig Sverige inte bakom detta uttalande. Europeiska rådet kommer att vid vårtoppmötet den 1 mars återkomma i diskussionen om hur vi kan öka Europas tillväxt och sysselsättning. Efter dessa ord är jag beredd att ta del av kammarens synpunkter och besvara dess frågor.

Herr talman! Tack, statsministern, för redogörelsen! Ordning och reda i ekonomin är fundamentalt för vårt välfärdssamhälle. Det vet inte minst vi som var med och sanerade statsfinanserna i Sverige på 90-talet. Vi har därför stor förståelse för att euroländerna måste ta tag i sina problem. Dessutom är vi beroende av vad som händer i eurozonen. Man kan diskutera om pakten kommer att åtgärda problemen, om det är tillräckligt och om det är rätt åtgärder. Men att någonting måste göras är vi alldeles övertygade om. Bilden kompliceras av att Europa i dag domineras av högerregeringar som sätter åtstramningar, sänkta löner och andra kontraproduktiva åtgärder högst på dagordningen. Det kan inte Europeiska unionen råda bot på, men det är ett problem i sammanhanget. Man kan diskutera om det finns någon anledning för Sverige som står utanför EMU att vara med i finanspakten. Det kan det finnas. Det finns skäl att vara med när andra länder diskuterar det som antagligen också kommer att beröra oss såsom inre marknad, konkurrenskraft och annat. Det finns skäl att vara med för att inte besluten redan ska vara fattade när frågorna kommer upp på de ordinarie mötena med Europeiska unionen. Det måste klargöras tydligt att detta inte innebär någon överlåtanderätt av vårt finanspolitiska ramverk. Det är Sveriges riksdag som beslutar om detta. Inflytandefrågorna måste garanteras och svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. Det är krav som vi har ställt på regeringen och regeringen har drivit dem. Nu ska vi analysera resultatet.

Herr talman! Finanspakten ska ses i ljuset av flera saker som Europeiska unionen har inrättat eller framarbetat på senare år, så kallad europeisk semester, stabilitets- och tillväxtpakt, Agenda 2020, europluspakten. Det finns en lång rad namn på olika delar av EU-samarbetet som syftar till att stärka konkurrensförmåga, få bättre ordning i offentliga finanser, öka nyttjandegraden av EU:s fördelar när det gäller inre marknad och handel. Det är klart att det finns en utspridd uppfattning att detta totalt sett ska leda till ett bättre fungerande samarbete och ett bättre fungerande Europa, ett Europa som ser sysselsättningen växa och tillväxten återkomma. Man kan nog aldrig bedöma bara en enskild åtgärd utan att se helheten. Jag tror att det är mycket viktigt att inte darra på manschetten när det gäller alternativet till vad som är budgetdisciplin. Det är nämligen att leva över sina tillgångar. Om det var sant och riktigt att komma bort från det för Sverige i mitten av 90-talet kan det inte vara fel för andra länder att göra samma sak nu. Det blir ett mycket konstigt sätt att resonera. Låt mig också inskärpa en sak som har varit viktig för mig i min roll när jag representerar Sverige på Europeiska rådet och som handlar om rollen mellan regering och riksdag. Det fungerar så att vi förankrar våra svenska ställningstaganden genom att gå till riksdagens EU-nämnd. Där uttrycker vi vad som är vår ambition och inriktning, och riksdagens partier kan utifrån det stödja eller säga att man inte stöder detta. Ordföranden sammanfattar genom att höra om det finns ett stöd för den linje som regeringen företräder. Jag satt själv i EU-nämnden i opposition på 90-talet, och jag har på det viset varit med och utfärdat mandat för Göran Persson. Nu ser det på motsvarande sätt omvänt ut i vissa fall när jag ska representera Sverige. Men det är viktigt att komma ihåg att när mandatet är formulerat är det detta som jag agerar på. Det är inte så att vi i efterhand bestämmer om vi vill ändra oss eller göra om. När 27 länder har kommit överens gäller inte längre mandatet. Det är oerhört viktigt för mig att vi är tydliga med hur relationen mellan Sveriges riksdag och det uppdrag som jag har här ser ut. Jag respekterar EU-nämnden. När EU-nämnden har gett mig mandatet är det detta som gäller.