Jan Lindholm (MP)
Member, Nordiska rådets svenska delegation
Herr talman! Ärade åhörare! Innan jag går in på mitt egentliga anförande kan jag inte låta bli att fälla en kommentar om en del av ordväxlingen i gårdagens del av den här avbrutna debatten.
Centerpartisten Kenneth Johansson påpekade i en debatt med Lena Hallengren att antalet sysselsatta ökat i förhållande till antalet sysselsatta hösten 2006, när alliansregeringen tog över regeringsmakten, och glömde bort att effekten av befolkningsökningen innebär att andelen arbetslösa ändå är nästan 1 procent större i dag än den var då, 7 ½ procent i stället för 6,7 procent.
Det var då, herr talman, som Kenneth Johansson valde att exemplifiera regeringens jobbpolitik med sänkt krogmoms, ROT och RUT. Det är det som gör att jag inte kan låta bli att ge en kommentar.
Regeringens så kallade jobbpolitik är faktiskt den dyraste jobbpolitik det här landet någonsin har sett. Det kostar statskassan 1 ½-3 miljoner i sänkta skatteintäkter för varje eventuellt jobb som den typ av skattesänkningar som regeringen föredrar skapar.
I traditionell jobbpolitik, sedan andra världskriget, har man i huvudsak inriktat sig på att genom reformer av olika slag skapa nya välfärdstjänster, som utbildning, barnomsorg, fritidsaktiviteter, kulturaktiviteter och äldreomsorg. Men man har även inriktat sig på att organisera så kallade skyddade arbetstillfällen eller andra meningsfulla aktiviteter för de människor som på grund av nedsatt funktionsförmåga, fysisk eller psykisk, inte lyckas få in en fot på den ordinarie arbetsmarknaden.
Den sortens åtgärder skapar fyra till åtta gånger så många jobb för samma pengar.
Att påstå att alliansregeringen har uppfunnit någon form av fungerande jobbpolitik är faktiskt ett hån mot dem som behöver ett arbete. Det regeringen har gjort är att man har genomfört reformer som innebär att jobb uppstår där någon har råd att efterfråga dem i stället för att skapa jobb där de verkligen behövs.
Det är nya kök, glasverandor och badrumsinredningar åt de rika i stället för fler händer i vården och bättre villkor i skolan. Det är 5,4 miljarder till dem som har råd att gå på restaurang i stället för 20 000 nya jobb inom äldreomsorgen. Så prioriterar regeringen.
Vi som vill skapa både jobb och välfärd har en annan politik där behov går före girighet.
Men det var, herr talman, en helt annan sak som jag skulle tala om.
I socialutskottets betänkande SoU1 avstyrker utskottet två motioner om Systembolagets CSR-arbete, alltså redovisningen av hur man arbetar med socialt hänsynstagande. Utskottets motivering för att avstyrka motionerna är att man hävdar att det i Systembolagets senaste ansvarsredovisning framgår att bolaget beaktar det som tas upp i motionerna.
Då frågar man sig, herr talman, om bolaget verkligen gör det och tittar i den aktuella redovisningen. På s. 14 och 15 i ansvarsredovisningen från 2010 kan man läsa om grunderna för att Systembolaget har påbörjat sitt CSR-arbete.
Där kan man även läsa att Systembolaget har utvecklat sitt CSR-arbete i samverkan med de nordiska systerföretagen och att man har valt att tillsammans med finska Alko gå med i Business Social Compliance Initiative för att på det sättet försäkra sig om en så kallad hållbar leverantörskedja.
Allt det här låter bra - eller hur?
Sedan kan man bemöda sig om att gå till själva årsredovisningen och läsa bilagan på s. 108 och 109, där man i stället för CSR-rapportens svepande och fagra formuleringar kan studera vad som faktiskt har granskats enligt den tillämpade modell som upprättats i enlighet med Global Reporting Initiatives - förkortningen GRI kommer jag att använda i fortsättningen - riktlinjer på nivå B. Det låter naturligtvis imponerande och ger stor trovärdighet åt arbetet.
Rubrikerna i sammanställningen av rapporten är de här: Strategi och analys, Organisationsprofil, Information och redovisning, Styrning, åtaganden och intresseredovisning, Ekonomiska indikatorer, Miljöindikatorer och slutligen Sociala indikatorer.
Visst låter det bra! Men under de här rubrikerna gömmer det sig nästan 100 olika bedömningsgrunder som tillsammans bildar den kunskapsbas utifrån vilken man ska kunna avgöra hur företaget klarar av att ta sitt ansvar enligt den uppförandekod som man har förbundit sig till som medlemsföretag i BSCI.
Eftersom utskottet motiverar sitt avslag med att påstå att Systembolaget beaktar det som tas upp i motionerna tänkte jag välja ut några av de bedömningsgrunder som finns med bland de totalt närmare 100 som rapporten är uppbyggd av. Lägg märke till att jag tar sådana som jag anser går att relatera till motionerna! Jag redovisar då vad som står i rapporten på just dessa punkter. På så vis skulle man ju kunna bedöma om Systembolaget faktiskt beaktar det som tas upp i motionerna.
När det gäller miljöfrågorna finns exempelvis följande indikatorer:
Materialanvändning i vikt och volym - där har man inte valt att redovisa någonting.
Återvunnet material i procent av materialanvändningen - det är lika tomt på den punkten.
Direkt energianvändning per energikälla - man har inte redovisat någonting alls.
Indirekt energianvändning per energikälla - det vore intressant att veta, men där saknas det totalt information.
Total vattenanvändning per energikälla - där är det inget redovisat.
Läge och storlek av mark med högt mångfaldsvärde - det verkar väsentligt, men det finns ingen redovisning.
Väsentlig påverkan på den biologiska mångfalden i skyddade områden, eller områden med hög biodiversitet - tror ni att man har någon information om det? Nej.
Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser - det brukar de flesta företag redovisa, men det är ingen redovisning.
Det här är alltså åtta exempel på miljöindikatorer där bolaget inte redovisat några värden i sin rapportering, och det finns fler indikatorer där det helt saknas redovisning. Men i ärlighetens namn ska sägas att man faktiskt redovisar värden för fyra av de totalt sexton indikatorerna man har valt på området miljö.
De punkter där man klarar av att redovisa resultat i någon form är förmodligen väldigt kundnära information som till exempel total avfallsvikt per typ och hanteringsmetod. Men motionerna som vi nu talar om handlar om Systembolagets ansvarstagande som upphandlare av produkter i första hand i Sydafrika och Latinamerika.
På samtliga punkter som skulle kunna vara relevanta saknas det alltså redovisning, så hur man från utskottets sida kan påstå att det finns kunskap hos bolaget att beakta de frågor som tas upp i motionen på miljöområdet borde vara extremt svårt att förklara.
Motionen tar även upp sociala och etiska frågor liksom i vilken grad mänskliga rättigheter respekteras där produkterna produceras, om informationen om allt det här är transparent och om produktionen är organiserad på ett sätt så att den skulle kunna vara hållbar.
Vad säger då indikatorerna i redovisningen på dessa områden?
När det gäller de sociala indikatorerna är det väldigt få som självklart skulle kunna vara kopplade till Systembolagets arbete med att försöka vara en ansvarsfull upphandlare med syfte att garantera att villkoren för dem som arbetar med vinproduktionen är rimliga. Men några indikatorer kan ändå vara värda att ta upp från den gruppen.
Andel och antal investeringsbeslut som inkluderar krav gällande mänskliga rättigheter, eller som har granskats utifrån mänskliga rättighetsperspektivet. Ingen information.
Verksamheter där föreningsfriheten och rätten till kollektivavtal kan vara hotade. Ingen information.
Verksamheter där det finns risk för barnarbete. Inte ens där har man någon information.
Verksamheter där det finns risk för tvångsarbete eller obligatoriskt arbete. Här har man heller inte redovisat någonting.
Men man har naturligtvis redovisat arbetet mot diskriminering och arbetet mot korruption - det har vi ju haft problem med inom Systembolaget i vårt eget land - men underlaget är som ni ser mycket tunt för att kunna påstå att bolaget beaktar det som tas upp i motionen.
Man kan, för att vara snäll mot bolaget, påstå att bolaget har för avsikt att beakta det som tas upp i motionen eftersom det i deras system finns ett antal relevanta punkter som skulle kunna ligga till grund för det om man hade fyllt dem med innehåll. Men att som utskottet gör, påstå att bolaget redan tar sådan hänsyn, det saknas det i stort sätt helt och hållet grund för att påstå. Så om nu utskottet måste avslå motionen borde man åtminstone ha tagit fram en motivering som det finns grund för och inte hänvisa till något som knappast existerar.
Herr talman! Så här långt har jag i huvudsak argumenterat mot utskottets minst sagt bristfälliga motiv för att avstyrka motionen, men det som framgår i GRI-rapporten är naturligtvis även ett argument i själva sakfrågan. Hur transparent kan en redovisning vara och hur mycket kan den säga om frågor som över huvud taget inte finns redovisade?
Vänder man sig i stället till de berörda fackföreningarna i de länder som Systembolaget importerar från och som Systembolaget i rapporten också beskriver att de besökt blir bilden ännu märkligare. Visst, man har träffat företrädare för företagen, men i många fall har man inte träffat några representanter för dem som arbetar på odlingarna och i fabrikerna. I Argentina träffade man inte någon enda företrädare för dem som utför själva jobbet i produktionen.
I de länder och på de anläggningar där man träffade företrädare för de anställda redovisades brister i anställnings- och arbetsvillkor, bland annat förföljelse av fackligt aktiva. Enligt de uppgifter jag har fått utlovade Systembolagets representanter att återkomma i de frågorna, men det har man inte gjort. Besvikelsen är mycket stor över att Sverige, som har haft ett väldigt gott rykte åtminstone i Sydafrika, inte kan styra sina företag bättre.
Representanter för fackföreningarna i de berörda länderna hävdar att det är först efter kampanjer och kraftiga påtryckningar från deras sida som Systembolaget motvilligt har deltagit i dialog med dem. Tyvärr har dessa samtal inte resulterat i några förändringar. Systembolaget har inte ens visat intresse för att delta i arbetet med den referensgrupp som de fackliga organisationerna har föreslagit att man borde bilda.
Det finns andra uppförandekoder än Business Social Compliance Initiative som Systembolaget har valt att ansluta sig till, exempelvis Ethical Trading Initiative eller Wine Industry Ethical Trading Initiative. Det här är två andra uppförandekoder där man faktiskt involverar fackföreningar och frivilligorganisationer i stället för att exkludera dem. På så vis försäkrar man sig om transparens i själva CSR-arbetet och i kommunikationen med slutkunderna.
Med detta som argument, herr talman, hoppas jag att utskottets majoritet inser att man gör sig till åtlöje om man avslår en motion med en argumentation som helt saknar underlag i den rapport man hänvisar till och att man därför ändrar uppfattning och inte avslår reservation 8 som jag härmed yrkar bifall till.
I detta anförande instämde Amineh Kakabaveh (V).
